The thesis disserts on particular takeover techniques, both generally and with respect to the specific regulation by Czech law, considering the relevant rules of acquis communautaire. The paper is focused in particular on takeover bids, public offers for purchase or swap of shares, squeeze-out, sell-out, purchase of business establishment and mergers. The objective is to analyze the subject-matter both from legal and economic point of view, with respect to tax and accounting implications. The thesis contains also the analysis of suitability of particular takeover techniques for specific types of investors, with respect to the aims and intents pursued.

Offentliga uppköpserbjudanden på den svenska aktiemarknaden sker främst med kontantvederlag, ofta förenat med aktievederlag. Som alternativ till sådant vederlag kan budgivaren erbjuda målbolagets aktieägare ”stub equity” med vilket avses det fall budgivaren erbjuder målbolagets aktieägare en begränsad mängd aktier i ett särskilt onoterat holding- eller budbolag, vilket i sin tur efter det offentliga uppköpserbjudandet innehar samtliga aktier i målbolaget. Syftet med denna uppsats är att utreda hur ett sådant erbjudande måste utformas för att vara förenligt med Takeover-reglerna, då i synnerhet den aktiemarknadsrättsliga likabehandlingsprincipen. Det föreligger inga direkt aktiemarknadsrättsliga hinder för stub equity vid offentliga uppköpserbjudanden, förfarandets förenlighet med regleringen är helt beroende av hur erbjudandet utformas och vilka syften erbjudandet avser uppnå. Möjligheterna att särbehandla målbolagets aktieägare är till följd av likabehandlingsprincipen i regel mycket små. Ett erbjudande med stub equity torde kunna utformas så att mindre aktieägare erbjuds ett kontantvederlag alternativt ett aktievederlag i holding- eller budbolaget medan de större aktieägarna enbart erhåller ett aktievederlag i holding- eller budbolaget, då mot bakgrund av de praktiska skäl som finns till stöd för en sådan utformning. Budgivaren har därutöver vid ett erbjudande med stub equity möjligheten att erbjuda målbolagets aktieägare A-aktier i budbolaget i utbyte mot A-aktier i målbolaget, B-aktier i budbolaget i utbyte mot B-aktier i målbolaget samt en premie för aktier med olika ekonomiska rättigheter. Ett stub equity-erbjudande ställer därutöver krav på erbjudandehandlingens utformning, innefattande att ett värderingsutlåtande avseende värderingen av aktievederlaget bör inhämtas och bifogas samt att målbolagets aktieägare bör informeras om upplägget i erbjudandehandlingen på ett tydligt och lättbegripligt sätt. Vidare torde villkor om viss anslutandegrad för stub equity-delen av vederlaget, villkor om att aktievederlaget med stub equity begränsas samt villkor om att vissa aktieägare ska acceptera erbjudandet vara förenligt med likabehandlingsprincipen. Gällande reglering torde slutligen innebära ett erforderligt skydd för okvalificerade investerare vid erbjudanden om stub equity, detta då möjligheterna att särbehandla aktieägare till följd av likabehandlingsprincipen är mycket begränsade och skyldigheterna att informera okvalificerade investerare om innebörden av ett erbjudande med stub equity betydande. / Public takeover bids on the Swedish stock market are mainly made with cash considerations, frequently combined with share considerations. As an alternative to such public offerings, the bidder may offer the company's shareholders “stub equity”, in which case the bidder offers the target company's shareholders a limited number of shares in a special unlisted holding or bidding company, which in turn after the public takeover bid holds all shares in the target company. This thesis seeks to discuss how such an offer needs to be designed in order to be compatible with the Swedish takeover regulation, in particular the principle of equal treatment of shareholders. There are no direct restrictions to stub equity in public takeover bids in the Swedish takeover regulation, the procedure's compatibility with the regulation is entirely dependent on how the offer is designed and what purposes the offer is intended to achieve. The opportunity to treat the target company's shareholders differently are generally very limited due to the principle of equal treatment. An offer with stub equity ought to be able to be designed so that smaller shareholders are offered a cash consideration or a share consideration in the holding or bidding company, whilst the larger shareholders only receive a share consideration in the holding or bidding company. This in accordance with the exception for practical reasons the Swedish takeover regulation permits in these cases. In addition to this, in an offer with stub equity, the bidder has the opportunity to offer the target company's shareholders A-shares in in the holding- or bid company in exchange for A-shares in the target company, B-shares in the holding- or bid company in exchange for B-shares in the target company as well as a premium for shares with different financial rights. Furthermore, an offer with stub equity places high demands on the design and content of the offer document, including obtaining a valuation statement regarding the valuation of the share consideration and informing the target company's shareholders about the structure of the offer document in a clear and easy to understand manner. Conditions regarding certain degree of accession to the stub equity part of the offer, conditions that the share consideration with stub equity is limited and conditions that certain shareholders must accept the offer ought to also be compatible with the Swedish takeover regulation. Lastly, the existing regulation ought to entail the necessary protection for unqualified investors when offering stub equity, as the opportunity to treat shareholders differently due to the principle of equal treatment is very limited and the obligations to inform unqualified investors about the meaning of an offer with stub equity are significant.

