Fastighetsverket ska bygga ett nytt residens för Sveriges ambassadör i Chile. Residenset skall tillgodose högt ställda krav på arkitektonisk utformning. Målet är att skapa moderna, vackra, effektiva och representativa lokaler som ökar intresset och uppmärksamheten för Sverige. Byggnaden, interiören och inredningen skall tillsammans utgöra en enhetlig gestalt och förmedla en positiv bild av Sverige på ett tydligt sätt. Residenset är likasom ambassaden Sveriges ansikte utåt. Men vad ska en Svensk ambassad/residens uttrycka? Ska byggnaden vara ett departement för att marknadsföra svensk handel eller en arena för att visa upp Svensk kultur eller helt enkelt en neutral form Fastighetsverket och Utrikesdepartementet har tagit fram en Arkitekturpolicy för representativa byggnader och miljöer i utlandet. De viktigaste punkterna i policyn är funktionell och teknisk kvalitet, svenska material och en arkitektur som uttrycker demokrati och jämlikhet, öppenhet och tillgänglighet gentemot resten av Vilket uttryck ska ett Residens ha?

Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur ett framtida specifikt skydd för visselblåsare bör se ut i svensk lag. Norsk rätt till skydd för visselblåsare och Europarådets krav på sådan lagstiftning analyseras och jämförs för att kunna besvara syftet. Svensk rätt ger idag ett visst skydd för visselblåsare, dock erhåller alla inte samma skydd eftersom yttrandefriheten enbart gäller mot det allmänna. Det partiella skydd som finns är svåröverskådligt eftersom regleringen finns inom flera olika rättskällor. I norsk rätt har alla rätt till yttrandefrihet i anställningsförhållandet. Anställda har också rätt att varsla om kritikvärdiga förhållanden när det sker på ett försvarligt sätt, då råder ett repressalieförbud. I övrigt ska interna system införas när förhållandena kräver det. Europarådet ställer en rad krav som ska uppfyllas i en skyddslagstiftning för visselblåsare. Framförallt ska lagstiftningen erbjuda ett heltäckande skydd som ger ett säkert alternativ jämfört med att hålla tyst om oegentligheter som pågår. En jämförelse mellan den norska rätten och Europarådets krav visade att de är överensstämmande. Vid jämförelsen mellan svensk rätt och det norska systemet åskådliggjordes det att de båda systemen i grunden är lika. Skillnader finns dock vilket leder till att det i Norge finns ett starkare skydd för visselblåsare. Slutsatsen om hur ett svenskt skydd bör se ut blev mycket likt det norska systemet. För det första bör de svenska grundlagarna ändras så att yttrandefriheten gäller i alla anställningar. För det andra ska alla arbetstagare ha rätt att slå larm om oegentligheter och andra missförhållanden på arbetsplatsen på ett försvarligt tillvägagångssätt. När de kriterierna är uppfyllda råder ett repressalieförbud. Eventuellt kan det också införas lagkrav på att arbetsgivaren ska införa interna system för visselblåsning, dock enbart när förhållandena kräver det.

<p>Det här är ett examensarbete som utgår ifrån Anna Petrus (1886-1949). Syftet är att ta fram en artefakt som utgår ifrån Anna Petrus konstnärskap och mest kända motiv "lejonet." Mitt mål är att ta fram en artefakt som jag, hon och hennes gamla arbetsgivare Svenskt Tenn står bakom. Artefakten ska tydligt kunna härledas till Anna Petrus konstnärskap och samtidigt vara nutida och inom ramarna för produktdesign.</p><p><p>Examensarbetet har vuxit fram som ett resultat av min uppsats. Min uppsats har vuxit fram som ett resultat av min önskan om en djupare förståelse för Anna Petrus och hennes konstnärskap. Och min önskan om en djupare förståelse för Anna Petrus har vuxit fram som en metod för mig att kunna ta fram en artefakt som jag upplever att Anna Petrus står bakom.</p><p>Introspektion, informella intervjuer/besök, skisser och litteraturstudier har legat till grund för arbetet som har en postmodern grund och där mitt förhållningssätt är introspektionistiskt-hermeneutiskt.</p><p>I projektet har Anna Petrus och jag själv flätats samman, PETRUS har konstruerats. PETRUS är oss båda i ett.</p><p>Resultatet är ett vinserverande lejonhuvud som omformulerar bag-in-boxen.</p></p>

I vår uppsats vill vi belysa de icke västerländska konstnärernas roll i det svenska kulturlivet. Med hjälp av en postkolonial teori vill vi titta närmare på hur de och deras konst bli bemött och vilka förutsättningar de har att verka inom kultursektorn på samma villkor som de etniskt svenska konstnärerna. Konst är gränsöverskridande, men trots det så görs det skillnad på konst och konst, vi att undersöka varför, i förhållande till vår teori.

Diskriminering, trakasserier och våld är något som homo, bi- och transsexuella får utstå i stora delar av världen. Hbt-personer löper stor risk att försättas i fattigdom och ställas utanför samhället på grund av deras sexuella läggning. Fram tills nu har hbt-frågor varit i stort sett osynliga i internationellt utvecklingssamarbete, även då vissa positiva framsteg kan skönjas. Till exempel  upprättade år 2011 FN en resolution som enkelt uttryckt innebär att alla människor ska ha lika värde och rättigheter oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.   Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur hbt-perspektivet inkluderas i det svenska utvecklingssamarbetet. Inom det svenska utvecklingssamarbetet finns sedan 2006 en policy och en handlingsplan över hur hbt-personers rättigheter ska inkluderas inom alla arbetsområden. Dock har det visat sig att dessa initiativ inte har varit tillräckliga.   Undersökningen har utgått från fyra stycken projektansökningar som utgivits av Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL), studien har också undersökt kritik som finns mot hanteringen av hbt-frågor inom det svenska biståndsarbetet. För att kunna ge förklaringar till problematiken med hbt-frågan har undersökningen utgått från teoretiska begrepp om heteronormativitet.   Resultatet visar att heteronormativa värderingar dominerar i de länder där RFSL har projektsamarbeten. De mål och strategier som finns beskrivet i projektansökningarna ämnar dock utmana heteronormativiteten genom bland annat utbildning, kapacitetsutveckling och påverkansarbete mot andra organisationer och regeringar. I kritiken som undersöktes framkommer det att Sida och det svenska utvecklingssamarbetet ofta ignorerar hbt-perpektivet i sina insatser och att hbt-frågan hamnar i skymundan inom de flesta områden, vilket också det kan kopplas till heteronormativa värderingar i samhället.

Arbetets syfte är att genom textanalys av artiklar publicerade i Tidskriften Svenskt konsthantverk under åren 2004 och 2008 belysa det samtida konsthantverket i Sverige sett ur konsthantverkarens perspektiv. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vad väljer konsthantverkaren att lyfta fram och berätta om i en intervjusituation? samt Hur ser konsthantverkaren på begreppet konsthantverk? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, där textmaterialet ur artiklarna tolkas. Studien visar att bilden av det samtida svenska konsthantverket är mångfasetterad sett ur konsthantverkarens perspektiv. Det samtida svenska konsthantverket inrymmer det mesta från bruksföremål till idébaserade och konceptuella objekt. Och bland konsthantverkarna finns hela spektret från de som gör allt själv, från idé till färdig produkt, till de som nyttjar outsourcing av vissa delmoment i en tillverkningsprocess, till de som arbetar som formgivare och låter andra stå för tillverkningen.

Det här är ett examensarbete som utgår ifrån Anna Petrus (1886-1949). Syftet är att ta fram en artefakt som utgår ifrån Anna Petrus konstnärskap och mest kända motiv "lejonet." Mitt mål är att ta fram en artefakt som jag, hon och hennes gamla arbetsgivare Svenskt Tenn står bakom. Artefakten ska tydligt kunna härledas till Anna Petrus konstnärskap och samtidigt vara nutida och inom ramarna för produktdesign. Examensarbetet har vuxit fram som ett resultat av min uppsats. Min uppsats har vuxit fram som ett resultat av min önskan om en djupare förståelse för Anna Petrus och hennes konstnärskap. Och min önskan om en djupare förståelse för Anna Petrus har vuxit fram som en metod för mig att kunna ta fram en artefakt som jag upplever att Anna Petrus står bakom. Introspektion, informella intervjuer/besök, skisser och litteraturstudier har legat till grund för arbetet som har en postmodern grund och där mitt förhållningssätt är introspektionistiskt-hermeneutiskt. I projektet har Anna Petrus och jag själv flätats samman, PETRUS har konstruerats. PETRUS är oss båda i ett. Resultatet är ett vinserverande lejonhuvud som omformulerar bag-in-boxen.

<p>I vår uppsats vill vi belysa de icke västerländska konstnärernas roll i det svenska kulturlivet. Med hjälp av en postkolonial teori vill vi titta närmare på hur de och deras konst bli bemött och vilka förutsättningar de har att verka inom kultursektorn på samma villkor som de etniskt svenska konstnärerna. Konst är gränsöverskridande, men trots det så görs det skillnad på konst och konst, vi att undersöka varför, i förhållande till vår teori.</p>

För tio år sedan gick en stor andel av barn med cochleaimplantat (CI) i specialskolan för elever som är döva eller har hörselnedsättning, idag väljs till största delen den egna hemkommunens skola. Barn med CI är medicinskt döva utan sitt CI men fungerar som en person med varierad grad av hörselnedsättning med sitt CI. Med denna utveckling, specialskolans målgrupp i förändring i grunden genomfördes 2011 en utredning med titeln ”Med rätt att välja – flexibel undervisning för elever som tillhör specialskolans målgrupp” (SOU 2011:30). Här beskrivs att elever som är döva eller har en hörselnedsättning ska få större möjlighet att välja utbildning och att de som har behov av teckenspråk ska ha rätt att läsa det i grundskolan och grundsärskolan. De kan därmed bo kvar i sin hemmiljö. Syftet med mitt arbete är att belysa hur ett antal kommuner har hanterat undervisning i svenskt teckenspråk för elever med hörselnedsättning i kommunala grundskolor. Jag har valt att intervjua personer med en ledande roll för Hörselverksamhet i åtta kommuner. Det är tydligt att tillgången till undervisning i svenskt teckenspråk varierar stort mellan landets kommuner. Det finns de som lyft frågan till politiker vilka fattat beslut om hur undervisning ska erbjudas, medan det i andra kommuner är helt avhänget på den personal som arbetar med barnen och eleverna. Där undervisning ges är den ofta förlagd till en skola med hörselinriktning och ofta efter skoldagens slut. Den individuella rätten att lära sig och utveckla teckenspråk inom skolväsendet kan inte hävdas med stöd av språklagen som kom 2009. För att detta ska vara möjligt krävs att en sådan rättighet formuleras i skollagen och skolförordningen. Ansvaret ligger även på föräldrarna som mera aktivt får söka och efterfråga möjligheten till teckenspråk för sina barn. Det förekommer en variation ifall det ges som ämne med betygsättning, det kan även ses som ett stöd, vilket ibland resulterar i tecken som stöd. En svårighet är även bristen på legitimerade lärare med teckenspråk som ämne.

I Sverige går barn i skolan i ungefär 12 år och det är i skolan de ska ges möjligheten att utveckla sitt språk. I Sverige talas det runt 150 olika språk och ett av dem är svenskt teckenspråk. Svenskt teckenspråk talas av bland annat personer med hörselnedsättning. För att barn som föds med hörselnedsättning på bästa sätt ska kunna tillägna sig kunskaper och ges möjlighet att utveckla sitt språk i skolan bör de undervisas på både talad svenska och svenskt teckenspråk. Många barn som föds idag med hörselnedsättning placeras i kommunala skolor där de får gå integrerat med barn som har normalhörsel och lärare som inte behärskar svenskt teckenspråk. Detta kan leda till att elever med hörselnedsättning hamnar utanför gemenskapen och går miste om viktig kunskap.Denna uppsats syftar till att undersöka lärares erfarenheter av hörselskadade och teckenspråkiga elever som går integrerat i kommunala skolor. Uppsatsen syftar också till att undersöka lärarnas erfarenheter av användandet av svenskt teckenspråk.Uppsatsen utgår från semistrukturerade intervjuer som gjorts under vårterminen -17 med fem yrkesverksamma lärare. Av resultatet från intervjuerna framkommer det att dessa lärare inte har mycket kunskap inom teckenspråket men är öppna för att lära sig och på så sätt kunna möta hörselskadade och teckenspråkiga elever och deras behov på bästa sätt.