Matematik anses vara ett av de viktigaste ämnena i den svenska skolan. Forskningen visar dock fallande resultat i matematikämnet och detta gäller särskilt elever med svenska som andraspråk. Syftet med studien är att undersöka vad de sämre resultaten hos dessa elever beror på samt hur läraren bör arbeta för att främja andraspråkselevers matematikutveckling. Fokus ligger på elever i grundskolan som har ett annat modersmål än svenska. Detta är en komparativ litteraturstudie som har genomförts genom noggrann analys och jämförelse av ett antal vetenskapliga artiklar, avhandlingar och forskningsrapporter. Det studerade materialet är både internationell och nationell forskning som inte är äldre än från år 1990. Det finns ett antal aspekter som är kritiska för andraspråkselever och som lärare måste ta hänsyn till i sin matematikundervisning. Aspekter som kan försvåra matematikinlärningen för andraspråkselever är språkliga svårigheter, skillnader i det matematiska språkets uppbyggnad och hur man räknar, en främmande kontext i matematikuppgifterna samt lärarens och elevernas inställning.

Uppsatsen beskriver genom en replikationsstudie på Käppen i hjulen (2010) av Julia Prentice hur gymnasieelever med svenska som modersmål och svenska som andraspråks förståelse för konventionaliserade uttryck relaterar till deras kunskaper i svenska. Undersökningen genomfördes genom två enkäter där deltagarna fick göra ett nivåplaceringstest från Medborgarskolan samt en enkät som testade förståelsen för konventionaliserade uttryck. Resultatet visar att elever med svenska som förstaspråk hade en större kunskap för konventionaliserade uttryck än för den allmänna språknivån medan elever med svenska som andraspråk visade på motsatt resultat. Resultatet visade också att ju högre resultat eleverna hade på språknivåtestet desto högre resultat hade de på testet av de konventionaliserade uttrycken.