The ability of outsiders to gain controlling interest in a firm has a large impact on managerial behavior. This threat has not been wielded in Indian corporations for the most part in spite of there being no direct regulatory hurdles in the execution of the same. This paper seeks to determine the reasons behind the lack of hostile takeover bids in India, as well as analyze the effect on corporate governance. The scrutiny of the Indian corporate sphere leads us to believe that corporate governance is in the process of being codified, but there are numerous motivations already in place to incentivize good managerial behavior, other than the threat of hostile takeover bids.

Fientliga företagsförvärv har under en lång tid varit en del av den globala finansmarknaden och är numera inte främmande för de svenska aktörerna. Ett företagsförvärv blir fientligt när bolagets styrelse råder aktieägarna att avslå det framlagda budet. Är budet intressant för aktieägarna, som ofta strävar efter att maximera sin kapitalvinst, kan det dock lätt uppstå en intressekonflikt inom bolaget då styrelsen, till skillnad från aktieägarna, är snarare intresserad av att behålla sin makt och anställning. Detta kan resultera i att styrelsen blir frestad att vidta åtgärder för att förhindra uppköpet.   I samband med fientliga uppköpserbjudanden har det på den amerikanska aktiemarknaden utarbetats en rad försvarsåtgärder som kan vidtas av bolagsstyrelsen i syfte att försvåra eller förhindra ett företagsförvärv. På den svenska aktiemarknaden är vidtagande av åtgärder som har till syfte att förhindra eller försvåra att ett uppköpserbjudande framläggs eller genomförs icke tillåtna enligt 5 kap. 1 §             lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (LUA). Motiveringen till detta förbud framkommer i bland annat Aktiemarknadsnämndens uttalande AMN 2005:47:”ett offentligt erbjudande anses vara en angelägenhet mellan målbolagets aktieägare och budgivaren, varför målbolagets styrelse inte ska tillåtas försämra förutsättningarna för att ett erbjudande lämnats”. Av denna anledning har styrelsen i ett målbolag som är ett aktiebolag en relativt svag position, då den beslutsfattande makten är hos de enskilda aktieägarna vid exempelvis antagandet av ett framlagt bud och hos bolagsstämman avseende vidtagande av eventuella försvarsmetoder. Dock har det genom AMN:s uttalanden framkommit i en rad praktiska fall att målbolagets styrelse hittat möjligheter att agera och i viss mån kringgå förbudet.   Uppsatsen är en komparativ studie med den svenska och amerikanska rättregleringen i fokus. Paralleller och samband dras även mellan det svenska, europeiska och engelska systemet. Syftet med arbetet är att undersöka svenska företagsledningarnas möjligheter och handlingsutrymme vid tillämpning av internationella försvarsmetoder för att avvärja ett oönskat uppköpserbjudande. I uppsatsen undersöks även de åtgärder som kan vidtas i ett preventivt syfte.   Möjligheten till genomförandet av ett bolagsuppköp är ett nyckelmoment för skapandet av en effektiv värdepappersmarknad där svaga bolag upphör att existera och starka bolag har utvecklings- och tillväxtmöjligheter. Att avgöra vad som stämmer överens med god sed kan dock bli problematiskt, då regleringen på området är oerhört spridd och i viss mån inkoherent. Trots dessa svårigheter har det i praktiken genomförts ett antal företagsuppköp som har visat på att tillämpningen av försvarmetoder är i viss utsträckning möjlig om den går att motivera genom att bolagets eller/och aktieägarnas intressen tillgodoses. Enligt aktiebolagslagen (ABL) är föremålet för aktiebolagets verksamhet att ge vinst till fördelning för aktieägarna. Samtidigt är aktieägarnas förtroende centralt för väl fungerande värdepappersmarknader. En mer omfattande rätt för bolagsstyrelsen i målbolaget att fatta beslut om försvarsåtgärder skulle kunna skada dessa grundläggande ändamål med ABL och den börsrättsliga regleringen. På