Studiens syfte är att undersöka pedagogers attityd till IKT i förskolan Vi ska även se vad det finns för hinder och möjligheter med IKT i förskolan. Vi har gjort intervjuer på fem olika förskolor för att studera pedagogernas syn på IKT. Vi undersöker också pedagogernas syfte till att använda sig av IKT i förskolan.Den viktigaste delen i vår studie är pedagogen syn och förhållningssätt till att införa teknik och IKT i förskolan. Lindahl & Folkesson (2012) skriver att de senaste fem decennierna har IKT-användningen ökat men är fortfarande inte så etablerade i förskolan. De skriver också att det är pedagogernas rädslor som hämmar utvecklingen inom IKT i förskolan. Skolverket (2010) skriver att kommunen bör ge all personal kompetensutveckling efter behov i förhållande till förskolans uppdrag. De nämner även att pedagogerna ska ha chans till utbildning och stöd inom olika områden så de främjar barnens lärande.Undersökningen visar att IKT-användningen ökat och att samtliga pedagoger som intervjuats är positivt inställda till att använda IKT i förskolan. Samtliga förskolor som besökts har nyligen fått tillgång till digitala verktyg. Pedagogerna börjar se fördelarna med att använda sig av olika tekniska hjälpmedel i verksamheten. Undersökningen visar också att pedagogerna är i olika åldrar och har olika erfarenheter av digitala verktyg. De äldre har fått lära sig medan yngre har vuxit upp med IKT. Det går också att se att attityden har svängt från att tidigare varit negativ. Verksamheten kunde då inte alls se något användningsområde för IKT i förskolan. Idag är den som tidigare nämnts endast positiv.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det är en kvalitativ studie där författarna har observerat tre förskolors miljöer där det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas även det historiska perspektivet samt förändringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. Frågeställningarna som besvaras är hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas. Resultatet redovisas tillsammans med analys och delas upp i teman kring frågeställningarna. I resultatdelen framgår det att samtliga informanter anser att barn med rörelsehinder ska integreras i förskolans verksamhet. Svaren som gavs under intervjuerna liknar varandra till stor del när det gäller hur planeringen av verksamheten ser ut och vilka resurser som finns att erhålla. Slutdiskussionen jämför informanterna, tidigare forskning och författarnas synpunkter.

<p>Syftet med den här studien har varit att undersöka ett specifikt samverkansprojekt mellan psykiatri och socialtjänst som riktar sig mot psykiskt störda missbrukare. Inriktningen har varit att granska huruvida de båda huvudmännen har en gemensam syn på verksamheten samt hur projektet fungerar i praktiken. Detta har gjorts i form av kvalitativa forskningsintervjuer med två representanter från respektive huvudman. En modell för samverkan, samverkans hexagon, har legat till grund för intervjuguidens utformande och därefter tematiserades resultaten med avsikt att svara på våra frågeställningar. Resultaten analyserades och tolkades utifrån tidigare forskning samt de hinder och förutsättningar för samverkan som har presenterats under teoretiska utgångspunkter. I resultaten framkom att representanterna från de båda huvudmännen inte riktigt har en gemensam syn på verksamheten, men att man ansåg det nödvändigt med samverkan. Det blev också tydligt att samverkansprojektet inte fungerar helt optimalt vilket leder fram till slutsatsen hur viktigt det är att klarlägga och bearbeta faktorer som kan leda till motstånd inom en projektgrupp.</p>

