Den manuella gesten benämnd PU@g har formen ”sprethänderna, framåtriktade och uppåtvända som förs kort framåt och sidledes” och kan utföras på lite olika sätt. Ibland kan den även utföras utan rörelse och den kan ha många funktioner. I denna uppsats rapporteras en undersökning av Svensk teckenspråkskorpus (Mesch, Wallin, Nilsson & Bergman 2012). Det analyserade materialet visar en hög frekvens av den manuella gesten PU@g. Materialet (färdigställt i slutet av augusti 2012) består av 16 teckenspråkstexter fördelade över lika många Eaf-filer, totalt 81.44 minuter data med 16 olika par av tecknare. I materialet finns det 425 förekomster av gesten PU@g. Gesten har kategoriserats efter funktion för varje förekomst. Det går att dela upp funktionerna i tre huvudkategorier: a) Talaren som signalerar till lyssnaren. b) Lyssnaren som signalerar till talaren c) Annan funktion och till det som vederbörande tidigare har sagt och som inte har med lyssnaren eller något annat yttrande att göra. Studien har hittat några viktiga icke-manuella signaler som används med gesten och det är [0-], samt huvudskakning.

Vad barn i årskurs 5 boende storstad och förort anser vara typiskt svenskt. / This is about what swedish children think is typical Swedish.

In my thesis I write about what I as a cabinet maker can contribute with in a design process and construction process of a piece of furniture. From past experience there is often a lack of expertise among the architects and designers in areas like construction and material knowledge at design studios. I have in cooperation with Svenskt Tenn and their range manager chosen a sketch by Josef Frank from the archives, a sketch that never left the drawing table. Josef Frank, trained as an architect, was not a cabinet maker and therefore he didn’t have the same knowledge about construction as, for example, the famous cabinet maker Carl Malmsten. This you can clearly see in Franks sketches. The sketches that he drew leave you with a lot of questions that you need to find the answers to before the manufacturing can begin and this is my thesis is about. It’s up to me as the cabinet maker together with the knowledge of Svenskt Tenns range managers about Josef Frank and his design to create a piece of furniture that is as close as possible to Frank’s sketch and ideas. The result of my work is a prototype of a table that has been developed after analysis of a simple sketch. I have identified and solved a number of problems such as; materials, the appearances and construction of the table. I have from my studies realized the importance of the cabinet maker’s knowledge in a design process. With this knowledge I can help and guide the designer/outsourcer/producer forward to a more sustainable and better developed product.

<p>Arbetets syfte är att genom textanalys av artiklar publicerade i Tidskriften Svenskt konsthantverk under åren 2004 och 2008 belysa det samtida konsthantverket i Sverige sett ur konsthantverkarens perspektiv. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vad väljer konsthantverkaren att lyfta fram och berätta om i en intervjusituation? samt Hur ser konsthantverkaren på begreppet konsthantverk? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, där textmaterialet ur artiklarna tolkas. Studien visar att bilden av det samtida svenska konsthantverket är mångfasetterad sett ur konsthantverkarens perspektiv. Det samtida svenska konsthantverket inrymmer det mesta från bruksföremål till idébaserade och konceptuella objekt. Och bland konsthantverkarna finns hela spektret från de som gör allt själv, från idé till färdig produkt, till de som nyttjar outsourcing av vissa delmoment i en tillverkningsprocess, till de som arbetar som formgivare och låter andra stå för tillverkningen.</p>

SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst (SVANTE) är ett taltest som är särskilt anpassat för bedömning av talavvikelser till följd av strukturella och/eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg. Behov fanns av att utöka befintliga normdata för testet SVANTE vilket motiverade föreliggande studie där normdata från ytterligare 30 barn i åldersgruppen sju år (6;6–7;3) med typisk utveckling samlades in. Vid sju års ålder förväntas talet vara fullt utvecklat (Bjar, 2003) men en viss variation i artikulation förekommer dock i jämförelse med vuxet uttal (Murdoch et al., 2012), och om avvikelse föreligger är detta snarare av fonetisk än fonologisk karaktär. /s/- och /r/- ljud har en tendens att utvecklas senare och avvikelser av dessa kan förekomma i denna åldersgrupp (Linell &amp; Jennische, 1980). Studiegruppen bestod av förskolebarn och barn i första klass från tre kommunala skolor. Deltagarna testades med taltestet SVANTE och testtillfällena spelades in för efterföljande perceptuell analys och bedömning. Talavvikelser förekom hos 13 barn (25 %) varav /s/- och /r/ avvikelser observerades hos sex av barnen, vilket i enlighet med litteraturen kan förekomma i åldersgruppen. Tryckreducerad artikulation förekom hos sju barn i några enstaka ord. Hos tre av barnen med tryckreducerad artikulation förekom även nasalitetsavvikelse i form av hyponasalitet. Förekommande /s/-avvikelser tros bero på tandömsning då detta observerats i förekommande fall men även kvarstående ofördelaktiga uttalsavvikelser kan antas utgöra orsak till både /r/- och /s/ avvikelserna (Linell &amp; Jennische, 1980). Övre luftvägsinfektion (ÖLI) kan antas vara orsaken till de tre fall med förekommande hyponasalitet, då tydliga förkylningssymtom noterades. Tryckreducerad artikulation skulle kunna förklaras av större variabilitet i artikulation i ung ålder jämfört med vuxet tal (Murdoch et al., 2012). Resultatet i föreliggande studie speglar resultatet av tidigare normeringsstudier av SVANTE (Björkman &amp; Samuelsson, 2004). En tydligare definition av vuxet uttal bör undersökas för att normeringsresultat skall bli än mer trovärdiga. Hur vuxennormen ser ut förefaller inte vara undersökt i Sverige varför författarna föreslår vidare forskning på detta område.

Banksektorn internationaliseras och allt fler banker etablerar verksamhet på marknader i flera länder. Handelsbanken expanderar i Storbritannien och blir större vad gäller såväl kunder som kontor. Denna studie undersöker anställdas uppfattning om Handelsbankens organisationskultur på den brittiska marknaden samt om den nya marknaden har inverkan på bankens ursprungliga organisationskultur och struktur. Studien är av vikt eftersom företags utlandsetablering har pågått i över 100 år och kunskapen om vad som händer med företags kultur och struktur är begränsad.Teorier som tas upp för att diskutera Handelsbankens organisationskultur, ledarskap och struktur är dels fyra organisationskulturer, även kulturteori diskuteras för att även få en relativt kritisk bild av möjligheter att designa kultur.Det empiriska underlaget består av information hämtad direkt från Handelsbanken, litteratur om bankers organisering samt relaterade tidningsartiklar. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med två anställa på Handelsbanken i London.Resultatet visar att Handelsbanken är en starkt decentraliserad organisation, men att bankens organisering inte är så utmärkande på den brittiska marknaden eftersom även de brittiska bankerna i större utsträckning går mot en allt mer decentraliserad organisering. Handelsbankens organisationskultur har inte påverkats i någon större utsträckning av utlandsetablering. Respondenterna menar att organisationskulturen är stark, de behåller sin starka decentralisering och anställer endast medarbetare som är villiga att anamma bankens kultur.

