The banking sector plays an important part of the modern society and a collapse of the financial system would have severe consequences for the society. In order to protect the system from a systemic collapse, regulations have been put in place to ensure a more stable financial system. Because of the financial instabilities experienced in recent years, the Basel Committee has released an improved framework in order to deal with the systemic risk which contributed to the crisis. Parts of the new Basel III Accord will be implemented in 2013, and this is why we have chosen to study how Swedish banks perceive the impact of the Basel III Accord and its effect on systemic risk. Our intention is to study the perception of the impact of the Basel III framework on the Swedish bank sector through a study of the four largest banks in Sweden. We examine how these four banks expect the Basel III Accord to affect systemic risk and consequently improve the protection of these banks, and also the Swedish banking industry and more generally the Swedish economy. The research paradigm of this study is constructivism, which is in line with our research question and purpose, since we have studied and analyzed the perceptions of the Swedish banking sector. In order to answer our research question and purpose we have used an inductive research approach, as well as a qualitative research strategy. The data was collected through 10 semi-structured interviews with people from the four largest banks in Sweden. The theoretical frame of reference is divided into four parts. The first part consists of a discussion on the Swedish banking sector, as well as a presentation of the four largest banks. In the second part of the chapter we review the current research regarding systemic risk. We then present the most important aspects and elements of the forthcoming Basel III Accord and at last we assemble the three areas together in a final discussion. The findings in the study disclose new knowledge. The knowledge consist of the Swedish banks’, through the 10 interviewees, perception of the impact of the Basel III Accord and its effect on systemic risk. The Swedish banks hold a positive perception of: higher capital requirements set out in Basel III, the counter cyclical buffer, the basic concept of implementing liquidity standards, the Basel III will (1) to some degree reduce systemic risk, (2) improve the protection of the Swedish banks, (3) decrease the probability of financial instabilities, and (4) enhance the Swedish banks ability to meet a new financial crisis. The Swedish banks hold a neutral perception of: the risk coverage and the LCR. The Swedish banks hold a negative perception of: the higher capital requirements implemented in Sweden, the frameworks’ competitive disadvantage, the capital conservation buffer, the NSFR, the leverage ratio, that the Basel III will (1) increase costs that will affect customers, shareholders and/or employees negatively, (2) impair growth, and (3) not be able to prevent a new kind of financial crisis.

Digitization is a fundamental importance for society and something that is constantly sought. Several organizations have not yet digitized various document-based processes, which makes the development difficult since statistical analyzes are time-consuming and costly. CSN is one of the many companies that has still not been able to digitalize their paper forms and has the ambition to replace them all in the least expensive way and as fast as possible. Today, the company stands between buying a service that has applied digitalized solution or implementing its own. This study will explore how a dynamic web form can be implemented to meet the company's ambitions, which will be called “Smarta Blanketter” and stands for Smart forms in English. The possibilities and requirements that can be featured in a digitized solution will be investigated to simplify the customer process and make the underlying process at companies more flexible. Because of the project’s short timeframes, the usability and the dynamic functionality of “Smarta Blanketter” have been prioritized, some visual tool that simplifies the creation of new web forms has not yet been implemented. E-ID signatures, filling of PDF files, and navigation based on previous answer options are just some of the dynamic features applied in “ Smarta Blanketter ” . In order to evaluate whether the dynamic solution improves the customer process, a usability test has been carried out in which the testers fill in an earlier paper application versus the same application inserted in “ Smarta Blanketter ” . The result indicates that the web form optimizes the customer process as customers respond faster and only to necessary questions. Additions of incomplete applications have previously been an issue with the paper forms, which could be completely excluded when filling-in support and validation checks were applied. Replacing CSN's paper applications, could reduce or potentially completely exclude their current budget of ten million Swedish crowns used for sending out their paper forms. The solution that has been designed is not only adapted for the company in this project but can be used for other organizations that have similar paper applications. / Digitalisering är en fundamental betydelse för samhället och något som hela tiden eftersträvas. Flera organisationer har idag ännu inte digitaliserat olika dokumentbaserade processer vilket