så sätt skulle en betydligt större makt hos bolagsstyrelsen kunna ha en skadlig effekt, då det är aktieägarnas vinster och förtroende som bör prioriteras. Genom att analysera samspelet mellan de bolagsrättsliga och börsrättsliga principerna och relevanta praktiska avgöranden går det att se att den nationella regleringen är konstruerad på bästa möjliga sätt för att upprätthålla en god sed på den svenska finansmarknaden, trots sina potentiella brister i sammanhanget. / Hostile takeovers have for a long time been a part of the global financial market and are nowadays not an unknown phenomenon on the Swedish stock market. A takeover attempt becomes hostile when the board of directors of the target advises the shareholders to reject the submitted bid. That particular situation can, however, easily become the reason for conflict of interests within the company. The bid can be valuable for the shareholders, who primarily seek ways to maximize their profit at the same time, as the members of the board of directors desire to keep their employment and position within the company. The board can therefore as a result be willing to take action in order to prevent the takeover.   During the mid-20th century, due to a takeover-wave, the American stock market developed a series of defence measures that could be used by the board in order to impede or prevent an acquisition. However, measures that are intended to prevent or impede a takeover offer are prohibited on the Swedish stock market under Ch. 5 § 1 in the Act on Public Takeover Offers. The justification for this prohibition is found in, inter alia, the Swedish Securities Council's (Aktiemarknadsnämnden) statement AMN 2005: 47 where they indicated that a public offer is considered to be a matter between the target company's shareholders and the bidder, why the offeree company should not be allowed to impair the prerequisites for an offer submitted. For this reason, management has a relatively weak position in Swedish corporations, since the decision-making power is not with the board but with the separate shareholders when it comes to accepting a potential bid or the shareholders’ meeting of the corporation when a decision must be made if measures should be enact in order to prevent a bid. However, the boards of directors in some target companies have found opportunities to act and to some extent circumvent the ban posed in the Act on Public Takeover Offers.   The thesis is a comparative study with Swedish and American legal regulations in focus. Parallels are also drawn between the Swedish, European and English systems. The aim is to investigate the ability of the board of directors in Swedish corporations to use different defence methods to fend off an unwanted takeover bid. The paper also examines the measures that can be taken before the bid and as a result have a preventive function.   The possibility of implementing a company takeover is a key element for the creation of an efficient financial market in which weak companies cease to exist and strong companies have development and growth potential. A determination on what actions can be consistent with good practice can be problematic, since the regulations in this area are extremely widespread and somewhat incoherent. Despite these difficulties, the legal practice in this area has shown that the application of the defence methods is to some extent possible if the board of directors focus on supporting the will to defend the company and / or shareholder interests. To give the board of directors extended powers could have a detrimental effect on profits and trust. By analysing the interaction between the principles in company law and securities law as well as some relevant decisions by the Swedish Securities Council, it is possible to see that the Swedish national regulation is designed in the best possible way to maintain good practices on the Swedish stock market despite some shortcomings.

