No description available.

Univ., Diss.--Jena, 2000.

Freie Univ., Diss--Berlin, 2002.

Bayreuth, Universiẗat, Diss., 2002. / Erscheinungsjahr an der Haupttitelstelle: 2002.

Hur har konstnärer skildrat barn utifrån vem de var och när de levde? Min undersökning begränsar sig till sex målningar i tre rum på Drottningholms slott. Tidsmässigt handlar det om nästan hundra år, från sent 1600-tal till sent 1700-tal. Jag har studerat hur David Klöcker Ehrenstrahl, Gustaf Lundberg, Johan Pasch och Carle van Loo skildrat kungliga barn, anonyma barn, och i ett fall konstnärens egen dotter. Uppsatsen har en historisk och idéhistorisk kontext, men jag tar även in den rumsliga miljön som konstverken är en del av samt beställarrollen. Konstverkens ikonografi har varit viktig, liksom den generella synen på barnen för tiden. Skönhets- och karaktärsideal har varit en annan ingång. Genom att ingående studera den inneboende symboliken i dessa gestaltningar av barn, som delar i stora allegoriska målningar och som regelrätta porträtt, har jag belyst likheter och skillnader över tiden. Min viktigaste källa är konstverken i sig, som jag närgånget studerat på plats. Jag har också haft nytta av tidigare forskning inom ämnet, så som Karin Sidéns avhandling om barnporträtt i svensk stormaktstid, Allan Ellenius forskning om Ehrenstrahls bildidéer samt Anne Banérs texter om synen på barndomen. Jag har velat bidra med mer djupgående analyser av barnen som förekommer i konsten på Drottningholm, som därmed blir del av hela slottets inredningstankar och illustrerar ett helhetskoncept, men utifrån rum med olika funktioner och utifrån olika tidsepoker. En röd tråd i uppsatsen är graden av realism. Som bland andra Ellenius påpekat ökade graden av realism ju längre ned på samhällsstegen som den avbildade stod, vilket gäller barn såväl som vuxna. Med detta som utgångspunkt har jag fäst särskild vikt vid ett anonymt barn som jag inte hittat något skrivet om tidigare. Detta kan bero på att mycket av forskningen om Ehrenstrahls allegorier utgått från hans egna beskrivningar och han säger ingenting om detta barn utöver att det håller i en sköld. Jag argumenterar för att barnet, som är målat mer omsorgsfullt och realistiskt än de flesta andra i hans allegorier, är målat efter levande modell. Min hypotes, som jag sökt bevis för, men som fortfarande inte kan styrkas till fullo, är att denna modell var Ehrenstrahls barnbarn Karl Wattrang.

No description available.

A female success The debate over female succession to the throne in the 17th and 20th centuries The purpose of the essay was to analyse how the discussion and attitude was towards femalesuccession to the throne before her accession to the throne. The timeperiod I chose toinvestigate is the 17th centyry, the time before Kristina´s accession to the throne, and the 20thcentury until 1980, when our current succession order came into force, which concerns ourCrown Princess Victoria. That way I saw if there was any change in opinions regarding thefact that is a woman who assumes the throne. My method has been to study previous researchand parlimentary protocols to get answears to the questions. As a theory, I have started fromthe two concepts of gender segregation and hierarchy. The debate of female succession to thethrone and the debate on change to the succession order can be seen from a genderperspective, which ones were positive or negative to the introduction of female succession.The analyse showed that in the 16th century and a bit into the 20th century, women wereconsidered to be subordinate sex. It was thought that the woman could not or would not ruleover a kingdom or over the man. It was important to have male regent. But somewhere in themiddle of the 20th century, there was a change from a gender perspective when talking aboutfemale succession to the throne. Who wanted to make the woman visible, lift her out of onesubordinate position in society. That the debate took a long time before a change in thesuccession order was due to a parallell discussion about a republic rather then of equalsuccession to the throne.

Denna studie är en kartläggning av empiriskt visade begreppsbilder av komplexa tal, genom en systematisk litteraturstudie av matematikdidaktisk forskningslitteratur. Litteraturen togs fram genom både ett strategiskt urval och ett snöbollsurval. Det konstaterades tidigt att det förekom en stor brist av matematikdidaktisk forskning inom området komplexa tal. Totalt hittades fyra texter: två forskningsartiklar, en doktorsuppsats och ett konferensbidrag. Texterna baserades på bland annat intervjuer, observationer och enkätundersökningar. Åtta begreppsbilder hittades i kartläggningen: komplexa tal är ett matematiskt trick, ett tvådimensionellt tal, ett symboliskt uttryck, ett obegripligt mysterium, egentligen inget tal, har en storleksordning, komplexa rötters natur ifrågasätts och imaginära enheten uppfattas som en enhetsvektor. Det diskuteras i arbetet huruvida det går att avgöra om en begreppsbild är "nära" en formell begreppsdefinition, och det söks eventuella förklaringar och lösningar till vissa missförstånd kring komplexa tal. Bland annat bör lärare eventuellt utveckla elevers talförståelse, förmåga att visualisera komplexa tal, samt erbjuda tydligare användningsområden för komplexa tal. Lärare kan med detta arbete identifiera elevers eventuella begreppsbilder och missuppfattningar som stöd för bedömning av elevers begreppsförmåga. Kartläggningen gör inget anspråk på att vara heltäckande, och vidare studier kring begreppsbilder av komplexa tal efterfrågas. Även fler studier om komplexa tal i allmänhet behövs.

This study focuses on the poor relief in Norra Råda parish in central Sweden, between the years of 1850 – 1905. The main questions of the study is: 1) What types of poor relief was practised? 2) What where the costs of poor relief, and how did they impact the economy of the Parish? 3) How, when and why where the decisions taken that led to the building of the poorhouse in Myra, Norra Råda? The aim is to contribute to better understanding of the poor relief in Norra Råda parish in the second half of the 19th century. The analysis is based on sources found in the Hagfors kommun town archive. The study combines a qualitative investigation of the source material with Abram de Swaans theories of collectivization processes and his criteria in the classification of poverty. The starting point for the study on the poor relief practices is that the costs starting point for the study on the poor relief practices is that the costs of poor relief for Norra Råda between 1850 and 1905 are the major expenses of the parish. The forms of poor relief practice in the Norra Råda parish are not unique and can be found in many other parts of Sweden during this time. They had also been practised for a for a long time. The study presents that the poor relief practices are resilient structures, that are not abandoned even in the face of sharply rising costs. Furthermore, the study looks into the reasons for the building of a large poorhouse in the parish in 1905.

Syftet med denna uppsats är att studera hur lagförändringarna rörande tvångsarbete och fattigdom i Sverige påverkade olika delar av landet under den första halvan av 1800-talet samt se på situationen gällande fattigvård. De undersökta regionerna är Norrbotten, Uppland och Malmöhus och de studerade lagarna är 1833 års legostadga samt 1847 års fattigvårdsförordning. Jämförelsen visar både att det finns stora likheter gällande de stora dragen i utvecklingen av fattigdom och fattigvård i de undersökta delarna av landet likväl som regionala skillnader. Undersökningen visar också en osynlighet gällande statistiken om fängslade på grund av lösdriveri, något som påståtts vara ett stort problem under perioden och frekvent debatterat. Tydligt i undersökningen blir också att kvinnan i högre grad drabbades av fattigdom, något som troligen är kopplat till bristen på rättigheter. Slutsatsen är att den synliga förändring som visas i min undersökning inte följer den utveckling som hade kunnat väntas i enlighet med 1833- och 1847 års lagförändringar.