gör utvecklingen svår då statistiska analyser är tidskrävande och kostsamma. CSN är ett av det företagen som fortfarande inte hunnit digitalisera sig inom området och har i ambition att ersätta samtliga pappersansökningar på minst kostsamma sätt och på så kort tid som möjligt. Idag står företaget mellan att köpa en tjänst som tillämpat detta eller implementera en egen lösning. Den här studien kom-mer utforska hur ett dynamiskt webbformulär kan implementeras för att möta företagets ambitioner, som kommer att kallas Smarta Blanketter. Möjligheterna och krav som kan ställas på en digitaliserad lösning kommer att utforskas för att förenkla kundprocessen och göra den bakomliggande pro-cessen hos företag smidigare. I mån av tid har användbarheten och den dynamiska funktionaliteten av Smarta Blanketter prioriterats, något visuellt verktyg som förenklar skapandet av nya webbformulär har ännu inte konstruerats. E-legitimationssignering, ifyllningsbara PDF-filer och navigering baserat på tidigare svarsalternativ är bara några av de dynamiska egenskaper som tillämpats i Smarta Blanketter. För att utvärdera om den dynamiska lösningen förbättrar kundprocessen har ett användbarhetstest genomförts där testarna fyller i en tidigare pappersansökan kontra samma ansökan fast i Smarta Blanketter. Resultatet tyder på att webbformuläret optimerar kundprocessen då kunder svarar snabbare och endast på nödvändiga frågor. Kompletteringar av ofullständiga ansökningar har tidigare varit ett problem hos företaget vilket helt kunde exkluderas då ifyllnadstöd och valideringskontroller tillämpats. En ersättning av CSN:s pappersansökningar skulle reducera eller potentiellt exkludera deras nuvarande budget på 10 mkr för utskick av sina blanketter. Lösningen som konstruerats är inte enbart anpassad för företaget utan kan tänkas användas för andra organisationer som har liknande pappersansökningar.

Modern-day society demands a high-level of responsibility from all of its participants when it comes to the sustainable development. The civic duty is an important part of corporate culture which is why many corporations today are positioning their priorities towards CSR, Corporate Social Responsibility. CSR is a concept which depicts how companies are supporting the sustainable development. The increased level of consumer awareness relating to this concept is the reason why more companies are applying CSR in order to achieve the competitive advantages, such as good reputation, trust, and a positive company image. A paradox manifests from the use of CSR, however, since it contributes to a greater scrutiny and skepticism towards how companies are utilizing CSR as a public relations tool, which people generally feel is neither genuine nor based on public interest. Therefore, while communicating their CSR strategies, companies must be careful since it can either strengthen or weaken the consumer trust, depending how the communication is perceived by the general public. The consumer trust is extremely important during high risk- and involvement decisions. This concept is particularly important within the bank industry. When it comes to applying CSR, studies indicate that the different banks in Sweden are not performing as well compared to international banks. Another study suggests that one out of four consumers is unaware of whether their bank is utilizing sustainable efforts or not. This study aims to map and identify what strategies of CSR communication that the Swedish bank sector use, and which of these that can build consumer trust. The research methodology is based on a triangulation which conducts both a qualitative and quantitative method. Three semi structured interviews with three different banks have been applied to identify and acquire a deeper understanding of the communication by the Swedish bank sector and their CSR efforts. Afterwards, data from consumers has been collected throughout a survey to understand how the consumers perceive the communication of the CSR effort by the Swedish bank sector. Based on collected empirical data and analysis, the study has been able to identify two CSR communication strategies that the Swedish bank sector employs which build consumer trust. The swedish bank sector communicates their CSR effort by interacting and engaging in an open discourse which increases the consumer trust. The swedish bank sector communicates their CSR effort by a high degree of communication, which indirectly increases the consumer trust.○ A high degree of communication of CSR effort reduce the consumer skepticism, which increases the consumer trust. / Dagens samhälle förutsätter att alla aktörer skall ta ett ansvar för att bidra till den hållbara utvecklingen. Ett extra stort ansvar åligger företagen, vilket har lett fram till att företag idag prioriterar i all högre grad att applicera CSR, Corporate Social Responsibility. CSR är ett tillvägagångssätt som visar hur företag tar ett samhällsansvar. En ökad grad av medvetenhet hos konsumenterna har föranlett till att allt fler företag tillämpar CSR för att i sin tur ta del av konkurrensfördelar såsom ett gott rykte, högt förtroende samt positiv image. Det har däremot visat sig uppstå en paradox vid tillämpning av CSR, då komplexiteten innefattar samhällets ökade skepticism till att företags kommunicering av ansvarstagande inte är genuint och enbart grundar sig i ett egenintresse. Kommunikationen av CSR måste hanteras varsamt, då beroende på hur