No description available.

Introduktion:   Tandvårdsrädsla är en av de vanligaste rädslorna/fobierna i den industrialiserade delen av världen. Problemet är vanligare bland barn i latensåldern, ungdomar och unga vuxna än hos vuxna och tycks inte reduceras trots moderna behandlingsmetoder.Tandvårdsrädslans etiologi är komplex och har visat sig korrelera med faktorer som ålder, kön, besöksvanor inom tandvård, tidigare smärtsamma upplevelser, tandläkarens uppfattning, oral hälsa och psykosociala faktorer. Syfte: Syftet var att beskriva olika behandlingsmetoder av tandvårdsrädsla vid behandling av tandvårdsrädda barn i latensåldern.Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet bygger på 16 kvantitativa artiklar. Dessa visade att det fanns många olika psykologiska och farmakologiska behandlingsmetoder för att behandla tandvårdsrädda barn i latensåldern. Psykologiska behandlingsmetoder kunde effektivt minska rädsla. Den mest använda psykologiska metoden var tell-show-do. Farmakologiska behandlingsmetoder med bensodiazepiner användes ofta för att få barn att samarbeta. Sedering med lustgas samt sedering med allmänanestetika reducerade barns tandvårdsrädsla. Slutsats: Det fanns väl fungerande behandlingsmetoder som kunde användas för att hjälpa barn att hantera sin ångest och rädsla och för att minska negativt beteende som kunde störa tandvårdsbehandlingen.

Syftet med studien var att beskriva och jämföra tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist vid studiens start samt 3 månader efter icke kirurgisk parodontalbehandling hos patienter med kronisk parodontit samt att beskriva hur olika bakgrundsfaktorer påverkar tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist. Ett ytterligare syfte var att studera sambandet mellan attityder till tandhygienist och tandvårdsrädsla. Studien var en jämförande studie med kvantitativ ansats och en del i en större experimentell studie med två aktiva interventioner för att påverka munhygienbeteende. Studien innefattade 109 studiedeltagare, 57 kvinnor och 52 män i åldrarna 25-65 år som var remitterade till specialistklinik för parodontologi. Frågeformuläret som användes gällande tandvårdsrädsla var Dental Anxiety Scale (DAS) med 4 påståenden avseende upplevelser för att besöka tandhygienist. För att fastställa attityder till tandhygienist användes Dental Hygiene Belief Survey (DHBS) som innehöll 8 påståenden rörande kommunikation. Resultatet visade att studiedeltagarna 3 månader efter behandling hade en lägre grad av tandvårdsrädsla samt en mer positiv attityd till tandhygienist jämfört med vid studiens start. Ingen skillnad mellan interventionerna kunde ses med avseende på tandvårdsrädsla samt attityder till tandhygienist. Samband mellan ålder, kön och tandvårdsrädsla kunde endast ses vid studiens start. Konklusionen visar att icke-kirurgisk parodontalbehandling utförd av tandhygienist minskar graden av tandvårdrädsla och att attityder till tandhygienist förbättras efter denna behandling.

Introduktion: Tandvårdsrädsla innebär ett psykiskt och fysiskt lidande för individen. Rädslan för tandvården grundas i olika företeelser: tidigare upplevelser från tandvården och påverkan från förälder. Tandvården har en betydande roll till att kunna lindra rädslan.   Syfte: Att kartlägga vilka behandlingsmetoder som beskrivs i litteraturen för att lindra tandvårdsrädsla.   Frågeställningar: Vilka behandlingsmetoder används för att lindra tandvårdsrädsla?   Metod: Litteraturstudie   Resultat: Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en lyckad metod för att behandla tandvårdsrädsla då KBT går till botten med vad som ligger bakom rädslan. Många av deltagarnas rädsla för tandvården minskade med KBT. Lokalanestesi var många gånger inte tillräckligt för att lindra smärtan. För många deltagare hjälpte inplanerad behandling med sedering att minska ångesten dagarna före besöket. Att medicineras med Midazolam och Alprazolam visade att deltagarna var mer samarbetsvilliga och kände mindre ångest i tandvårdssituationen. Lavendel och handdockor som komplement i tandvårdsbesöket lindrade inte rädslan till tandvården.   Konklusion: Författarna har tittat på vilka behandlingsmetoder som kan lindra tandvårdsrädsla. Det finns studier som visar att medicinering bidrar till minskad ångest men få studier som visar att medicinering bidar till minskad tandvårdsrädsla. Därför skulle ett förslag till vidare forskning vara om medicinering bidrar till minskad tandvårdsrädsla.

<p>I en tandvårdsfobibehandling måste klienten utsätta sig för något hon känner rädsla inför. KBT-metoder är framgångsrika vid behandling av tandvårdsfobi, men det har inte studerats närmare hur det upplevs att gå i behandling. Nio personer som genomfört behandling svarade på enkät och sex av dessa deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna berättar om starka känslor som ångest och rädsla, men motivationen har varit hög. Terapeutens kunskaper och stöd har varit viktigt för att kunna genomföra behandlingen. Färdighetsteknikerna har haft varierande betydelse. Även en uppföljning av behandlingen ingick i studien. Deltagarna har idag ett annat förhållningssätt till tandvård, och resultaten tyder på att metoden har varit verksam. Studien ger en ökad förståelse för fobiproblematiken och kan bidra till att utveckla behandlingen.</p>

No description available.

I en tandvårdsfobibehandling måste klienten utsätta sig för något hon känner rädsla inför. KBT-metoder är framgångsrika vid behandling av tandvårdsfobi, men det har inte studerats närmare hur det upplevs att gå i behandling. Nio personer som genomfört behandling svarade på enkät och sex av dessa deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna berättar om starka känslor som ångest och rädsla, men motivationen har varit hög. Terapeutens kunskaper och stöd har varit viktigt för att kunna genomföra behandlingen. Färdighetsteknikerna har haft varierande betydelse. Även en uppföljning av behandlingen ingick i studien. Deltagarna har idag ett annat förhållningssätt till tandvård, och resultaten tyder på att metoden har varit verksam. Studien ger en ökad förståelse för fobiproblematiken och kan bidra till att utveckla behandlingen.

No description available.

No description available.

Att upptäcka orsakerna till tandvårdsrädsla är nödvändigt inom tandvården för att upprätthålla optimal oral hälsa hos tandvårdsrädda individer. Syfte: syftet med denna studie var att beskriva orsaker till tandvårdsrädsla hos kvinnor. Metod: litteratursökning genomfördes i tre olika databaser; Dentistry &amp; Oral science source (DOSS), MEDLINE och CINAHL. Relevanta artiklar utifrån studiens syfte som var publicerade mellan 2016 och 2023 valdes ut. urvalsprocessen gjordes i tre steg, där första steget utgår ifrån titlar och sedan i följd av abstrakts, med noggrann och fullständig textläsning. Artiklar med både hög och medel kvalitet inkluderades och för att kvalitetsgranska dessa artiklar användes kvalitativ och kvantitativ granskningsmallar. Resultat: resultatet i denna litteraturstudie baserades på en sammanställning av 14 vetenskapliga artiklar, som påvisade att tandvårdsrädsla är multifaktoriellt. Resultatet visar flera orsaker till tandvårdsrädsla hos kvinnor, exempelvis tidigare erfarenheter inom tandvården (Tidigare smärtsamma behandlingar, tandvårdens bemötande och tandvårdsmiljö), sociala bestämningsfaktorer ( Socioekonomiskstatus och psykosociala faktorer). Slutsats: Slutsatsen i denna studie är att tandvårdsrädsla är multifaktoriell och det finns flera orsaker till tandvårdsrädsla hos kvinnor.