<p>Abstract</p><p>It is unclear how L2 students acquire vocabulary – how is it taught – or wheather it can even be taught. In an SSL (Swedish as second language) program for young adults the ambition has been to integrate the L2 students’ into the national high school (gymnasium) courses as quickly as possible, in order to meet the students’ demands for subject education and to challenge them on an appropriate knowledge level. Teachers noticed quite early that the course – integrated L2 students seemed to have a deeper understanding of words and an easier flow in their speech. The study was conducted to map and learn more about the differences in vocabulary with L2 students who were integrated in the national L1 programs in several subjects and L2 students who have chosen to focus, in an isolated group, on SSL only. How does the students’ vocabulary evolve in relation to time? The study is based on the vocabulary knowledge scale as the methodological tool and Stephen Krashen’s monitor model as the theoretical practice, and in particular the input hypothesis and the hypothesis of acquisition and learning in combination with Pauline Gibbons’s methodologies in scaffolding. In the study the test results of eight SSL students are compared; four of the students have chosen to integrate with the L1 classes and four of them have chosen not to integrate with the L1 students. We will show that students that participate in national “high school” courses on the same premises as the L1 students will, through exposure to vocabulary in text books, lectures and post scaffolding, learn their vocabulary at a faster and higher rate than students who focus on the structural functions and, often non-contextual, vocabulary training alone.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Andraspråksinlärning är ett komplext område för både lärare ochelever. Kunskapsmål såväl som trivsel ska uppnås och för dettabehövs stöd och uppmuntran från alla inom skolans verksamhet.Syftet med det här examensarbetet var att kartlägga hur möten serut i den mångkulturella skolan. Detta har gjorts genom ensystematisk litteraturstudie där ett urval forskning omandraspråkselevers språkutveckling har studerats. Studiens resultatär indelat i sex olika kategorier: förberedelseklass, frånförberedelseklass till ordinarie klass, integrering av första- ochandraspråk, språkets betydelse för ämneskunskaper,modersmålsundervisning samt upplevelsen av att inte vara somalla andra. I den studerade forskningen beskrivs vikten av attstötta tvåspråkiga elevers språkutveckling på både första- ochandraspråket. Det är flera faktorer som spelar roll förandraspråkselevers trivsel så som lokaler, samhörighet ochpedagogiska insatser som utmanar eleverna samtidigt som destöttar. Framtida forskning och utbildning behövs inom ämnet föratt säkra framtidens andraspråkselevers positiva upplevelser iskolan.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om Feministiskt initiativ realiserar sin föreskrivna inkluderande politik i texterna de producerar. Utifrån huvudsyftet formuleras två delsyften: att undersöka om Feministiskt initiativ har några språkliga strategier för att nå ut till andraspråksbrukare samt att undersöka hur texterna fungerar för en person med svenska som andraspråk. Materialet är en webbtext från Feministiskt initiativs nationella hemsida och en folder från Feministiskt initiativ Storstockholm. Studiens övergripande forskningsdesign är metodologisk triangulering med enkäter, intervjuer, användartester med andraspråksbrukare och textanalys utifrån testresultaten. Resultatet visar att den inkluderande politiken saknas i de studerade texterna. Texternas svårighetsgrad skapar en snarast exkluderande diskurs, som riskerar att stänga ute bland andra andraspråksbrukare.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur den skriftliga förmågan hos andraspråkselever på kursen svenska som andraspråk 1 ser ut med avseende på den övergripande textstrukturen för beskrivande genre; närmare bestämt genrestegen rubrik, klassifikation och detaljer. Vidare är syftet att undersöka om det finns skillnader i den skriftliga förmågan mellan texter från elever med tidigare respektive senare startålder. Materialet som används i studien för att belysa forskningsfrågorna utgörs av åtta elevtexter som skrivits utifrån skrivuppgiften: Beskriv hur det är att vara andraspråkselev i svensk skola. Studiens informanter består av åtta gymnasieelever på kursen svenska som andraspråk 1. Elevernas startålder, när de började i svensk förskola eller skola, har en spridning från 2 till 15 år. Materialet bearbetas utifrån en modifierad version av Kuyumcus ”Bedömningsmall i ett genrepedagogiskt perspektiv” (Kuyumcu, 2009:126f). Den beskrivande genrens genresteg rubrik, klassifikation och detaljer identifieras liksom genreavvikande steg tillhörande den återgivande genren: bakgrund, händelser med personliga kommentarer samt avslutning. Resultatet av textbearbetningen tolkas och diskuteras utifrån Hallidays (1993:94) språkbaserade teori om lärande och Thomas &amp; Colliers (1997)  studier beträffande tidens betydelse för utvecklandet av vardagsspråk och skolspråk hos andraspråkselever och om förstaspråkets betydelse för andraspråksutvecklingen. Resultatet uppvisar inga tydliga skillnader beträffande skriftspråklig förmåga avseende övergripande textstruktur mellan elever med tidigare och senare startålder när det gäller beskrivande genre. Ingen elev skriver hela sin text i enlighet med den logiskt organiserade, beskrivande genren. Alla elever gör avvikelser till den kronologiskt organiserade, återgivande genren som bedöms ligga närmare vardagsspråket och inte kräver ett utvecklat skolspråk. Däremot visar resultatet tendenser mot att den tid eleverna studerat på förstaspråket till viss del korrelerar med elevernas skriftspråkliga förmåga inom den beskrivande genrens övergripande textstruktur på andraspråket.

Denna studie syftar till att undersöka tre andraspråkslärares skönlitteraturundervisning i grundskolans senare del. Studien utgår från frågeställningarna vilken skönlitteratur som läses och hur den väljs, hur lärarna undervisar med hjälp av skönlitteratur, vilket syfte skönlitteraturundervisningen har samt vilka svenskämneskonceptioner som går att urskilja. Genom metoden kvalitativa intervjuer framgår det att de tre lärarnas undervisning har mycket gemensamt. Övervägande av verken är ungdomslitteratur, men det förekommer också biografier och vuxenlitteratur. Vilka böcker som läses väljs till stor del gemensamt på de olika skolorna, men mängden tillgänglig litteratur varierar på de olika skolorna och är störst på skolan som baserar all undervisning på teman och kring skönlitterära verk. Alla lärarna använder sig av läsloggar och boksamtal som syftar till att förena eleven och texten, där eleven ska få möjlighet att relatera läst skönlitteratur till egna erfarenheter, men också att eleven ska förstå hur samhället fungerar. Den svenskämneskonception som främst går att urskilja är svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne då lärarna anser det vara av stor vikt att eleverna kan förankra sina erfarenheter i litteraturen.