kommunikationen av CSR-initiativet uppfattas av konsumenten kan det likväl stärka som att försvaga företagets förtroende. Konsumenternas förtroende är särskilt viktigt vid höga risk- och involveringsbeslut, därav är det betydelsefullt att specifikt banker förmedlar trovärdighet. Tidigare undersökningar har visat att svenska banker omfattar en lägre grad CSRinitiativ till skillnad från internationella banker, samt att en av fyra svenska kunder inte kan svara på om deras bank arbetar med hållbara frågor. Studien syftar därför till att kartlägga och identifiera vilka strategier av CSR-kommunikation som innefattas i den svenska banksektorn, som fortsättningsvis kan skapa förtroende hos konsumenter. Studien har applicerat en triangulering som innefattar både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. För att få en fördjupad förståelse samt identifiera den svenska banksektorns strategier av CSR-kommunikation har tre semistrukturerade intervjuer med bankerna Swedbank, Handelsbanken och SEB genomförts. För att undersöka konsumenternas uppfattning och förtroende till de svenska bankernas kommunikation av CSR har 1170 enkäter skickats ut, varav 221 respondenter svarade. Utifrån insamlad empiri och genomförd analys har studien kunnat kartlägga två strategier av CSR- kommunikation som den svenska banksektorn använder sig av samt skapar förtroende hos konsumenten. Sveriges banksektor kommunicerar sitt CSR-arbete genom att interagera och involvera i en öppen diskurs som ökar konsumenternas förtroende till banken. Sveriges banksektor kommunicerar sitt CSR-arbete genom att kommunicera i hög grad till konsumenter vilket indirekt leder till ett ökat förtroende hos konsumenter. ○ En hög grad CSR-kommunikation leder till minskad skepticism hos konsumenter, och en minskad skepticism hos konsumenter leder till ett ökat förtroende hos konsumenter.

A more complex and turbulent world market puts pressure on flexibility and the ability to adjust its business to the market changes. The rapid and unpredictable change is hade to analyze and forecast which demands more short-term forecasting. The issue for this dissertation is based upon the demand of more flexible ways of doing business in the bank sector in Sweden, which is a turbulent and unpredictable market. Handelsbanken is a company that uses the so called Beyond budgeting concept and the dissertation is about this company’s ability to solve the economic governance without the traditional budgeting process. The purpose of the study is to compare this organisation with another bank, Swedbank, who also operates on the Swedish market. The study aims to point at differences and similarities between the bank with the Beyond budgeting concept and the other who still is holding on to the traditional budgeting process. Important concepts within the study are; rolling forecasts, KPI and benchmarking. The data was gathered through telephone interviews and secondary data. The authors have been in contact with one regional control in each of the banks to get an understanding about the economic governance in the banks. The findings are that both of the banks are widely decentralised even though Swedbank still holds on to the fact that the traditional budgeting process is important for the company. Both of the companies are using a similar company structure, where local decision power is emphasised and the internal competition is crucial to be able to create motivated employees to be competitive on the market. The banks are also both very interested in not just the financial results but the non-financial, such as customers. / I en allt mer komplicerad och turbulent värld, ställs nya krav på företags flexibilitet och förmåga att ändra sig efter marknaden. Eftersom marknaden ändrar sig väldigt snabbt och ofta, är det svårt att förutse vad som kommer hända i framtiden, och därför behövs mer kortsiktiga framtidsprognoser. Uppsatsens problemformulering grundar sig i kravet på allt mer flexibla styrinstrument i denna globaliserade värld. Handelsbanken är ett företag som använder sig av så kallad budgetlös styrning och uppsatsens problematisering berör bankens sätt att lösa den ekonomiska styrningen med avsaknad av budget. Syftet med studien är att jämföra Handelsbankens ekonomistyrning med Swedbanks, en bank som fortfarande använder sig av traditionell budgetering. I studien beskrivs skillnaderna mellan en bank som har budgetlös styrning och en som är mer budgetstyrd, vad som behövs för att skapa en fungerande budgetlös styrning och vilka fördelar respektive nackdelar det finns med dessa styrningar. Viktiga begrepp inom budgetlös styrning är rullande prognoser, nyckeltal och benchmarking. Insamling av data har skett genom telefonintervjuer och insamling av sekundär data. Man har vart i kontakt med en controller på regionnivå i respektive bank för att få en förståelse för hur det ekonomiska arbetet fungerar i bankerna. Vad som är framgår i studien är att båda företagen är decentraliserade men Swedbank använder en traditionell budget för hela företag dock främst fokuserad till kostnadssidan. Båda företagen har liknande struktur, med en decentraliserad organisation och där de lokala kontoren har stor beslutskraft dessutom använder båda bankerna intern konkurrens för att motivera sina anställda och för att kunna övervaka resultatet. De förlitar sig inte bara på finansiella resultat utan de icke-finansiella resultaten har en väldigt viktigt roll i båda företagen.

