Den här studien undersöker hur journalister som arbetar på NRK Sápmi, SVT Sápmi och SR med inriktning på samiskt utbud upplever sina möjligheter att arbeta utifrån sändningstillstånd. Genom semistrukturerade intervjuer visar uppsatsen att det finns ekonomiska skillnader mellan redaktionerna som påverkar utbudet samt hur journalisterna arbetar med språket. Materialet från intervjuerna analyseras sedan utifrån kulturperspektivet, systemperspektivet och offentlighetsteorin. Studien undersöker även hur journalisterna arbetar med de samiska språken på respektive redaktion. Utifrån resultatet går det att se att det råder skillnader i journalisters möjligheter att arbeta med de samiska språken. Men det finns också likheter i hur journalisterna ser på sin roll gentemot samer vilket är något som upptäcktes under arbetets gång. Baserat på resultatet framgår det att de svenska och norska journalisterna ifrågasätter resursfördelningen för de samiska redaktionerna i Sverige. Den huvudsakliga slutsatsen som dras är att de olika redaktionerna har en gemensam agenda där journalisterna vill främja de samiska språken, kulturen och samhället.

Eleverna inom Statens institutionsstyrelse (SiS) befinner sig i en speciell skolkontext. Det vanligast förekommande är att elever placeras på SiS utifrån lagen om vård av unga (LVU) och placeringen sker genom tvång (Karlsson & Linde, 2021). Individens hela liv ska rymmas inom institutionen: fritid, behandling och skola (Enell et al., 2018). Inom verksamheten finns särskilda befogenheter där personalen har lagligt stöd att utföra åtgärder som innebär kontroll, disciplinering och uppfostran (Andersson Vogel, 2020). Skolinspektionen (2021) påtalar att flickor inom SiS har högre frånvaro och mår sämre än pojkar inom verksamheten. Granskningen som Skolinspektionen genomfört synliggör behovet av att möta flickornas behov och där tar vår studie avstamp. Studien utgick från en kvalitativ ansats och syftade till att få syn på flickors delaktighet inom SiS skolverksamheter. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med lärare för att undersöka hur de arbetar för att främja flickors delaktighet.   Framgångsfaktorer som identifierades kunde handla om gruppstorlek där elevantalet är begränsat vilket påverkar undervisningen såtillvida att lärare ges möjlighet att skapa en tillgänglig lärmiljö anpassad efter varje elev. Samarbete med behandlingsavdelningarna framgick som viktigt för att eleverna skulle uppleva trygghet, främja skolnärvaro och möjliggöra kontinuitet. Lärarnas förhållningssätt och bemötande framhölls som central för att eleverna skulle kunna utveckla en bättre skolidentitet.   Studiens resultat visar att vistelsetiden påverkar lärarnas möjligheter till att skapa förändring för elevens skolidentitet. Om vistelsetiden är kort blir förutsättningar att göra förändringar begränsade. Lärarna på SiS vittnar om vissa svårigheter med att erhålla adekvat dokumentation om eleven haft långvariga skolavbrott och senaste huvudman är svår att återfinna. Gemensamt för elevgruppen är en bakgrund i skolmisslyckanden, och dokumentation som återfinns är ofta kring olika åtgärder. Samverkan mellan SiS skolverksamhet, socialtjänsten och elevernas hemskola sker i olika stor omfattning och ser olika ut. Fungerande samverkan verkar gynnande för eleverna inom SiS skolverksamhet.    Några av slutsatserna som studien pekar på är att lärarna arbetar för att främja flickors delaktighet men att förutsättningarna ser olika ut. Det vi kunnat utläsa är att SiS skolverksamhet har genomfört och genomgår förändringsarbete med utgångspunkt i resultat av granskningar som Skolinspektionen, Statens institutionsstyrelse, Statskontoret och Inspektionen för vård och omsorg har genomfört. Utöver detta förekommer även projekt och utvecklingsarbete som görs inom SiS skolverksamheter. När vi ser till omfånget av forskningslitteraturen har SiS skolverksamhet en undanskymd roll jämfört med forskning som berör den vårdande delen av verksamheten. Vi kan dock se tendenser till att SiS som skolverksamhet tar allt större plats och framhålls mer inom litteratur, media, rapporter och inom den egna verksamheten. / The students at The National Board of Institutional Care, “Statens Institutionsstyrelse” (SiS) in Swedish, are in a peculiar school context. Students are most commonly placed at SiS based on compulsory care of children in accordance with Swedish act LVU (Karlsson & Linde, 2021). The individual's entire life must be accommodated within the institution: free time, care and treatment and schooling (Enell et al., 2018). Within the special residential homes there are treatment facilities where the staff has legal support to carry out actions that involve control, discipline, and upbringing (Andersson Vogel, 2020). Girls at SiS have higher absence and greater discomfort than boys in the institution. The Swedish School Inspectorate's (2021) review highlights the demands to meet the girls' needs, which is where our study takes place. The study was based on a qualitative approach and aimed to gain insight into girls' participation at SiS school. The study was carried out through qualitative interviews with teachers to investigate how they work to promote girls' participation.   Group size, where there was a limited number of students, was a success factor that was identified, which affects teaching to the extent that teachers are given the opportunity to create one available learning environment adapted to each student. Another success factor was the cooperation with the care and treatment departments, as this would facilitate the students' feeling of security, promote school attendance, and enable continuity. Lastly, the teachers' approach and treatment were highlighted as central to students being able to develop a better school identity.   The results of the study show that the length of stay for the student affects the teachers' opportunities to create change for the student's school identity. If the length of stay is short, the opportunities to make changes become limited. The teachers at SiS testify to certain difficulties in obtaining adequate documentation about the student if she had long-term school breaks and the last school where they were placed is difficult to find. Common to the student group is a background in school failures, documentation which is found often relates to various action programmes. Collaboration between SiS school, social services and the student’s regular school takes place on a different scale and looks different. Working cooperatively in between these authorities seems beneficial to the students within SiS school.   Some of the conclusions from the study indicators are that the teachers work to promote girls' participation, but the conditions look different between the institutions. What we were able to conclude is that SiS schools involve development work based on the results of reviews that Health and Social Care Inspectorate, SiS, The School Inspectorate and The Swedish Agency for Public Management. In addition to this, there are also projects and development work within SiS school. For the range of the research literature, SiS school has been investigated less frequently compared to research that concerns the treatment part of the institution. However, we can see tendencies towards SiS as a school being mentioned more often and is emphasised more in literature, media, reports and within SiS own work.