Denna studie behandlar lärares val av skönlitteratur inom gymnasieskolans språkintroduktionsprogram samt hur dessa val motiveras ifråga om tema och tänkbar identifikation för den aktuella elevgruppen. Syftet är att undersöka vilka litterära teman som föredras och varför samt att även identifiera om särskilda teman undviks i undervisningen. Genom att även inventera den litteratur som studiens informanter använder så undersöks skolans föreställningar om de nyanlända eleverna och deras erfarenheter för att utreda huruvida stereotypa roller riskerar reproduceras genom det skönlitterära valet. Resultatet visar att de intervjuade lärarna i Svenska som andraspråk ser litteraturvalet som en stor utmaning men att de har vitt skilda strategier vad gäller val av tema och innehåll i de böcker som de arbetar med. Här framkommer en vattendelare ifråga om att välja litteratur som behandlar flykt och krig som de nyanlända eleverna har egna erfarenheter av eller att tvärtom välja bort denna till förmån för allmänmänskliga teman eller litteratur som behandlar svenska förhållanden. Vidare framgår att oavsett ståndpunkt i frågan så skildrar merparten av informanternas använda litteratur just teman såsom invandring, flykt, krig och utanförskap. Detta kan ses som en implikation på att gruppen nyanlända särskiljs från skolans övriga elever i en andrafierande process. Frågan är av stor av vikt för att belysa de utmaningar som lärare i Svenska som andraspråk möter i sitt arbete samt för att säkerställa en jämställd och likvärdig utbildning för alla, oavsett ursprung och bakgrund.

Uppsatsen behandlar olika språkliga variabler som påverkar läsbarheten i en text. Fem variabler, fundamentslängd, bisatsfrekvens, satskonnektion, läsbarhetsindex samt ordfrekvens har undersökts kvantitativt. Detta för att jämföra Jag är Zlatan (Lagercrantz &amp; Ibrahimović 2011) med dess lättlästa version för att se vad som har hänt i den omarbetade versionen samt för att undersöka hur den lättlästa versionen lämpar sig för elever med svenska som andraspråk. För att komplettera den kvantitativa analysen har en kvalitativ analys genomförts där samma händelse i respektive bok har undersökts för att se hur dessa skiljer sig åt. Forskning av Reichenberg (2000), Reichenberg och Lundberg (2008), Flyman Mattsson och Håkansson (2010) samt Björnsson (1968) ligger till grund av undersökningen. Undersökningens resultat blev en aning överraskande då det inte skiljde sig avsevärt mycket mellan originalet och den lättlästa versionen utifrån fundamentslängd, bisatsfrekvens, LIX-värde samt satskonnektion. Detta är intressant då det ändå har gjorts en lättläst version av originalet, vilket måste betyda att originalet anses för svår att läsa för personer som är i behov av lättläst. Dock förekom det fler kausala konnektiver i den lättlästa versionen, vilket är viktigt för läsförståelsen för elever med svenska som andraspråk. Den största skillnaden visade sig vara ordfrekvensen där den lättlästa versionen hade ett högre OVIX (ordvariationsindex) än originalet. Detta kan anses problematiskt då ordförståelsen är den viktigaste aspekten för läsförståelsen. Den lättlästa texten visade också på ett betydligt mer avskalat språk i den kvalitativa undersökningen vilket kan göra texten svår samt tråkig att läsa. Således visade resultatet att den lättlästa versionen inte verkade så lätt att läsa ur ett andraspråksperspektiv, trots att författaren hade bearbetat texten utifrån variabler som är typiska för en lättläst text.

Vi vet att datorer har ett inflytande i vårt samhälle och med hjälp av datorer kan vi bidra till elevspråksforskning på ett mer effektivt sätt. Syftet med studien är att kontrollera tillförlitligheten i ett automatiskt analysverktyg anpassat för elevtexter. Med studien vill jag också bidra med en bild över vanligt förekommande stavningsproblem hos andraspråkstalare i jämförelse med elever som har svenska som modersmål, bägge i årskurs 1 på gymnasiet. Metoden bygger på att dela in de stavfel som uppkommer i analysverktyget efter tre kategorier; korrekt rättade, felaktigt rättade och icke rättade stavfel. De stavfel som uppkommer delas också in efter stavningskategorier som existerar sedan tidigare forskning. Materialet som ligger till grund för studien innefattar 20 elevtexter i ämnet Svenska som andraspråk 1 och 20 texter i ämnet Svenska 1, alla texter är hämtade ifrån det nationella provet. Resultatet visade att analysverktyget, rent procentuellt, rättade svenska som andraspråkstexterna bättre än elevtexterna i Svenska. Det framkommer också att eleverna i ämnet Svenska har flest stavfel i kategori 1: Felaktig sär – eller sammanskrivning och svenska som andraspråkseleverna har flest stavfel i kategori 4: Utbyte av bokstav. Detta bekräftas också av den tidigare forskningen inom området. Slutsatsen är att analysverktyget behöver utvecklas ytterligare innan det är fullt pålitligt och att svenska som andraspråkselevernas största stavfelskategori representerar exempel som; ”synonimer”, ”hälst” och ”framot”, vilket kan vara ett försök till att stava ljudstridigt alternativt ljudenligt.