Författarna finner att dagens teori saknar tydliga riktlinjer för hur praktiker i den svenska banksektorn bör använda sig av intern marknadsföring. Bristen av en klar definition av begreppet medför svårigheter att applicera teorin på strategiarbetet och använda de verktyg som finns att tillgå i befintlig forskning. Nuvarande forskning visar på vikten av intern marknadsföring i alla organisationer, och då främst inom servicesektorn. Studierna som har gjorts är emellertid baserade på sektorer utomlands, vilket innebär svårigheter för svenska banker att tillämpa resultatet inom sin egen organisation, menar författarna. Författarna ämnar därför undersöka intern marknadsföring och dess effekt på uppfattade konkurrensfördelar på den svenska banksektorn och författarna har valt att fokusera på svenska fullsortimentsbanker. Det genomförs genom en teoretisk bakgrund kring de begrepp och modeller som finns idag samt genom en kvalitativ undersökning av två aktörer inom den svenska banksektorn. Både ledning och medarbetare på de bägge bankerna har deltagit i undersökningen för att kunna återge en nyanserad bild av problematiken. Studien visar att det råder vissa likheter mellan forskningen och de undersökta fallen, men inom bägge fallstudierna råder det även vissa skillnader i hur den interna marknadsföringen används och vilka konkurrensfördelar den skapar för fullsortimentsbanker. Undersökningen bidrar med rekommendationer för praktiker som kan ge en tydligare bild för hur fullsortimentsbanker inom den svenska banksektorn kan agera för att skapa ytterligare konkurrensfördelar genom den interna marknadsföringen. / This paper examines the theoretical area about internal marketing and what competitive advantages it results in. Earlier research shows that internal marketing is vital for successful companies, especially in the service sector. However, there have been no published studies of the Swedish banking sector. That is why the authors have used two case studies within the Swedish bank sector to try to create guidelines that they can use to increase their competitive advantages by using internal marketing in their strategy planning.The theoretical part shows that most of the researchers agree that by using some effective tools and factors in the internal marketing a better and more adaptive organisation will be developed. Even though there are some vital tools, all the tools must be considered and implemented in the organisations. The case studies have been researched using qualitative methods, interviewing both leaders and employees, trying to give a nuanced description of the internal marketing. The result shows that there need to be an open dialogue between the employees and the leaders and that the dialogue will be better by effective use of tools within the internal marketing. The discussion shows that the Swedish banking sector can develop their internal marketing to gain even more competitive advantages.

