I dagens skola är det mycket som har förändrats jämfört med förut. Eleverna ska vara mer delaktiga och ta mer eget ansvar, de ska även kunna föra fram sin talan och behärska att tala inför andra. Det är inte alltid det lättaste speciellt inte när man är en talängslig person som inte gillar att vara i centrum. Det ställs idag krav på att elever ska kunna framföra en muntlig framställning: det är skrivet i kursplanen för svenska och har även blivit en del i det obligatoriska nationella provet som sker i år 3, 6 och 9 i skolan. I detta självständiga arbete uppmärksammas elever med talängslan och hur de beskriver sin situation samt hur de anser att läraren hade kunnat hjälpa dem vid de muntliga redovisningar i skolan. Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för de talängsliga elevernas upplevelse av muntliga framställningar, eftersom forskningen ur elevperspektiv inom detta område är synnerligen begränsat. Vidare ska studien bidra med ett pedagogiskt perspektiv där eleverna kommer med  förslag på vad lärare kan göra för att underlätta redovisningssituationerna för dem. Syftet kunde uppnås med hjälp av två frågeställningar: Hur elever som har svårt för muntliga redovisningar beskriver sin situation och vad anser eleverna att läraren kan göra för att underlätta. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod, där enkäter med öppna frågor lämnats ut och även 15 semistrukturerade intervjuer har genomförts med elever i årskurs 6,7,8 och 9. Resultatet tolkas med kunskaper utifrån litteratur och tidigare forskning. Resultatet visar att ungefär en tredjedel av de elever som medverkade i studien kände sig talängsliga vid muntliga framställningar i skolan. De beskriver redovisningssituationen som obehaglig, kroppen reagerar konstigt, kamratera ansågs vara ett bekymmer och lärarens upplägg och val av ämnen kan även ställa till problem vid redovisningstillfället. Eleverna menar att de skulle vilja att lärarna tänkte  på hur de lägger upp redovisningstillfällena och vilka ämnen de ger elever att redovisa om. De skulle även vilja ha varierade former av redovsiningsmetoder och få lära sig fler redovisningstrategier som de skulle kunna använda vid de muntliga redovisningarna. Respondenterna i studien skulle även vilja att läraren arbetade med klassrumsklimatet och kamratrespons.

<p>Syftet med detta arbete är att belysa lärares tankar och åsikter om talängsliga elever dvs. elever som inte vågar tala inför sina klasskamrater. Vidare belyser arbetet eventuella orsaker till uppkomsten av talängslan och vad lärare har för möjligheter att göra åt problemet. Både på TV och i radio hörs människor tala om att klimatet i både skolan och samhället blir allt hårdare. Det talas även mycket om vikten av att kunna tala för sig. Vilket innebär ett problem för talängsliga elever. Om eleverna inte vågar tala inför andra, vad får det då för konsekvenser i deras vuxna liv? </p><p>Den litteratur studie som ligger till grund för denna empiriska studie berör tolkningar om vad läroplanen och kursplanerna skrivit om talängsliga elever. Olika forskares uppfattningar om talängslans eventuella känsla, orsaker, konsekvenser och åtgärder berörs också. Den empiriska studien består av intervjuer med fyra lärare som undervisar i år fyra till sex. Med en kvalitativ metod har sedan intervjuerna genomförts och bearbetats och givit ett resultat som inte är generaliserbart med hela landets lärare, men som ändå kan ge en inblick i lärares erfarenheter och kunskaper om ämnet talängslan. </p><p>Lärarna i den här studien menar att det finns mellan två och fem talängsliga elever i varje klass. Ändå har lärarna få konkreta förslag till hur talängslan kan förebyggas eller åtgärdas. Resultatet visar även att svagt självförtroende är en av orsakerna till talängslan hos elever. Lärarna är väl medvetna om att talängslan kan få konsekvenser för dessa elever i det vuxna livet. </p><p>Diskussionen berör genusperspektivet i studien samt talängslans spridning och de talängsliga elevernas svaga självförtroende. I diskussionen ingår även tankar om talängslans konsekvenser för skolan.</p>

<p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} @font-face {font-family:Calibri; panose-1:2 15 5 2 2 2 4 3 2 4; mso-font-alt:"Arial Rounded MT Bold"; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1073750139 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:10.0pt; margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:Calibri; mso-fareast-language:EN-US;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-bidi-font-family:Calibri;} .MsoPapDefault {mso-style-type:export-only; margin-bottom:10.0pt; line-height:115%;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --></p><p>Det övergripande syftet med detta arbete var att undersöka hur kursplanen för engelska i grundskolan har förändrats under perioden 1962 till 2000. Undersökningen syftar således till att kartlägga kursplanernas utveckling av engelskämnet ur ett historiskt perspektiv. Denna uppsats har med utgångspunkt från en komparativ textanalysmetod undersökt hur kursplanerna i läroplanerna från 1962, 1969, 1980, 1994 och kursplaner 2000, den reviderade kursplanen från 1994 skiljer sig från varandra rörande beskrivningarna för de grundläggande kunskapsområdena ”höra”, ”tala”, ”läsa”, ”skriva”. Centralt för analysen har varit att försöka klargöra den kunskapssyn som framträder i kursplanerna och de språkvetenskapliga teorier som influerat deras utformning.  Vilken kunskapssyn<strong> </strong>framträder i kursplanerna? Undersökningens resultat visar att kursplanerna reflekterar skolans strävan att följa samhällsutvecklingen och rådande pedagogiska strömningar. Under de gångna fyrtio åren har kursplanerna i engelska genomgått tydliga förändringar.</p><p> </p> / <p>The main purpose of this essay was to examine in which way the course plan in English has changed during the past 40 years, from 1962 to 2000. The survey aims to chart the development of the English course plans from a historical perspective. This essay has its starting point in a comparative analysis and analyzed how the course plans from 1962, 1969, 1980, 1994 and 2000 (the revised course plan from 1994) differ in the basic areas “hear”, “speak”, “read”, “listen”. The essential issue of the analysis is to elucidate the cognitive approach which is presented in the course plans.</p><p>The result of the analysis shows that the course plans reflect the school’s endeavor to adapt to the changes in society, and to contemporary pedagogical currents. During the last 40 years, the course plans have gone through legible changes.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} @font-face {font-family:Calibri; panose-1:2 15 5 2 2 2 4 3 2 4; mso-font-alt:"Arial Rounded MT Bold"; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1073750139 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:10.0pt; margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:Calibri; mso-fareast-language:EN-US;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-bidi-font-family:Calibri;} .MsoPapDefault {mso-style-type:export-only; margin-bottom:10.0pt; line-height:115%;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> Det övergripande syftet med detta arbete var att undersöka hur kursplanen för engelska i grundskolan har förändrats under perioden 1962 till 2000. Undersökningen syftar således till att kartlägga kursplanernas utveckling av engelskämnet ur ett historiskt perspektiv. Denna uppsats har med utgångspunkt från en komparativ textanalysmetod undersökt hur kursplanerna i läroplanerna från 1962, 1969, 1980, 1994 och kursplaner 2000, den reviderade kursplanen från 1994 skiljer sig från varandra rörande beskrivningarna för de grundläggande kunskapsområdena ”höra”, ”tala”, ”läsa”, ”skriva”. Centralt för analysen har varit att försöka klargöra den kunskapssyn som framträder i kursplanerna och de språkvetenskapliga teorier som influerat deras utformning.  Vilken kunskapssyn framträder i kursplanerna? Undersökningens resultat visar att kursplanerna reflekterar skolans strävan att följa samhällsutvecklingen och rådande pedagogiska strömningar. Under de gångna fyrtio åren har kursplanerna i engelska genomgått tydliga förändringar. / The main purpose of this essay was to examine in which way the course plan in English has changed during the past 40 years, from 1962 to 2000. The survey aims to chart the development of the English course plans from a historical perspective. This essay has its starting point in a comparative analysis and analyzed how the course plans from 1962, 1969, 1980, 1994 and 2000 (the revised course plan from 1994) differ in the basic areas “hear”, “speak”, “read”, “listen”. The essential issue of the analysis is to elucidate the cognitive approach which is presented in the course plans. The result of the analysis shows that the course plans reflect the school’s endeavor to adapt to the changes in society, and to contemporary pedagogical currents. During the last 40 years, the course plans have gone through legible changes.

Syftet med detta arbete är att belysa lärares tankar och åsikter om talängsliga elever dvs. elever som inte vågar tala inför sina klasskamrater. Vidare belyser arbetet eventuella orsaker till uppkomsten av talängslan och vad lärare har för möjligheter att göra åt problemet. Både på TV och i radio hörs människor tala om att klimatet i både skolan och samhället blir allt hårdare. Det talas även mycket om vikten av att kunna tala för sig. Vilket innebär ett problem för talängsliga elever. Om eleverna inte vågar tala inför andra, vad får det då för konsekvenser i deras vuxna liv? Den litteratur studie som ligger till grund för denna empiriska studie berör tolkningar om vad läroplanen och kursplanerna skrivit om talängsliga elever. Olika forskares uppfattningar om talängslans eventuella känsla, orsaker, konsekvenser och åtgärder berörs också. Den empiriska studien består av intervjuer med fyra lärare som undervisar i år fyra till sex. Med en kvalitativ metod har sedan intervjuerna genomförts och bearbetats och givit ett resultat som inte är generaliserbart med hela landets lärare, men som ändå kan ge en inblick i lärares erfarenheter och kunskaper om ämnet talängslan. Lärarna i den här studien menar att det finns mellan två och fem talängsliga elever i varje klass. Ändå har lärarna få konkreta förslag till hur talängslan kan förebyggas eller åtgärdas. Resultatet visar även att svagt självförtroende är en av orsakerna till talängslan hos elever. Lärarna är väl medvetna om att talängslan kan få konsekvenser för dessa elever i det vuxna livet. Diskussionen berör genusperspektivet i studien samt talängslans spridning och de talängsliga elevernas svaga självförtroende. I diskussionen ingår även tankar om talängslans konsekvenser för skolan.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur elever upplever muntlig framställning inom ämnet svenska. Dessutom vill vi få lärares syn på hur de arbetar med detta. Vi har intervjuat åtta elever, hälften pojkar och hälften flickor, samt två lärare i år 5. I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervju. I kursplanen i svenska står det att eleverna ska ” utveckla en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövra medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan”. Skolan har därför ett ansvar att tillgodose elevernas språkliga och kommunikativa färdigheter, i ett samhälle som ställer allt högre krav på individens förmåga att kunna utrycka sig i olika sammanhang. I vår studie har vi kommit fram till att många elever upplever det jobbigt med muntlig framställning. De känner sig osäkra och är rädda för att göra bort sig. Resultatet visar att eleverna upplever att de behöver mer hjälp för att utveckla sin kommunikativa förmåga för att bli bättre på muntlig framställning.

<p>Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur elever upplever muntlig framställning inom ämnet svenska. Dessutom vill vi få lärares syn på hur de arbetar med detta. Vi har intervjuat åtta elever, hälften pojkar och hälften flickor, samt två lärare i år 5. I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervju.</p><p>I kursplanen i svenska står det att eleverna ska ” utveckla en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövra medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan”. Skolan har därför ett ansvar att tillgodose elevernas språkliga och kommunikativa färdigheter, i ett samhälle som ställer allt högre krav på individens förmåga att kunna utrycka sig i olika sammanhang.</p><p>I vår studie har vi kommit fram till att många elever upplever det jobbigt med muntlig framställning. De känner sig osäkra och är rädda för att göra bort sig. Resultatet visar att eleverna upplever att de behöver mer hjälp för att utveckla sin kommunikativa förmåga för att bli bättre på muntlig framställning.</p>

Uppsatsen är en kvalitativ studie som har till syfte att lyfta fram lärares och elevers uppfattningar om och erfarenheter av muntlig framställning i undervisningen. Vilken plats upplever lärare och elever att momentet tala har i undervisningen? Hur och när får elever respons? Hur förbereds och genomförs det nationella provets muntliga del i svenska och hur upplever eleverna delprovet? Uppsatsen är baserad på sex intervjuer. Två lärarintervjuer och fyra elevintervjuer. Resultatet visar att undervisningen i det muntliga skiljer sig åt i de två olika klassrummen. Lärarna lägger tyngdpunkt på olika områden. Eleverna upplever till skillnad mot lärarna att talets plats är underordnat de övriga momenten. De upplever även att deras muntliga prestationer inte påverkar betyget i samma utsträckning som till exempel skrivuppgifter. Den respons som ges till eleverna är uppskattad. Båda klasserna förbereds inför delprovet även om inte eleverna alltid upplever det som förberedelser. Provet genomförs på olika vis i de två lärarnas undervisningsgrupper. Samtliga intervjuade elever upplever att delprovet inte utgör en särskilt viktig eller avgörande del för betyget. En slutsats som dras är att det finns behov av tydlig kommunikation om vad som ingår i momentet tala. En klassrumsdialog om talets plats, strävansmålen och vad som krävs och bedöms skulle kunna bidra till en ökad medvetenhet och göra mometet mer tydligt för både lärare och elever.

Det övergripande syftet med den här studien var att undersöka vilka förutsättningar några utvalda lärare i ämnet svenska erbjuder elever i f-3 med talängslan eller selektiv mutism, i syfte att utveckla deras talförmåga. Att tala är centralt i svenskämnet och studien fokuserar på de förutsättningar de utvalda svensklärarna ger elever som på något sätt har svårt med talet. Intresset var att synliggöra talängslan och selektiv mutism i ett svenskämnesdidaktiskt perspektiv, med fokus på ämnets muntliga del: att tala och samtala. Särskilt riktas blicken mot digitala, sociala och rumsliga faktorer i samband med undervisningen i svenska. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex verksamma lågstadielärare från samma skola. Analysen gjordes med hjälp av den dialogiska teorin som utgår från att mänsklig kommunikation sker genom interaktion med andra människor och denna interaktion kan ske genom det verbala talet, men också icke-verbalt, genom exempelvis vårt kroppsspråk. Resultatet av studien visar att lärarna erbjuder elever med talängslan eller selektiv mutism en rad förutsättningar för att utveckla sin talförmåga. Förutsättningar som eleverna erbjuds är bland annat att de kan använda sig av ljud, gester och kroppsspråk för att kunna kommunicera i ett samtal. Bilder och lekar är andra stöttande faktorer som erbjuds. Resultatet visar också att det är viktigt att lärarna skapar trygghet i svenskundervisningen, för att elever med talängslan eller selektiv mutism ska våga delta i ett samtal i klassrummet. / <p>Svenska</p>

Den föreliggande studien syftar till att undersöka lärares erfarenheter och upplevelser av arbetet med talängsliga elever. Syftet gav upphov till tre frågeställningar om hur talängslan framträder, vilka utmaningar dessa elever står inför i skolan och vilka arbetssätt som lärarna anser gynnar de talängsliga eleverna. För att ge en bakgrundsinformation till arbetet beskrivs det vad talängslan innebär, diagnoser som kan påverka talet och vilka förväntningar som finns på eleven gällande talet utifrån styrdokument och skolans upplägg. För att ge en tydligare bakgrund beskrivs tidigare forskning som bedrivits om ämnet. Den tidigare forskningen varierar avseende vilka årskurser den riktar sig mot och har utförts med olika typer av metoder. Generellt påvisar den tidigare forskningen gynnande arbetssätt för eleverna och vilken roll läraren bör ha i dessa situationer. Som teoretisk bakgrund för arbetet har vi valt en sociokulturell ansats där vi i diskussionen kopplar samman resultatet med begrepp som mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen. Materialinsamlingsmetoden utgörs av kvalitativa intervjuer med tio verksamma lärare i årskurserna förskoleklass till årskurs 3. Den kvalitativa intervjumetoden består av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi utformat en intervjuguide som vi följt under intervjuerna. I analysen av det insamlade materialet har vi använt en kvalitativ innehållsanalys i syfte att strukturera och sortera svaren vilket fört oss fram till ett resultat. Resultatet visade att talängslan yttrar sig i situationer där eleven förväntas tala inför andra individer. Det kan handla om situationer där eleven ska tala i grupp men även när eleven ska svara på en fråga inför klassen. Informanterna menade även att viss bedömning kan vara svår när det gäller de talängsliga eleverna och att det sociala samspelet kan påverkas av talängslan. De uppgav att trygghet är viktig för att reducera talängslan och att tryggheten kan uppkomma genom ett tillåtande klassrumsklimat. Informanterna menade även att de kan anpassa momenten när eleverna ska tala och gav exempel på arbetssätt för att skapa trygghet för den talängsliga eleven.