<p>Syftet med vår studie är att ta reda på lärares synsätt på hur skolan bemöter flerspråkigaelever. Vår övergripande frågeställning är vad lärarna och skolan gör för att skapa godaförutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har valt att utföra en fallstudie där vi har utförtkvalitativa intervjuer med fem lärare på tre olika skolor för att uppnå vårt syfte. Denintervjumetod vi valt att använda oss av är en semistrukturerad intervjumetod där vi utformat en intervjuguide med öppna frågor. I vårt resultat lyfter vi fram de intervjuade lärarnas syn på deras och skolans bemötande av flerspråkiga elever. Resultatet pekar på att lärare idag kan känna en viss otillräcklighet när det kommer till att skapa goda förutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har sett att det finns en önskan hos pedagogerna att få kompetensutveckling i arbete med flerspråkiga elever. Vi har tittat närmare på de stödfunktioner som erbjuds för flerspråkiga elever och hur lärarna upplever att dessa stödfunktioner fungerar. Det framkommer då vissa brister, bland annat i samarbetet mellan modersmålslärare, studiehandledare och ämneslärare. I vår studie har vi fokuserat på att ta reda på huruvida det interkulturella förhållningssättet genomsyrar skolverksamheten på de skolor vi besökt. Utifrån vårt resultat kan vi utläsa att pedagoger till viss del anammat det interkulturella synsättet men att det inte genomsyrar hela verksamheten.</p>

Syftet med den här studien har varit att undersöka ett specifikt samverkansprojekt mellan psykiatri och socialtjänst som riktar sig mot psykiskt störda missbrukare. Inriktningen har varit att granska huruvida de båda huvudmännen har en gemensam syn på verksamheten samt hur projektet fungerar i praktiken. Detta har gjorts i form av kvalitativa forskningsintervjuer med två representanter från respektive huvudman. En modell för samverkan, samverkans hexagon, har legat till grund för intervjuguidens utformande och därefter tematiserades resultaten med avsikt att svara på våra frågeställningar. Resultaten analyserades och tolkades utifrån tidigare forskning samt de hinder och förutsättningar för samverkan som har presenterats under teoretiska utgångspunkter. I resultaten framkom att representanterna från de båda huvudmännen inte riktigt har en gemensam syn på verksamheten, men att man ansåg det nödvändigt med samverkan. Det blev också tydligt att samverkansprojektet inte fungerar helt optimalt vilket leder fram till slutsatsen hur viktigt det är att klarlägga och bearbeta faktorer som kan leda till motstånd inom en projektgrupp.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andraspråk utifrån skolorganisation, undervisningsformer och ämnets gagn för elevers lärande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med åtta undervisande svenska som andraspråkslärare. Resultaten visar att lärare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för ämnet har en större möjlighet att höja ämnets status bland kollegor, föräldrar och elever.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur synsätt och arbetssätt kring matematik i förskolan förhåller sig i en kommun där det medvetet har satsats på kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebär för lärarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser på kompetensutvecklingens betydelse. Som metod har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Enkäterna har besvarats av lärare som deltagit i kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med några av dessa samt med en rektor. Resultatet visar på att lärarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebär att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som är meningsfulla för barnen. Detta görs genom att utgå från barnens egna tankar och intressen. Enligt lärarna är det viktigt att sätta ord på matematiken och använda rätt begrepp samt att barnen lär sig under lekfulla former. Lärarna ser också sin egen roll som betydelsefull. I undersökningen framkommer att kompetensutvecklingen har haft stor betydelse för hur det arbetas med matematik i verksamheten.

<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka hur synsätt och arbetssätt kring matematik i förskolan förhåller sig i en kommun där det medvetet har satsats på kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebär för lärarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser på kompetensutvecklingens betydelse.</p><p>Som metod har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Enkäterna har besvarats av lärare som deltagit i kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med några av dessa samt med en rektor.</p><p>Resultatet visar på att lärarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebär att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som är meningsfulla för barnen. Detta görs genom att utgå från barnens egna tankar och intressen. Enligt lärarna är det viktigt att sätta ord på matematiken och använda rätt begrepp samt att barnen lär sig under lekfulla former. Lärarna ser också sin egen roll som betydelsefull. I undersökningen framkommer att kompetensutvecklingen har haft stor betydelse för hur det arbetas med matematik i verksamheten.</p>