O presente trabalho objetiva analisar a oferta pública para aquisição do controle de companhia aberta, na França e na União Europeia, sendo que, ao longo do seu desenvolvimento, serão feitas comparações pontuais com o direito brasileiro. Na conclusão, serão apontados aspectos relativos à disciplina da matéria analisada à luz do direito estrangeiro que possam ser adaptados e adotados pelo direito pátrio, bem como aspectos deste último que possam ser aproveitados pelo direito estrangeiro. Este estudo é relevante, em primeiro lugar, porque a internacionalização das ofertas públicas é um fenômeno que, conquanto não seja recente, se desenvolveu consideravelmente nos últimos anos, devido, sobretudo, à mundialização da economia, à globalização e à ausência de fronteira entre os mercados; em segundo lugar, em razão do desenvolvimento do mercado de capitais brasileiro, já que, com a existência de companhias que possuam estrutura acionária em que inexista um único acionista ou grupo de acionistas detentores da maioria do capital votante, tornou-se viável a ocorrência de tais operações no Brasil. / The objective of this paper is to analyze takeover bids (or tender offers) aiming at acquiring control of public corporations in France and European Union, whereas throughout its development specific comparison with Brazilian law will be performed. As a conclusion, it will be pointed out aspects of the discussed subject matter in the light of foreign law, which can be both adapted and adopted by national law, as well as aspects of the latter which can be availed by foreign law. Firstly, this study is relevant since the internationalization of takeover bids (or tender offers) is a phenomenon that, while not new, has developed substantially in the last years, mainly due to economic globalization along with lack of boundary among markets. Secondly, on grounds of the Brazilian capital market development as it has become feasible such operations in Brazil under the existence of companies which have shareholding structure, in which there was no single shareholder or group of shareholders holding the majority of the voting capital.

750 000 emplois à sauvegarder. Ce nombre – mis en avant par l'ancienne députée de l'Hérault, Fanny Dombre-Coste, – souligne toute l'influence de la reprise de PME dans le développement de l'économie locale voire nationale. Toutefois, le repreneur, qui est un entrepreneur à part entière, est un acteur encore peu étudié, tant par les organismes professionnels que par les universitaires. Nous engageons alors une recherche pour combler ce manque et, sous une perspective entrepreneuriale, essayons de mieux comprendre le profil du repreneur. Pour circonscrire la question du profil, nous utilisons un concept central en entrepreneuriat : l'opportunité. Dès lors, en prenant appui sur la logique de Kirzner, la fonction du repreneur devient plus claire : il doit identifier des opportunités. Comment peut-il faire ? Il va utiliser sa vigilance. Cela nous amène à poser la problématique suivante : comment la vigilance entrepreneuriale du repreneur influence-t-elle la performance financière de la reprise ? Pour apporter des éléments de réponse, nous utilisons un raisonnement hypothético-déductif et réalisons une recherche quantitative. Cela nous amène à formuler des hypothèses pour in fine construire un modèle de recherche. Nous posons ainsi un lien entre la vigilance entrepreneuriale (Tang et al., 2012) et deux variables médiatrices : l'identification des opportunités (Ozgen et Baron, 2007) et l'orientation entrepreneuriale (Covin et Slevin, 1989). Ces deux variables sont ensuite reliées à la performance financière de la reprise – qui est une mesure subjective quant à l'évolution de huit indicateurs. Après avoir montré que la procédure MICIOM autorise une démarche comparative, nous testons notre modèle sur tous les repreneurs (n = 278) et procédons à une comparaison – qualitative puis grâce à une analyse multigroupe – entre les repreneurs mentorés (n = 199) et non mentorés (n = 79), et entre les repreneurs mentorés avant (n = 79) et après la reprise (n = 120). Les résultats de cette recherche montrent que la vigilance entrepreneuriale est un antécédent de la performance financière. Par ailleurs, ce travail souligne que le mentorat permet de mieux comprendre comment un entrepreneur réussit – au moins sur un plan financier – une reprise de PME. Dès lors, il semble pertinent de développer un volet cognitif dans les programmes d'accompagnement du repreneur mais également de travailler sur la relation de mentorat dans ce contexte singulier. / 750 000 employments to keep. This number, highlight by the former deputy of Herault, Fanny Dombre-Coste, underline influence of SME takeovers on development of local economy. However, buyer, an entrepreneur, is understudied. We then engaged an academic research in order to fill in this gap and, using an entrepreneurial perspective, we try to better understand buyer profile. To confine profile question, we use a central concept in entrepreneurship: opportunity. Then, leaning on Kirzner logic, buyer function become clearly: he has to identify opportunity. How can he do it? He is going to use his alertness. So, we ask the following problematic: how does buyer entrepreneurial alertness influence takeover financial performance? To answer, we use an hypothetico-deductive reasoning and realise a quantitative research. This lead us to formulate hypotheses and build a research model. We put a link between entrepreneurial alertness (Tang et al., 2012) and two mediator's variables: opportunity identification (Ozgen et Baron, 2007) and entrepreneurial orientation (Covin et Slevin, 1989). Then, this two variables are linked to takeover financial performance – which is a subjective measure of the evolution of height indicators. After used MICOM procedure, we test our model on all buyers (n = 278) and make a comparison – qualitative and using a multi-group analysis – between buyers supported by a mentor (n = 199) and non-supported (n = 79), and between buyers supported before (n = 79) and after takeover (n = 120). Firstly, results show that entrepreneurial alertness is an antecedent of financial performance. On the other hand, our research underline that mentorship has the potential to add substantially to our understanding of how buyer succeed – at least on an financial plan – SME takeover. Consequently, it seems relevant to develop a cognitive part in buyer support program and to work on mentorship in this singular context.

The access of capital and the high market growth has resulted in an increase in the quantity of companies going public in Sweden. Most companies go through with the initial public offering (IPO) process, but there has been an increase of companies that choose to go public through an alternative method. A reverse takeover is an alternative going public transaction that has been more common and accepted over the recent years in Sweden. The going public process is reverse compared with an IPO and the method is known as the “back-door” to the market. The purpose of this report is to analyze reverse takeover on the Swedish stock exchange as an alternative to the traditional IPO, with focus on the factors behind the transaction. Through an inductive approach, data has been collected from interviews with representa-tives of financial advisory companies with experience of reverse takeovers. The aim was to clarify which factors that affects companies when they carry out a reverse takeover. A de-ductive approach has then been carried out, to provide the research with quantitative data that can act as a complement to the qualitative data. This data has been collected through a statistical analyse of reverse takeovers on the Swedish stock exchange. A reverse takeover is a faster process than an IPO. The main reason for the shorter listing process is that a reverse takeover is a transaction between two companies and the IPO is a transaction between one company and the public. Many of the reverse takeover transac-tions in Sweden were done to take advantages of the loss carry forwards in the public com-pany, which provides a possibility to reduce tax payments and go public at the same time. The publicity is lower for a reverse takeover than for an IPO, which makes it possible for the private company to take the back door to the capital market and in some way ignore the current market condition because the transaction is not depending on the demand for the company stock. A recognized pattern on the financial market is that reverse takeovers are carried out more frequently after a market crash. This agrees with what we have seen in Sweden, since pri-vate companies started to go public through reverse takeovers after the IT-crash. The re-verse takeover transaction can be viewed as a financial trend in today‟s Sweden. A few companies in Sweden have been harmed of the reverse listing process, as they have not been able to live up to the requirements from the stock exchange after they were listed. Planning and due diligence is important to be able to minimize risks when going public through a reverse takeover. The due diligence is even more important for reverse takeovers than for other transactions, since the business agreements are generally with companies that have a history of weak performance. / Ett gynnsamt börsklimat och möjligheten att få tillgång till externt kapital har resulterat i en tillväxt av börsnoterade företag i Sverige. Den vanligaste börsnoteringen är den traditionella ”initial public offering” (IPO) processen, men det har skett en ökning av företag som note-ras via alternativa metoder. Ett omvänt förvärv är en alternativ börsnoterings process som har blivit mer vanlig och accepterad de senaste åren i Sverige. Noteringsprocessen är om-vänd jämfört med en IPO och har därför blivit känd i Sverige som ”köksvägen” till börsen. Uppsatsen behandlar omvända förvärv på Stockholmsbörsen med ett syfte att analysera den alternativa börsnoteringen samt faktorerna som ligger bakom beslutet att genomföra ett omvänt förvärv istället för en traditionell börsnotering. Genom en induktiv ansats, har data samlats in genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer ur företag som har agerat finansiell rådgivare vid omvända förvärv. Intervjuernas syfte har varit att förklara vilka faktorer som påverkar företag att genomföra ett omvänt förvärv. Genom en deduktiv ansats, har sedan studien kompletterats med kvantitativ data ifrån en statistisk undersökning av omvända förvärv genomförda i Sverige. Ett omvänt förvärv erbjuder en snabbare noteringsprocess för det privata företaget i för-hållande till en IPO. Anledningen till varför ett omvänt förvärv är snabbare är för att det är en transaktion mellan två företaget, medan en IPO