none

<p>The access of capital and the high market growth has resulted in an increase in the quantity of companies going public in Sweden. Most companies go through with the initial public offering (IPO) process, but there has been an increase of companies that choose to go public through an alternative method. A reverse takeover is an alternative going public transaction that has been more common and accepted over the recent years in Sweden. The going public process is reverse compared with an IPO and the method is known as the “back-door” to the market. The purpose of this report is to analyze reverse takeover on the Swedish stock exchange as an alternative to the traditional IPO, with focus on the factors behind the transaction. Through an inductive approach, data has been collected from interviews with representa-tives of financial advisory companies with experience of reverse takeovers. The aim was to clarify which factors that affects companies when they carry out a reverse takeover. A de-ductive approach has then been carried out, to provide the research with quantitative data that can act as a complement to the qualitative data. This data has been collected through a statistical analyse of reverse takeovers on the Swedish stock exchange. A reverse takeover is a faster process than an IPO. The main reason for the shorter listing process is that a reverse takeover is a transaction between two companies and the IPO is a transaction between one company and the public. Many of the reverse takeover transac-tions in Sweden were done to take advantages of the loss carry forwards in the public com-pany, which provides a possibility to reduce tax payments and go public at the same time. The publicity is lower for a reverse takeover than for an IPO, which makes it possible for the private company to take the back door to the capital market and in some way ignore the current market condition because the transaction is not depending on the demand for the company stock. A recognized pattern on the financial market is that reverse takeovers are carried out more frequently after a market crash. This agrees with what we have seen in Sweden, since pri-vate companies started to go public through reverse takeovers after the IT-crash. The re-verse takeover transaction can be viewed as a financial trend in today‟s Sweden.</p><p>A few companies in Sweden have been harmed of the reverse listing process, as they have not been able to live up to the requirements from the stock exchange after they were listed. Planning and due diligence is important to be able to minimize risks when going public through a reverse takeover. The due diligence is even more important for reverse takeovers than for other transactions, since the business agreements are generally with companies that have a history of weak performance.</p> / <p>Ett gynnsamt börsklimat och möjligheten att få tillgång till externt kapital har resulterat i en tillväxt av börsnoterade företag i Sverige. Den vanligaste börsnoteringen är den traditionella ”initial public offering” (IPO) processen, men det har skett en ökning av företag som note-ras via alternativa metoder. Ett omvänt förvärv är en alternativ börsnoterings process som har blivit mer vanlig och accepterad de senaste åren i Sverige. Noteringsprocessen är om-vänd jämfört med en IPO och har därför blivit känd i Sverige som ”köksvägen” till börsen. Uppsatsen behandlar omvända förvärv på Stockholmsbörsen med ett syfte att analysera den alternativa börsnoteringen samt faktorerna som ligger bakom beslutet att genomföra ett omvänt förvärv istället för en traditionell börsnotering. Genom en induktiv ansats, har data samlats in genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer ur företag som har agerat finansiell rådgivare vid omvända förvärv. Intervjuernas syfte har varit att förklara vilka faktorer som påverkar företag att genomföra ett omvänt förvärv. Genom en deduktiv ansats, har sedan studien kompletterats med kvantitativ data ifrån en statistisk undersökning av omvända förvärv genomförda i Sverige. Ett omvänt förvärv erbjuder en snabbare noteringsprocess för det privata företaget i för-hållande till en IPO. Anledningen till varför ett omvänt förvärv är snabbare är för att det är en transaktion mellan två företaget, medan en IPO är ett erbjudande till allmänheten. Moti-vet bakom många omvända förvärv i Sverige har varit möjligheten att både börsnoteras och samtidigt utnyttja skalbolagets underskottsavdrag, vilket ger framtida skattefördelar. Publi-citeten kring omvända förvärv är lägre än för en IPO eftersom företaget inte behöver in-formera allmänheten, vilket gör det möjligt för ett privat företag att ta ”köksvägen” till bör-sen. Omvända förvärv genomförs oftast efter en sättning i marknaden. Svenska företag började utnyttja omvända förvärv som en noteringstransaktion efter IT-bubblan, eftersom det fanns många IT-bolag som upplevde svåra tider på börsen och var mer än villiga att ingå ett avtal för ett omvänt förvärv. Största riskerna med ett omvänt förvärv är relaterade till den omvända noteringsprocessen. En del Svenska företag har haft svårt att klara börsens krav och regler efter ett omvänt för-värv, vilket har resulterat i att de inte har lämnat observationslistan. Planering och Due Di-ligence är viktiga faktorer för att minimera riskerna, eftersom det privata företaget ingår av-tal med i de flesta fall ett börsnoterat företag med dåliga resultat och historik.</p>