I dagens samhälle sporras konsumenter till att konsumera mer och mer. En anledning till att konsumenter idag konsumerar mer än tidigare är att pengar idag är mer lättillgängliga än de tidigare varit. Det har lett till att fler tar konsumtionslån, vilket är en riskfylld affär för de banker som bistår konsumenter med lån. Bankerna utsätts för en kreditrisk i samband med att de beviljat ett lån utan säkerhet. Författarna till den här studien har ett stort intresse inom ekonomi och konsumtion och således upptäcktes även intresset för riskerna som bankerna står inför i de här sammanhangen. Studiens författare uppmärksammade att det fanns en ytterst begränsad mängd tidigare forskning inom ämnet och önskade därmed att fylla den identifierade kunskapsluckan. Studien syftade att besvara vilka faktorer svenska banker beaktar vid en kreditbedömning och hur en sådan utförs för konsumtionslån. Utöver det syftade studien även att besvara hur bankerna bedömt de risker de utsätts för i samband med konsumtionslån, hur riskerna påverkade bankernas riskstrategier samt hur bankerna beaktade konsumenternas beteende i riskbedömningarna. Studien utfördes med en kvalitativ metod. Teori samlades in och bearbetades från 18 vetenskapligt granskade artiklar. Sju semistrukturerade intervjuer med sju olika svenska banker utfördes. Intervjupersonerna valdes ut baserat på den kunskap och erfarenhet de besatt inom kredit och riskbedömning. Således hade de intervjuade roller i form av kreditchefer, kontorschefer, kreditspecialister och senior credit riskmanager. De intervjuade bankerna valdes ut i vetskap om att de representerar olika delar av marknaden, vilket skapade en större variation och bredd i det insamlade datamaterialet. Således intervjuades storbanker, medelstora banker och nischbanker. Av studien har det framkommit att de främsta faktorerna bankerna tog hänsyn till vid en kreditbedömning, var kundens inkomst och återbetalningsförmåga. I studien visade det sig även att bankerna identifierade kundens vilja och förmåga att återbetala ett lån, som de största riskerna som bankerna möts av. Bankerna tog även hänsyn till kunders beteende, dock i olika utsträckning, vid riskbedömningarna. Bankerna tillämpade olika typer av riskklassificeringsmodeller som riskbedömningen och räntenivån baserades på. Det skilde sig mellan bankerna i huruvida de såg konsumtionslån som lönsamma. Dock ansåg de flesta bankerna att konsumtionslån inte var den mest lönsamma låneprodukten. / In today's society consumers are regularly encouraged to consume more and more. One reason that people today consume more than people used to are that money nowadays are more easily accessible than they were before. This has led to more people applying for unsecured smaller loans, which is a risky business for banks that grants these kinds of loans. The banks put themselves in risk of consumers not being able to pay them back when they grant unsecured loans. This papers authors have an interest in both economy and consumption and therefor also discovered an interest in the risks that banks put themselves in when granting unsecured loans. The authors discovered that there was a limited amount of earlier research available on the subject. An aim for this paper therefore was to identify which factors the banks consider when assessing a credit loan application and how the bank make the assessments. Furthermore, this paper aims to identify the risks that the banks put themselves in when granting this kind of loan, how the risks affect the banks risk strategies and how the banks take in consideration consumers behaviour when the banks make their risk assessments. This paper was conducted by a qualitative method. Theory was assembled from 18 peer reviewed articles. Seven semi structured interviews where held with representatives from seven different Swedish banks. The persons being interviewed where chosen based on the knowledge and experience they possessed in credit and risk assessment. Therefore, the people that were asked to take part in the interviews worked as credit managers, office managers and credit risk managers. The banks that contributed with an interview where chosen with knowledge that they would represent different parts of the market, wishing to create a bigger variation and a depth in the data material. The interviewed persons represented bigger banks, medium sized banks and nichebanks. In the empiricism the study shows that the main factors that banks consider when they assess these kinds of loans are the customers income and assessed ability to repay the loans. The banks identified both the customers' ability and their will to repay the loan, as the biggest risk they faced. They also considered how customers behave. The study shows that banks applied different kinds of risk scoring models that they based the risk assessment and interest rate on. From the study it shows that banks differ in their view on whether these types of loans are profitable, although most of the banks did not consider them to be profitable

<p><p><p>Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar & Lepper 2000)  </p><p> </p><p>Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder. </p><p> </p><p>Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar & Lepper (2000) samt Iyengar & Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att </p><p>välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har </p><p>mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val. </p><p> </p><p>Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där </p><p>den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en </p><p>rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS. </p><p> </p><p>Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.  </p><p> </p><p>Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning </p><p>vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload. </p><p>Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet. </p></p></p>

Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar &amp; Lepper 2000)     Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder.    Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar &amp; Lepper (2000) samt Iyengar &amp; Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att  välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har  mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val.    Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där  den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en  rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS.    Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.     Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning  vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload.  Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet.