Studiens syfte är att vidga kunskaper om vårdnadshavares och fritidspedagogers uppfattningar om kommunikationens roll i samverkan mellan fritidshemmet och hemmet. Studien har använt enkät som metod för sin datainsamling, där 22 stycken fritidspedagoger och 33 stycken vårdnadshavare medverkar. I resultatet framgår det att i en god kommunikation ska det vara ett öppet klimat byggt på tillit, förtroende, ärlighet, förståelse och respekt. Studien visar att tamburkontakten är en väsentlig del i kommunikationen mellan fritidshemmet och hemmet, då det är en av de få fysiska kontaktmöjligheter vårdnadshavare och fritidspedagoger har med varandra, samt att den är det viktigaste kontaktsätt som finns i nuläget för att skapa en god relation. En viktig slutsats från studien är att det finns många faktorer som påverkar samverkan men i resultatet mynnar det mest ut i kommunikation. Dess funktion, innehåll, fokus, frekvensen av den och möjlighet att ha ett personligt träfftillfälle är aspekter som nämns av respondenterna i samband med kommunikation.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om interkulturell kommunikation på förskolan. Specifikt fokus riktas mot förskollärares kommunikation i förskolans tambur med vårdnadshavare som har bristfälliga kunskaper i svenska språket. Fyra förskollärare på två olika förskolor i södra delen av Sverige har medverkat i studien. I tamburen förekommer de spontana och informella samtalen som skapas av både vårdnadshavare och förskollärare. Resultatet visar att förskollärare anser att kommunikationen mellan hem och förskola har stor betydelse för barnets vistelse på förskolan. Bland annat ansågs kommunikationen ge möjlighet för vårdnadshavarna att påverka förskolans verksamhet. På samma sätt ansågs en utebliven kommunikation ge inga, eller få, möjligheter till att göra sin röst hörd. Den kommunikation som finns mellan förskollärare och vårdnadshavare är ofta kort med fokus på barnets omsorg istället för förskolans pedagogiska uppdrag. Studien visar att utebliven kommunikation upplevs påverka relationen mellan förskolläraren och vårdnadshavaren negativt då framförallt nödvändig information om barnet missas. Studien visar också vilka olika förutsättningar förskolan har  att kommunicera med hemmet. Förskollärarna i studien tar gärna hjälp av någon annan person, som exempelvis en släkting, tolk eller personal med goda språkkunskaper i kommunikationen med vårdnadshavare med bristfälliga kunskaper i svenska språket. Möjligheten att kunna kommunicera med vårdnadshavaren är en kostnadsfråga och därför en lösning som inte används fullt ut på förskolan.

Jag har upplevt under mina tidigare verksamhetsförlagda utbildningsperioder (VFU) att hallen är ett rum på förskolan som inte används så aktivt, mer än till på- och avklädning. För att få en klar bild av användandet av hallen, gjorde jag en enkätundersökning med pedagoger på tre olika avdelningar. För att styrka pedagogernas tankar gjorde jag även observationer på en av förskolorna. Den insamlade empirin analyserades ur ett kvalitativt synsätt och resultatet presenterades ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet delades in i kapitel utifrån vad jag observerat och vad pedagogerna har svarat i enkäten. Kapitel jag lyft är ”pedagogens syn och pedagogiskt synsätt”, där jag presenterar pedagogerna svar från enkäten. Jag har även ett kapitel där avdelningarnas hallar beskrivs av pedagogerna. Jag har även fyra kapitel ifrån observationerna och ett där jag jämför det jag sett och det pedagogerna svarat. Studien kan användas av pedagoger ute i verksamheterna för att reflektera över sin egen miljö på förskolan och förhoppningsvis få nya tankar och idéer.

Studiens syfte är att visa hur vårdnadshavares rätt till information om barns mående och vardag hanteras i förhållande till barns rätt till integritet i tamburkontakten. Vi har utgått ifrån tre olika perspektiv: vårdnadshavares, pedagogers och barns för att besvara forskningsfrågorna: 1. Hur ser en önskvärd tamburkontakt ut enligt vårdnadshavarna? 2. Hur ser en önskvärd tamburkontakt ut enligt barnen? 3. Hur upplever och hanterar pedagoger etiska dilemman vid lämning och hämtning rörande barns rätt till integritet och förskolans samverkan med hemmet? Studien innefattar två delstudier där hem synliggör vårdnadshavares och barns perspektiv medan förskola synliggör pedagogernas perspektiv. Det har genomförts en kvantitativ pedagogenkät, en kvantitativ vårdnadshavarenkät med kvalitativa kommentarer, kvalitativa intervjuer med pedagoger samt ett fokusgruppsamtal med barn. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin. Studiens resultat visar att barnsynen vuxna vet bäst (Johansson, 2003), där barns perspektiv underordnas det vuxna perspektivet, präglar tamburkontakten. I vår studie framgår det att vårdnadshavare upplever att den individuella informationen om barnens utveckling och upplevelser är viktig. De vill även få känslig information om händelser som rör barnen i förskolan för att kunna stödja dem i hemmet. Barnen uttrycker att barn och pedagog tillsammans ska delge vårdnadshavaren om positiva händelser från förskolan. Pedagogerna beskriver arbetssättet för att värna om barns integritet som en känsla, en balans och en finess. De menar att de behöver lära känna barnen och deras integritet individuellt eftersom barns gränser skiljer sig åt.

Syftet med denna studie var att bidra med en kompletterande bild till den redan existerande forskningen om faktorer som bidrar till god samverkan genom att undersöka vad pedagoger gjort, lärt sig och kommer ta med sig för strategier i arbetet med samverkan mellan hem och förskola under Covid-19’s pandemi. Studien är kvalitativ och utfördes genom att intervjua 12 pedagoger från förskolor från två kommuner i norra Sverige. Uppsatsen utgår från samverkansteori präglad av tamburkontakt. Resultatet visade olika faktorer som bidrar till en god samverkan, Covid-19’s påverkan på samverkan, strategier som bidrar till en god samverkan och lärdomar som kan gynna samverkan. Den fysiska kontaktens relevans för samverkan är genomgående från forskning som presenteras och från utsagor från intervjuade pedagoger. Digitalitet är något samtliga pedagoger använt som strategi för att komplettera bristen av fysisk kontakt med vårdnadshavare som även är en lärdom de kommer fortsätta använda mer av i arbetet med samverkan i framtiden kompletterat med den dagliga fysiska kontakten. Slutligen diskuteras och problematiseras konstruktionen av större förskolor och dess innebörd för samverkan då uppfattningen av Covid-19’s påverkan för samverkan varierar starkt. På förskolor med gemensamma utrymmen uppfattas samverkan påverkats negativt av restriktioner medan på förskolor med enskilda utrymmen positivt. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>