Bakgrund: Forskning inom globalt ledarskap handlar idag vanligen om huruvida ledarskap bör anpassas till en annan kultur eller inte. Många av de populära teorier som har genererats utifrån dessa undersökningar bygger på antagandet om kulturell homogenitet inom ett land. Annan forskning visar dock att kulturella skillnader inom en nation ibland är större än mellan länder. De jämförelser som görs i tvärkulturella studier bör således baseras på etnicitet istället för nationalitet. Eftersom etnicitet är något subjektivt och föränderligt skulle det vara möjligt att en svensk ledare vid olika tillfällen ser sin svenska etnicitet att vara av mer eller mindre betydelse. För att studera det ”svenska” ledarskapet är det därför intressant att använda en annan kontext än den “svenska”. Av intresse är Indien, ett land som ofta ses som skilt från det egna landet samtidigt som det blir en allt viktigare marknad för svenska företag. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur svenska chefer, med indiska underordnade, upplever sin svenskhet i sitt ledarskap i Indien. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär och har en explorativ ansats. Det empiriska materialet har erhållits via dagböcker samt Skype- och telefonintervjuer med svenska chefer i Indien. Vidare har ett konstruktivistiskt synsätt valts då det är chefernas subjektiva upplevelser som studien har fokuserat på. Resultat: Ledarskapet som de svenska cheferna bedriver överensstämmer till stor del med det som tidigare forskning benämner som “svenskt”. I Indien påverkas detta av de indiska medarbetarna, den hierarkiska strukturen samt postkolonialismen. Vidare influeras de svenska chefernas ledarskap och deras upplevelse av detta, mer eller mindre av jämförelser med indiska chefer. Chefsrollen har därför i vissa fall blivit mer framträdande genom att cheferna har övergått till att bli hårdare och tydligare i sitt agerande. Dock är de ”svenska” värderingarna fortfarande starkt förankrade i deras ledarskap och därmed viktiga för hur cheferna väljer att handla. De “svenska” värderingarna, vilka är en viktig del i etniciteten, är så betydelsefulla och väl förankrade i chefernas identitet att de är svåra att reflektera över och därmed svåra att förändra. Således är etniciteten delvis undermedveten och inte alltid så flexibel som tidigare forskning påstår. / Background: Research on global leadership is today generally about whether leadership should be adapted to another culture or not. Many of the popular theories that have been generated from these studies are based on the assumption of cultural homogeneity within a country. Other research suggests that cultural differences within a nation are sometimes greater than between countries. The comparisons made in cross-cultural studies should thus be based on ethnicity rather than nationality. Because ethnicity is subjective and changeable it is possible that a Swedish leader on different occasions sees the Swedish ethnicity to be of more or less importance. In order to study the “Swedish” leadership it is therefore interesting to use a different context than the “Swedish”. Of interest is India, a country often seen as different while it’s becoming an increasingly important market for Swedish companies. Aim: The purpose of this study is to create an understanding of how Swedish managers, with Indian subordinates, perceive their Swedishness in their leadership in India. Method: The study is qualitative with an explorative approach. The empirical data consists of diaries, Skype and phone interviews with Swedish managers in India. Moreover, a social constructivist approach has been chosen, which means that the study is focusing on the managers’ subjective experiences. Results: The leadership provided by the Swedish managers, is to a large extent in line with what previous research terms as “Swedish”. In India, this is affected by the Indian employees, the hierarchical structure and postcolonialism. Furthermore the Swedish managers’ leadership and their thinking of this is more or less influenced by comparisons with Indian managers. The managerial role has therefore in some cases become more prominent since the managers are tougher and more distinct in their actions. However, the “Swedish” values remain strongly entrenched in their leadership and are important for how the managers choose to act. The “Swedish” values, which are an important part of their ethnicity, is so essential and well-anchored in the managers' identity that they are difficult to reflect upon and thus hard to change. Hence, ethnicity is partly subconscious and not always as flexible as previous research claims.