är ett erbjudande till allmänheten. Moti-vet bakom många omvända förvärv i Sverige har varit möjligheten att både börsnoteras och samtidigt utnyttja skalbolagets underskottsavdrag, vilket ger framtida skattefördelar. Publi-citeten kring omvända förvärv är lägre än för en IPO eftersom företaget inte behöver in-formera allmänheten, vilket gör det möjligt för ett privat företag att ta ”köksvägen” till bör-sen. Omvända förvärv genomförs oftast efter en sättning i marknaden. Svenska företag började utnyttja omvända förvärv som en noteringstransaktion efter IT-bubblan, eftersom det fanns många IT-bolag som upplevde svåra tider på börsen och var mer än villiga att ingå ett avtal för ett omvänt förvärv. Största riskerna med ett omvänt förvärv är relaterade till den omvända noteringsprocessen. En del Svenska företag har haft svårt att klara börsens krav och regler efter ett omvänt för-värv, vilket har resulterat i att de inte har lämnat observationslistan. Planering och Due Di-ligence är viktiga faktorer för att minimera riskerna, eftersom det privata företaget ingår av-tal med i de flesta fall ett börsnoterat företag med dåliga resultat och historik.

Den 1 juli 2006 trädde lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen är ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte är att garantera målbolagets aktieägare en rättvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det är aktieägarna som själva skall ta ställning till budet och godkänna försvarsåtgärder skyddas de från ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieägare, vad gäller t.ex. premie, skyddas minoriteten. För Sveriges del har detta område sedan tidigare endast reglerats av självreglering utarbetad av Näringslivets Börskommitté (NBK) som blivit giltig i och med noteringsavtalen. Aktiemarknadsnämnden (AMN) har sedan starten agerat tolknings- och dispensinstitut avseende dessa Takeover-regler. I och med direktivets genomförande kom bestämmelserna om bl.a. budplikt och försvarsåtgärder att lagregleras, samtidigt som ett lagstadgat krav för budgivare att följa den befintliga självregleringen[3] (takeover-reglerna) infördes. Detta har inneburit att AMN numera på delegation från Finansinspektionen (FI) utför myndighetsutövning och tolkar lag vid tolknings- och dispensuttalanden avseende LUA. Detta ger upphov till ett antal frågor, bl.a. angående nämndens sammansättning och värdet av dess uttalande som rättskälla. Tolknings- och dispensfrågor får enligt LUA överlåtas till ett organ med representativa medlemmar för näringslivet. De som främst berörs av nämndens uttalanden är ett aktiemarknadsbolags huvudsakliga intressenter; bolaget självt och dess aktieägare. Aktieägarna kan även delas upp i en majoritet och en minoritet. På den svenska aktiemarknaden är det vanligt med en stark majoritet eller kontrollägare. Den för svenska förhållanden accentuerade intressekonflikten är därför mellan majoritets- och minoritetsintresset. AMN:s ledamöter utses av Föreningen för god sed på aktiemarknadens styrelse, vars huvudmän är framförallt branschorganisationer. I uppsatsen konstateras att det både bland föreningens huvudmän och nämndens ledamöter finns ett starkt representerat lednings- och majoritetsintressen medan ett utpräglat minoritetsintresse endast finns hos en ledamot i nämnden. Det har anförts att domare och akademiker skall garantera rättssäkerheten men på grund av att de endast utgör en marginell del i nämnden får de anses sakna avsedd verkan. AMN:s uttalanden avseende LUA bör formellt sett inte ha någon prejudicerande verkan då nämnden är första instans. Det är dock lagstiftarens avsikt att tyngdpunkten skall ligga i första instans, vilket tillsammans med den mycket låga frekvensen av överklaganden får till följd att nämnden hittills i praktiken varit högsta instans. Vad gäller takeover-reglerna är AMN även i fortsättningen enda instans och tolkare. I avsaknad av fler avgöranden från högre instans får därför AMN:s uttalanden tillmätas stor vikt vad gäller god sed på aktiemarknaden. [1] Lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. [2] Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden. [3] Regler rörande offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden NASDAQ OMX Stockholm, den 1 oktober 2009, utvecklade av NBK.

Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhällsekonomin. Ett företagsförvärv på aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter såsom arbetstagare och aktieägare. Det är särskilt intressant med tanke på att aktiemarknaden präglas i mångt och mycket av självreglering. Det är således aktörerna på marknaden som etablerar lämpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering är ett avsteg från Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det är sedermera intressant till vilken grad det är gynnsamt med en kombination av dels självreglering, dels lagstiftning. Det har anförts att aktiemarknaden är en komplicerad marknad som kräver denna sortens flexibilitet som självreglering medför. Denna framställning har inte ambitionen att strikt väga, å ena sidan lagstiftning som är en oundgänglig del av den moderna ekonomiska infrastrukturen, å andra sidan självreglering som är väl förankrat på aktiemarknaden. Däremot krävs det enligt min mening högre ställda krav på självregleringen för att uppnå en balans bland de olika intressegrupper som finns representerade på aktiemarknaden och därmed upprätthålla förtroendet för marknaden. Informationsgivning är en central del av aktiemarknaden. Med tanke på självregleringen, krävs att rättvis och korrekt information finns tillgänglig till samtliga aktörer under ett och samma tillfälle. Allt i enlighet för att bevara förtroendet. Däremot är due diligence-processen ett vedertaget avsteg från likabehandlingsprincipen som ett led i ett offentligt uppköpserbjudande. Det är brukligt att budgivaren företar en due diligence där denne har möjlighet att bilda sig en uppfattning huruvida målbolaget infriar de ställda förväntningarna och förhoppningarna med företagsförvärvet. Processen fungerar som ett verktyg för att allokera risker som är förknippade med detta stora åtagande samt avgör ofta om ett förvärv är för handen eller ej. Innan takeover-direktivet fanns inga särskilda regler för offentliga uppköpserbjudanden. För Sveriges vidkommande implementerades direktivet med dels självreglering, dels lagstiftning. 2 kapitlet 1 § lag om offentliga uppköpserbjudanden stipulerar numera att aktiebolag skall ”följa de regler som börsen har fastställt för sådana erbjudanden”. Det innebär bland annat att alla noterade aktiebolag har underkastat sig att följa NBK:s takeover-regler. Däremot är reglerna idag utformade aningen egendomliga när det angår due diligence-processen som ett led i ett offentligt uppköpserbjudande. Det föreligger enligt min mening oskäliga risker för budgivaren som är förknippade med ett offentligt uppköpserbjudande. Problematik uppstår då budgivaren väljer att inte lämna något bud på målbolaget efter en genomförd due diligence. Eftersom då bortfaller målbolagets skyldighet att informera marknaden om förhållandet som rimligen förväntas påverka värderingen av målbolagets aktie. Däremot kvarstår budgivarens skyldighet att varken avyttra eller förvärva aktier i målbolaget med anledning av att denne fått selektiv information som inte övriga marknaden tagit del av. Eftersom budgivaren numera innehar selektiv information, som skall offentliggöras om denne inte vill vara belastad med handelsförbud. Det innebär således att om budgivaren förvärvat aktier innan genomförd due diligence att denne inte kan avyttra aktierna. Det blir särskilt betungande i det fall att budgivaren genom en due diligence insett att dessa är övervärderade eller till och med värdelösa. Danmark och Storbritannien har däremot valt en annan implementering av direktivet. Enligt min åsikt borde Sverige blicka västerut och lära av det land som varit förfadern och utvecklaren av takeover-reglerna sedan 1960-talet, avseende offentliga uppköpserbjudanden. I min slutsats föreslår jag därmed en förändring till nuvarande takeover-regler.

The purpose of this paper is threefold. First, the paper builds on the work done previously done in the area of option implied probability distribution functions (PDFs) by extending the methods described by Breeden and Litzenberger (1978) to individual equity options. Second, it describes a closed-form, onto mapping from a two-dimensional volatility surface to the risk-neutral PDF. Lastly the paper performs an event study on the implied risk-neutral PDFs of companies which are the target of corporate takeover. While there was not sufficient data to determine any statistical relationship, there is observational evidence that option market implied PDFs may be predictive of future takeovers.