<p>Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhällsekonomin. Ett företagsförvärv på aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter såsom arbetstagare och aktieägare.</p><p>Det är särskilt intressant med tanke på att aktiemarknaden präglas i mångt och mycket av självreglering. Det är således aktörerna på marknaden som etablerar lämpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering är ett avsteg från Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det är sedermera intressant till vilken grad det är gynnsamt med en kombination av dels självreglering, dels lagstiftning. Det har anförts att aktiemarknaden är en komplicerad marknad som kräver denna sortens flexibilitet som självreglering medför. Denna framställning har inte ambitionen att strikt väga, å ena sidan lagstiftning som är en oundgänglig del av den moderna ekonomiska infrastrukturen, å andra sidan självreglering som är väl förankrat på aktiemarknaden. Däremot krävs det enligt min mening högre ställda krav på självregleringen för att uppnå en balans bland de olika intressegrupper som finns representerade på aktiemarknaden och därmed upprätthålla förtroendet för marknaden.</p><p>Informationsgivning är en central del av aktiemarknaden. Med tanke på självregleringen, krävs att rättvis och korrekt information finns tillgänglig till samtliga aktörer under ett och samma tillfälle. Allt i enlighet för att bevara förtroendet. Däremot är due diligence-processen ett vedertaget avsteg från likabehandlingsprincipen som ett led i ett offentligt uppköpserbjudande. Det är brukligt att budgivaren företar en due diligence där denne har möjlighet att bilda sig en uppfattning huruvida målbolaget infriar de ställda förväntningarna och förhoppningarna med företagsförvärvet. Processen fungerar som ett verktyg för att allokera risker som är förknippade med detta stora åtagande samt avgör ofta om ett förvärv är för handen eller ej.</p><p>Innan takeover-direktivet fanns inga särskilda regler för offentliga uppköpserbjudanden. För Sveriges vidkommande implementerades direktivet med dels självreglering, dels lagstiftning. 2 kapitlet 1 § lag om offentliga uppköpserbjudanden stipulerar numera att aktiebolag skall ”<em>följa de regler som börsen har fastställt för sådana erbjudanden”</em>. Det innebär bland annat att alla noterade aktiebolag har underkastat sig att följa NBK:s takeover-regler. Däremot är reglerna idag utformade aningen egendomliga när det angår due diligence-processen som ett led i ett offentligt uppköpserbjudande. Det föreligger enligt min mening oskäliga risker för budgivaren som är förknippade med ett offentligt uppköpserbjudande.</p><p>Problematik uppstår då budgivaren väljer att inte lämna något bud på målbolaget efter en genomförd due diligence. Eftersom då bortfaller målbolagets skyldighet att informera marknaden om förhållandet som <em>rimligen förväntas påverka värderingen av målbolagets aktie</em>. Däremot kvarstår budgivarens skyldighet att varken avyttra eller förvärva aktier i målbolaget med anledning av att denne fått selektiv information som inte övriga marknaden tagit del av. Eftersom budgivaren numera innehar selektiv information, som skall offentliggöras om denne inte vill vara belastad med handelsförbud. Det innebär således att om budgivaren förvärvat aktier innan genomförd due diligence att denne inte kan avyttra aktierna. Det blir särskilt betungande i det fall att budgivaren genom en due diligence insett att dessa är övervärderade eller till och med värdelösa. Danmark och Storbritannien har däremot valt en annan implementering av direktivet. Enligt min åsikt borde Sverige blicka västerut och lära av det land som varit förfadern och utvecklaren av takeover-reglerna sedan 1960-talet, avseende offentliga uppköpserbjudanden. I min slutsats föreslår jag därmed en förändring till nuvarande takeover-regler.</p>

