• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 526
  • 43
  • 25
  • 14
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 622
  • 136
  • 93
  • 92
  • 72
  • 59
  • 56
  • 56
  • 53
  • 53
  • 53
  • 47
  • 46
  • 42
  • 37
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Kartläggning av barnlogopedisk intervention i dagens Sverige

Krögerström, Sanna, Liljebäck, Anna-Maja, Wuotila Isaksson, Jakob January 2013 (has links)
Det saknas en nutida nationell kartläggning av barnlogopedisk intervention. Tidigare studier har undersökt specifika enheter eller granskat interventionen historiskt. Syftet med föreliggande studie var att utifrån en enkät besvarad av kliniskt aktiva logopeder kartlägga det barnlogopediska behandlingsläget i dagens Sverige. Målet var att kunna beskriva interventionens karaktär samt vilka metoder och material som används. Enkäten bestod av 30 frågor och riktade sig till logopeder som för tillfället var verksamma inom det barnlogopediska fältet, exklusive barnhabilitering. Totalt deltog 57 personer i studien och samtliga var kvinnor. Svensk barnlogopedi överensstämmer med rekommendationer i litteraturen gällande exempelvis genomsnittlig längd på behandlingsperioder och -kontakter, medan antalet individuella besök per vecka ligger under den frekvens som i forskning har visat sig vara effektiv. Indirekt intervention tillämpas av majoriteten, men huvudfokus ligger överlag på individuell direkt behandling. Litteraturen är inte enig vad gäller effektiviteten hos någon av de olika interventionsformerna. Av deltagarna använder 70 % evidensbaserade metoder och material i någon utsträckning. Mer studier av behandlingseffekt behövs inom flertalet interventionsområden för att stärka evidensen. Praxis och Metafon är de vanligast tillämpade behandlingsmaterialen, tillsammans med egenhändigt tillverkat material samt spel och bilder.
22

Bara börja jobba : Elevers beskrivningar av tal i bråkform

Eriksson, Caroline January 2012 (has links)
Syftet med studien var att ta reda på hur elever i årskurs 5 beskriver tal i bråkform, vilka eventuella missuppfattningar de har samt hur de beskriver användningen och nyttan av att kunna bråk. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med totalt åtta elever. Intervjuerna transkriberades och tolkades genom meningskoncentrering. För att bråk inte ska ses som en lista av ämneskunskaper som kan bockas av kategoriserades resultat utefter NCM och UFM:s kompetenser. Den empiriska studien visade att eleverna hade svårigheter i att beskriva användningen och nyttan av att kunna bråk. Det förhöll sig till vardagliga händelser som att dela på en pizza eller godis. Eleverna hade även många missuppfattningar inom bråk varav många beskrivs i internationell forskning. Missuppfattningar om tal i bråkform hade eleverna antingen med sig innan undervisningen om bråk startade eller så fick dem de på grund av undervisningen.
23

När människor ser på TV är de någon annanstans : En konstnärlig undersökning av TV:s representationsformer i bilderböcker

de Frumerie, Amanda January 2013 (has links)
No description available.
24

Modèles statistiques pour la prédiction de cadres sémantiques / Statistical models for semantic frame prediction

Michalon, Olivier 04 October 2017 (has links)
En traitement automatique de la langue, les différentes étapes d'analyse usuelles ont tour à tour amélioré la façon dont le langage peut être modélisé par les machines. Une étape d'analyse encore mal maîtrisée correspond à l'analyse sémantique. Ce type d'analyse permettrait de nombreuses avancées, telles que de meilleures interactions homme-machine ou des traductions plus fiables. Il existe plusieurs structures de représentation du sens telles que PropBank, les AMR et FrameNet. FrameNet correspond à la représentation en cadres sémantiques dont la théorie a été décrite par Charles Fillmore. Dans cette théorie, chaque situation prototypique et les différents éléments y intervenant sont représentés de telle sorte que deux situations similaires soient représentées par le même objet, appelé cadre sémantique. Le projet FrameNet est une application de cette théorie, dans laquelle plusieurs centaines de situations prototypiques sont définies. Le travail que nous décrirons ici s'inscrit dans la continuité des travaux déjà élaborés pour prédire automatiquement des cadres sémantiques. Nous présenterons quatre systèmes de prédiction, chacun ayant permis de valider une hypothèse sur les propriétés nécessaires à une prédiction efficace. Nous verrons également que notre analyse peut être améliorée en fournissant aux modèles de prédiction des informations raffinées au préalable, avec d'un côté une analyse syntaxique dont les liens profonds sont explicités et de l'autre des représentations vectorielles du vocabulaire apprises au préalable. / In natural language processing, each analysis step has improved the way in which language can be modeled by machines. Another step of analysis still poorly mastered resides in semantic parsing. This type of analysis can provide information which would allow for many advances, such as better human-machine interactions or more reliable translations. There exist several types of meaning representation structures, such as PropBank, AMR and FrameNet. FrameNet corresponds to the frame semantic framework whose theory has been described by Charles Fillmore (1971). In this theory, each prototypical situation and each different elements involved are represented in such a way that two similar situations are represented by the same object, called a semantic frame. The work that we will describe here follows the work already developed for machine prediction of frame semantic representations. We will present four prediction systems, and each one of them allowed to validate another hypothesis on the necessary properties for effective prediction. We will show that semantic parsing can also be improved by providing prediction models with refined information as input of the system, with firstly a syntactic analysis where deep links are made explicit and secondly vectorial representations of the vocabulary learned beforehand.
25