År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 – 24 år 25,2 %. Jämfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma år låg på 8,2 % är det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-länder låg Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade på en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor är de svenska turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS och det är också där vårt primära fokus ligger. LAS är en social skyddslag som från början syftade till att skydda de äldre arbetstagarna på arbetsmarknaden. Bakgrunden till lagens uppkomst var att regeringen kunde se en negativ utveckling på de äldre arbetstagarnas sysselsättningsgrad och ville stävja problemet. En av anledningarna till varför det såg ut som det gjorde var att det skedde allt snabbare strukturförändringar på arbetsmarknaden. Den mer statiska industrisektorn som många livnärde sig på var i rörelse. Ytterligare en anledning till att regeringen ansåg att en skyddslag behövdes var att man såg stora svårigheter för de äldre arbetstagarna att kunna förflytta sig geografiskt. Uppfattningen var att om en yngre arbetstagare blev arbetslös har de större möjlighet att flytta till annan ort för att där hitta ett nytt arbete.Inledningsvis presenteras ett större kapitel som beskriver turordningsreglernas gällande rätt med de paragraferna vi anser vara relevanta för uppsatsen. Kapitlet är grunden för uppsatsen och ett resonemang kommer föras om turordningsreglernas inverkan på ungdomsarbetslösheten.I Sverige idag finns framför allt två större aktörer med stort inflytande på arbetsmarknaden. Den ena är Landsorganisationen, LO som består av arbetstagarorganisationer som i sin tur representerar en del av arbetstagarsidan. Den andra är Svenskt Näringsliv som utgörs utav arbetsgivarorganisationer vilka representerar arbetsgivarsidan. De båda intresseorganisationer har två helt skilda syner på anledningarna till den rådande ungdomsarbetslösheten. LO menar att det handlar bristen på utbildning medans Svenskt Näringsliv anser att LAS, för höga ingångslöner och att utbildningssystemet inte är i fas med arbetsmarknaden ligger till bakgrund för hur situationen ser ut idag. I uppsatsens andra kapitel återfinns de båda aktörernas syn och lösningar på ungdomsarbetslöshetsproblemet. Vidare följer en utredning över hur det ser ut i Danmark och hur deras arbetsmarknad är uppbyggd. Flexicurity-systemet som används i Danmark skiljer sig relativt mycket från det arbetsmarknadssystem som återfinns i Sverige och utredningen ämnar se om det finns några för- och nackdelar med det danska systemet. Vidare vill vi också utreda huruvida flexicurity har någon inverkan på ungdomsarbetslösheten. I sista kapitlet återfinns en analys där vi kommer attSida | VIreflektera över det vi tidigare behandlat för att på så redogöra för vår uppfattning om varför ungdomsarbetslösheten är så pass hög som den är i Sverige.I den avslutande diskussionen har vi kommit fram till bland annat att de svenska turordningsreglerna har en negativ effekt på ungdomsarbetslösheten. En statisk arbetsmarknad och en princip som gör att den förste som måste sägas upp är den sist anställda missgynnar per automatik den yngre befolkningen. Det är dock inte den direkta effekten av sist-in-först-ut-principen som vi tror är det stora problemet. Istället tror vi att verkningarna av principen leder till en arbetsmarknad där arbetskraften tenderar att bli stillastående, vilket i sin tur minskar detta möjligheterna för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden och få trygga anställningar.

I denna uppsats har vi studerat invandrade akademikers erfarenheter av svenskt arbetsliv med bakgrund i den senaste tidens skriverier i medierna om att invandrade akademiker i det svenska samhället ofta står utan arbete, eller är överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Vi har i denna studie valt att rikta in oss på de invandrade akademiker som väl har kommit in på den svenska arbetsmarknaden. Finns det en anpassningsprocess till det svenska arbetslivet, och hur ser i sådant fall denna anpassning ut? Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer. Åtta av intervjuerna är gjorda med invandrade akademiker, i huvudsak från Iran, och två med företrädare för arbetsmarknadspolitiska projekt. Studien bygger på Kondra &amp; Hursts tolkning av nyinstitutionell teori. Studien visade att de med kort erfarenhet av det svenska arbetslivet beskrev erfarenheter av anpassning, medan de med lång arbetslivserfarenhet menade att de inte behövt anpassa sig.  De som menat att de inte behövt anpassa sig beskrev dock situationer som vi utifrån teorin har tolkat som att deras ageranden blivit förgivettagna och därmed övergått till normativa beteenden. Genom studien har det framgått vilken betydelse det svenska språket har för möjligheten att få ett arbete, bli en del av gemenskapen på arbetsplatsen och förstå de rådande värderingarna och normerna. Flertalet av informanterna i studien beskrev skillnader mellan arbetslivet i hemlandet respektive Sverige gällande hierarki och sociala normer. Informanterna har anpassat sig genom att studera svenska, härma andra kollegors sätt att hantera olika situationer samt aktivt försökt lära sig “det svenska sättet” att göra saker.

Diss. Linköping : Univ.