<p>Den 1 juli 2006 trädde lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen är ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte är att garantera målbolagets aktieägare en rättvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det är aktieägarna som själva skall ta ställning till budet och godkänna försvarsåtgärder skyddas de från ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieägare, vad gäller t.ex. premie, skyddas minoriteten.</p><p>För Sveriges del har detta område sedan tidigare endast reglerats av självreglering utarbetad av Näringslivets Börskommitté (NBK) som blivit giltig i och med noteringsavtalen. Aktiemarknadsnämnden (AMN) har sedan starten agerat tolknings- och dispensinstitut avseende dessa Takeover-regler.</p><p>I och med direktivets genomförande kom bestämmelserna om bl.a. budplikt och försvarsåtgärder att lagregleras, samtidigt som ett lagstadgat krav för budgivare att följa den befintliga självregleringen[3] (takeover-reglerna) infördes. Detta har inneburit att AMN numera på delegation från Finansinspektionen (FI) utför myndighetsutövning och tolkar lag vid tolknings- och dispensuttalanden avseende LUA. Detta ger upphov till ett antal frågor, bl.a. angående nämndens sammansättning och värdet av dess uttalande som rättskälla.</p><p>Tolknings- och dispensfrågor får enligt LUA överlåtas till <em>ett organ med representativa medlemmar för näringslivet</em>. De som främst berörs av nämndens uttalanden är ett aktiemarknadsbolags huvudsakliga intressenter; <em>bolaget självt och dess aktieägare</em>. Aktieägarna kan även delas upp i en majoritet och en minoritet. På den svenska aktiemarknaden är det vanligt med en stark majoritet eller kontrollägare. Den för svenska förhållanden accentuerade intressekonflikten är därför mellan majoritets- och minoritetsintresset.</p><p>AMN:s ledamöter utses av Föreningen för god sed på aktiemarknadens styrelse, vars huvudmän är framförallt branschorganisationer. I uppsatsen konstateras att det både bland föreningens huvudmän och nämndens ledamöter finns ett starkt representerat lednings- och majoritetsintressen medan ett utpräglat minoritetsintresse endast finns hos en ledamot i nämnden. Det har anförts att domare och akademiker skall garantera rättssäkerheten men på grund av att de endast utgör en marginell del i nämnden får de anses sakna avsedd verkan.</p><p>AMN:s uttalanden avseende LUA bör formellt sett inte ha någon prejudicerande verkan då nämnden är första instans. Det är dock lagstiftarens avsikt att tyngdpunkten skall ligga i första instans, vilket tillsammans med den mycket låga frekvensen av överklaganden får till följd att nämnden hittills i praktiken varit högsta instans. Vad gäller takeover-reglerna är AMN även i fortsättningen enda instans och tolkare. I avsaknad av fler avgöranden från högre instans får därför AMN:s uttalanden tillmätas stor vikt vad gäller god sed på aktiemarknaden.</p><p>[1] Lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.</p><p>[2] Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden.</p><p>[3] Regler rörande offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden NASDAQ OMX Stockholm, den 1 oktober 2009, utvecklade av NBK.</p>

Σκοπός της παρούσας διατριβής είναι η ανάδειξη των χαρακτηριστικών των επιχειρήσεων – στόχων του βιομηχανικού τομέα και η δυνατότητα πρόβλεψης αυτών αποκαλύπτοντας έτσι τα κίνητρα των αγοραστών. Ο σκοπός αυτός επιτυγχάνεται μέσα από ένα διαφοροποιημένο τρόπο ανάπτυξης του θεωρητικού πλαισίου (σε σχέση με τους υφιστάμενους) και κατ’ επέκταση των θεωρητικών υποθέσεων. Σε αντιστοιχία με τις θεωρητικές υποθέσεις αναπτύσσεται η δειγματοληψία και ορίζονται οι μεταβλητές. Συνέπεια τούτου, οι μεταβλητές διακρίνονται σε χρηματοοικονομικές και μη χρηματοοικονομικές. Το κύριο βάρος της εργασίας εστιάζεται στην εφαρμογή εναλλακτικών οικονομετρικών υποδειγμάτων αναφορικά με τους στόχους – εξαγοράς. Η κύρια συνεισφορά της διατριβής εντοπίζεται στη θεωρητική ανάπτυξη και εφαρμογή ενός νέου ουσιαστικά οικονομετρικού υποδείγματος του Bootstrap Mixed Logit (BMXL) που δίνει μια νέα διάσταση τόσο στον εντοπισμό των χαρακτηριστικών των επιχειρήσεων – στόχων όσο και στη δυνατότητα βελτίωσης της πρόβλεψης αυτών. Τέλος η εργασία ολοκληρώνεται εξάγοντας τα κύρια συμπεράσματα και κάνοντας προτάσεις για μελλοντική έρευνα και συνεισφορά. / The purpose of this dissertation is the identification of the characteristics of takeover targets of industrial sector and its predictive ability revealing the motives of buyers. This purpose is achieved using a different theoretical context and manner of sampling. We distinct the variables into financial and non financial. We focus on the application of alternative econometric model relatively to the takeover targets. The contribution of this dissertation is located to the theoretical development and application of a new econometric model the Bootstrap Mixed Logit (BMXL)that provide a new dimension not only on the identification of takeover targets but also on the ability of their prediction. Finally, the dissertation concludes making suggestion for future research.

In this dissertation, I investigate three different issues related to signalling and price dynamics in mergers and acquisitions. The first issue is whether the act of raising capital signals an increase in takeover probability for a forthcoming target. Analysing target returns under event-study methodology, I find that this is indeed the case, as was initially pre-supposed by financial journalists. The second issue is whether the observed increase in target returns which are associated with the increase in takeover probability can be attributed to the actions of sophisticated traders, either via information leakage or through the adept analysis of publicly available information. An examination of price-volume dynamics reveals that investors incorporate the increased likelihood of a takeover attempt into target firm returns without necessarily resorting to illegal insider trading. The final issue is whether this public signal of raising capital impacts the target price runup and takeover premium in a meaningful way. Multivariate regression analysis reveals substantial support that raising capital close in proximity to the acquisition announcement date is associated with significant increases in both target firm returns as well as takeover premiums paid by acquiring firms. In sum, these three essays provide evidence which supports the notion that raising capital can act as both a statistically and economically significant signal to all market participants of a forthcoming takeover attempt. / Thesis (Ph.D, Management) -- Queen's University, 2011-08-12 10:35:35.142

Den här studien undersöker om det finns ett samband mellan betalningsmedel och utfall vid företagsförvärv. För att försöka mäta denna kvantitativa studie utfördes ett antal intervjuer för att få fram parametrar, specifikt tidsaspekten och hur ett lyckat förvärv definieras, detta eftersom det finns en avsaknad av standarder inom förvärvsutvärderingar. Slutligen användes fem år som utvärderingsperiod och tillväxten i rörelseresultat beräknat från den senaste årsredovisningen innan förvärvet och den femte årsredovisningen efter förvärvet. Informationen som analyserades var hämtad från databasen Zephyr där förvärven genomförda av svenska företag mellan åren 2002 och 2007 togs med, vilket blev 134 stycken. Resultatet visade att det inte finns ett samband mellan betalningsmedlet och utfallet för förvärvet. Resultatet visade även att en stor del av förvärven med aktier var utförda om förvärvsobjektet hade ett negativt rörelseresultat. Detta indikerar att aktier är använda när det finns en uppfattad risk från förvärvaren, då representerar aktier alltså en riskdiversifiering. Under studien insåg vi att det inte är tillräckligt att endast studera siffror för att göra en rättvis bedömning av utfallet, utan istället bör en djupare analys på företagen och detaljerna runt förvärvet göras för en korrekt utvärdering. / This study researches the possibility of therebeing a link between the means of payment and the outcome of an M&amp;A. To tryand measure this quantitative study we performed a series of interviews to tryand get the parameters to measure, specifically the time aspect and definingwhat a successful takeover is. This since there is a lack of standardsregarding M&amp;A evaluations. We ended up using the parameters of a five yearevaluation-period and the growth in operating income calculated from the latestannual report pre-takeover and the fifth report post-takeover. The informationwe proceeded to analyze was attained from the company database Zephyr where wetook all the completed acquisitions performed by Swedish companies between theyears 2002 and 2007, which amounted to 134 observations. The results showedthat there is no connection between the means of payment and the outcome of theM&amp;A. Also we observed that a great portion of the acquisitions with shareswas performed if the target company held a negative operating income.Suggesting that shares are used when there is a perceived risk from theacquirer, and shares represent a risk diversification. Also realized duringthis study is that in order to evaluate a single performed acquisition, justlooking at numbers isn’t enough to give a fair assessment of the outcome.Instead a deeper look at the companies and the specifics surrounding the dealswould give a better foundation to evaluate the takeover.

Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2007 u.d.T.: Reichelt, Dirk: Zur zweckmässigen Erfassung von Unternehmenszusammenschlüssen durch Anteilstausch im Konzernabschluss nach HGB und IFRS

This thesis describes development and verification of application for support of HACMP clustering education in IBM AIX OS. In fact, development of this application can help students to understand basic functions of this type of cluster. Users, eventually, can verify full function of input configuration cluster in real environment. Ultimately, it can simulate basic cluster function and create basic configuration file, which can be direct apply to operational installation of HACMP software of version 5.3.

This PhD thesis consists of three empirical papers. Each paper can be read independently. However, all three papers investigate different factors affecting the performance of firms involved in mergers and acquisitions (M&As) and initial public offerings (IPOs). A private firm seeking to become listed and who also wish to grow through acquisition can do so with an IPO followed by acquisitions or a reverse takeover (RT). In a RT, a private firm is acquired by a public firm, but the private firm controls the combined public entity after completion of the deal. Chapter 2, 'Post-acquisition performance when firms list and acquire simultaneously versus sequentially: Reverse takeover versus IPO-M&As', examines the differential performance of firms conducting an IPO prior to undertaking follow-on acquisitions (IPO-M&As) versus firms that combine the process of obtaining the listing and acquiring another firm by conducting a RT. I investigate how acquirers' choices affect their post-acquisition performances. In this paper, I also investigate the impact of board structure changes on firm performance in IPO-M&A and RT deals. This event study covers RTs and acquisition-motived IPOs listed on the London Stock Exchange during 1995-2012. Challenging the theoretical expectation that IPOs increase the likelihood of optimal exercise of acquisition options by reducing valuation uncertainty, my results show that an IPO does not alleviate the stock market underperformance of acquirers within 3 years post-acquisition. Private firms seem to self-select into different listing-and-acquisition routes depending on firm-specific characteristics and the board members keep the same level of control preference. However, the choice of listing-and-acquisition does not appear to significantly affect performance. I find no significant difference in the post-acquisition performance of firms undertaking IPO-M&As or RTs. Chapter 3, 'Post-acquisition performance of target firms: The impact of management turnover', investigates the efficiency of the takeover market and the impact of management turnover on target firm performance. Investigating separately the operating performance of targets and acquirers in U.K. domestic acquisitions during 2006-2014, I find that the post-acquisition peer-adjusted profits significantly improve in the unprofitable targets but do not change significantly in profitable targets. Both profitable and unprofitable targets experienced high management turnovers, but the improvement in profits does not appear to be driven by the management turnover. The reason of management turnovers is more complex than the acquisitions' market discipline function or resource-based management hypothesis. However, a complete turnover of top management in target firms seems to hurt the post-acquisition performance of acquirers, suggesting target management team may possess valuable information to facilitate the integration process. This study sheds light on the post-acquisition restructuring of target firms and their management teams, especially in private targets. Chapter 4, 'Identifying leaders among IPO firms: a content analysis of analyst coverage reports', investigates how analysts identify firms as a leader and whether leader firms go on to generate superior operating performance to non-leaders. Using a content analysis approach, I extract sentences including the keyword 'lead' from initial coverage reports and pick out sentences where the IPO firm is identified as either an 'industry leader' or 'partial leader'. I examine the textual content of initial coverage reports on U.S. IPOs during 1999-2012 and find that lead-underwriter analysts appear not to be more optimistic than non-lead-underwriters in their leadership identification of IPO firms, however, nor are they more accurate than non-lead-underwriters in identifying leader firms. I find that neither firms identified by analysts as industry leaders nor firms identified as having partial leadership advantages tend to generate superior peer-adjusted net sales or profit margins compared to non-leaders. The Global Settlement in 2003 significantly reduced the likelihood, frequency and intensity of partial leadership identification. Although there is no explicit regulation requirement on the text content in analyst reports, analysts have become more conservative in identifying a firm as a leader after the Global Settlement. This study helps investors to understand the incremental information of leadership identification in analyst reports, beyond the quantitative outputs such as stock recommendations.