Den förvärvsarbetande modern : En studie av förändring över tre generationer

Brännström, Maya January 2013 (has links)
Synen på föräldraskap i kombination med yrkesliv är till stor del styrt av yttre kontexter och välfärdsstatliga beslut. Jag har i min uppsats intervjuat tre mammor, från tre olika generationer, som alla har fått representera en speciell tidsepok och hur det var att vara förälder då. Intervjumetoden jag använt är semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att jag haft ett färdigt frågeformulär, men att detta har varit öppet för att kunna lägga till följdfrågor om något har varit oklart eller extra intressant. Jag har analyserat deras svar mot en samhällelig kontext, i form av välfärdsstatliga åtgärder som kan ha påverkat deras liv som förälder i kombination med yrkesarbete. Som exempel relaterar jag till barnomsorgens uppbyggnad, föräldraförsäkringens utformning och vilka politiska debatter och sociala frågor som var aktuella under den tidsperiod då mina respondenter fick barn (60,80 och 00-talet). Jag har använt mig av Anthony Giddens teorier kring modernitet och Arlie Russel Hochschilds teorier kring emotionssociologi i analysen av intervjuerna.
26

Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden

Gunnarsson, Marcus, Palmquist, Olof January 2006 (has links)
Organisation/Organisation Författare/Authors Växjö Universitet Marcus Gunnarsson Ekonomihögskolan Olof Palmquist Växjö University School of Management and Economics Dokumenttyp/Type of document Handledare/Tutor Examensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/Examiner Rolf G Larsson Titel och undertitel/Title and subtitle Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock market Sammanfattning Bakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning. Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar. Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material. Resultatet har vi analyserat utifrån den teori som vi tagit upp i det teoretiska kapitlet. Ansatsen är av abduktiv karaktär åt det deduktiva hållet då vi har studerat existerande teorier och fallstudier inom ämnet. Resultat, slutsatser: Svenska fondanalytiker lägger inte särskilt stor vikt på intellektuellt kapital när de utvärderar och analyserar ett företag. Grunden till detta är för det första att det är svårt att mäta trovärdigheten av intellektuellt kapital när företagen själva sammanställer och redovisar detta utan att kontrolleras av någon utomstående part. För det andra är korrelationen mellan större delen av ett företags strukturkapital och aktiens utveckling på börsen inte påvisbar. Förslag till fortsatt forskning: Ett redovisningssystem för intellektuellt kapital som är lika för alla inom samma bransch möjliggör fortsatt forskning inom ämnet med syftet att finna en analysmetod som påvisar eller dementerar förändringen av ett företags intellektuella kapital med företagets aktierörelse på börsen. Nyckelord Intellektuellt kapital, Humankapital, Strukturkapital, Kundkapital, Immateriella tillgångar, Soliditet, Likviditet, Lönsamhet, P/E-tal, PEG-tal, P/S-tal Key Words Intellectual capital, Human capital, Capital structure, Customer capital, Immaterial assets, Solidity, Liquidity, Profitability, P/E, PEG, P/S Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages 2006 Svenska/Swedish 37 Internet: http://www.vxu.se/ehv
27

Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden

Gunnarsson, Marcus, Palmquist, Olof January 2006 (has links)
<p>Organisation/Organisation Författare/Authors</p><p>Växjö Universitet Marcus Gunnarsson</p><p>Ekonomihögskolan Olof Palmquist</p><p>Växjö University</p><p>School of Management and Economics</p><p>Dokumenttyp/Type of document Handledare/Tutor</p><p>Examensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/Examiner</p><p>Rolf G Larsson</p><p>Titel och undertitel/Title and subtitle</p><p>Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock market</p><p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning.</p><p>Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.</p><p>Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material. Resultatet har vi analyserat utifrån den teori som vi tagit upp i det teoretiska kapitlet. Ansatsen är av abduktiv karaktär åt det deduktiva hållet då vi har studerat existerande teorier och fallstudier inom ämnet.</p><p>Resultat, slutsatser: Svenska fondanalytiker lägger inte särskilt stor vikt på intellektuellt kapital när de utvärderar och analyserar ett företag. Grunden till detta är för det första att det är svårt att mäta trovärdigheten av intellektuellt kapital när företagen själva sammanställer och redovisar detta utan att kontrolleras av någon utomstående part. För det andra är korrelationen mellan större delen av ett företags strukturkapital och aktiens utveckling på börsen inte påvisbar.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Ett redovisningssystem för intellektuellt kapital som är lika för alla inom samma bransch möjliggör fortsatt forskning inom ämnet med syftet att finna en analysmetod som påvisar eller dementerar förändringen av ett företags intellektuella kapital med företagets aktierörelse på börsen.</p><p>Nyckelord</p><p>Intellektuellt kapital, Humankapital, Strukturkapital, Kundkapital, Immateriella tillgångar, Soliditet, Likviditet, Lönsamhet, P/E-tal, PEG-tal, P/S-tal</p><p>Key Words</p><p>Intellectual capital, Human capital, Capital structure, Customer capital, Immaterial assets, Solidity, Liquidity, Profitability, P/E, PEG, P/S</p><p>Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages</p><p>2006 Svenska/Swedish 37</p><p>Internet: http://www.vxu.se/ehv</p>
28

Det lokala möter världen : Kulturpolitiskt förändringsarbete i 1990-talets Göteborg

Johannisson, Jenny January 2006 (has links)
This thesis aims at producing knowledge about a cultural policy (re)construction process in the City of Göteborg, Sweden. Cultural policy is understood as public interventions in the cultural field, with the term public referring mainly to the democratic political-administrative organisation. The reconstruction process is studied in the context of the general challenges that cultural policy has come to face as an integral part of welfare state policies in late-modern Western societies; in particular, the thesis looks into the ways in which Göteborg as a local cultural policy agent responds to these challenges. In this context, two major components of policymaking are brought into focus: the organization and the visions of Göteborg s cultural policy. The thesis explores how the two issues are brought under scrutiny, debated, and acted on by political and administrative agents at different levels of government but primarily within the municipal organization of the city itself. The empirical part of the study analyses arguments put forth by the different agents involved in this process, interpreting cultural policy statements collected from 117 public documents but also through 6 interviews with politicians and administrators in charge of cultural affairs in the city. In addition to providing a detailed account of the diverse arguments advanced, the thesis also considers relevant statements found in theoretical, research-based texts, variously addressing themselves to what is identified as central elements of cultural policy. A neo-pragmatist and discourse-oriented research approach is utilized in the examination of the cultural policy statements and in the analysis of their internal relations. Three different discourses are identified as distinct tools used by political and administrative agents implicated in the (re)construction of cultural policy: the quality discourse, the welfare discourse, and the alliance discourse. The agents involved make simultaneous use of these discourses, which, respectively, focus on (1) professional artistic excellence, (2) broadening of the participation in cultural activities, and (3) sustainable development. The study concludes that the policy process in the City of Göteborg emerges primarily as a reproduction of existing discourses that characterize the cultural policy field more broadly. At the same time, however, this reproduction takes place as a creative assimilation adapting these discourses to local conditions.
29

Politikers Almedalstal ur ett retoriskt perspektiv : En analys av skillnaderna mellan politikers tal köns- och partivis

Svensson, Anna January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att med hjälp av en retorikanalys kategorisera användandet av ethos, pathos och logos och stilfigurer i politikers tal och jämföra resultaten köns- och partivis. Metoden utgår från en retorikanalysmodell där olika aspekter av ett tal analyseras. Materialet består av sex Almedalstal mellan åren 2010 och 2015 av partiledare från Moderaterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Resultaten visar att alla talare använder sig av argumentationsmedel ganska frekvent. Pathos och stilfigurerna metafor, metonymi, retorisk fråga och anafor var dominerande. Slutsatser som drogs av analysen var att Moderaterna använder sig av pathos i mindre grad än de andra partierna och att de kvinnliga partiledarna använde fler stilfigurer i sina tal.
30

Nya tider, nya brott : Förfalskningsbrott i Visby 1865 – 1885

Larsson, Linda January 2016 (has links)
Förfalskning är ett brott som inte är undersökt i någon vidare utsträckning i den historiska brottsforskningen. Det som finns skrivet om förfalskningsbrott behandlar i mångt och mycket stora och spektakulära förfalskningar, ofta hämtade från konstens och litteraturens områden. Den här uppsatsen undersöker istället de mer vardagliga förfalskningarna. Genom att granska domböcker från Visby rådhusrätt under perioden 1865 – 1885 har uppsatsen undersökt dels hur vanligt förekommande brottet var, dels vad det var som förfalskades. Resultaten pekar på att förfalskning var ett brott som möjliggjordes mer genom 1800-talets samhällsförändringar, exempelvis befolkningsökning och begynnande urbanisering och industrialisering, samt att Visbybrottslingarna inte ägnade sig åt några storslagna förfalskningar. Det visar sig att de flesta förfalskningarna gjordes i syfte att tillägna sig ekonomisk vinning. / <p>Historia</p>

Page generated in 0.0458 seconds