No description available.

Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan elevers förståelse för det formella matematiska språket och deras färdigheter i ämnet. Det är därför nödvändigt att lärare använder och undervisar om det formella matematiska språket i sin kommunikation i klassrummet. Avsikten med studien var att synliggöra i vilken utsträckning matematiklärare i årskurs 4-6 använder det matematiska språket under genomgångar. Avsikten var även att ta reda på hur lärare förtydligar det formella matematiska språket för eleverna. Studien genomfördes med observation som datainsamlingsmetod, där fyra lärare observerades fem gånger vardera. Resultatet av studien visar att lärare använder det formella matematiska språket i sina genomgångar i relativt hög utsträckning. Lärarna använder även olika förklaringsmodeller för att tydliggöra det formella matematiska språket för eleverna. / Previous research has shown that there is a relationship between students' understanding of the formal mathematical language and their skills in the subject. It is therefore necessary that teachers use and teach the formal mathematical language in their communication in the classroom. The purpose of the study was to make visible the extent to which mathematics teachers in grades 4-6 use the mathematical language during their introductions. The aim was also to find out how teachers clarify the formal mathematical language for students. The study was conducted using observation to collect data, where four teachers were observed, five times each. The result of the study showed that teachers use the formal mathematical language in their introductions. The teachers also use different explanatory models to clarify the formal mathematical language for the students.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga mellanstadielärares användning av digitala spel i matematikundervisningen. För att uppnå studiens syfte har följande frågeställningar använts: Hur använder mellanstadielärare i olika åldrar digitala spel i matematikundervisningen? I vilket syfte använder mellanstadielärare i olika åldrar digitala spel i matematikundervisningen? För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en analys av en kvantitativ webbenkät besvarad av lärare som uppfyllde studiens urvalskriterier. Det empiriska materialet samlades in från 117 respondenter och analyserades både deskriptivt och med hjälp av formell statistisk hypotesprövning för att undersöka om olika aspekter kring användningen av digitala spel är beroende av lärarens ålder. Studiens teoretiska ramverk var RAT-modellen som står för ”Replacement, Amplification, Transformation”. Modellen fokuserar på hur teknologi kan användas med syfte att ersätta, förstärka eller transformera undervisnings- och lärandeprocesser. Resultaten visar att digitala matematikspel används mest inom taluppfattning och algebra, och majoriteten av lärarna använder digitala spel regelbundet i matematikundervisningen. Resultaten indikerar att användandet minskar ju äldre läraren är och att det finns en statistisk signifikant skillnad i användningsfrekvensen mellan åldersgrupperna. Vidare framgår det att en majoritet av lärare mellan 21 och 60 år använder digitala spel för att förstärka lärandet, medan det är mer vanligt att lärare som är 61 år eller äldre använder spelen för att ersätta traditionella metoder. Resultaten visar att de två vanligaste syftena med att använda digitala matematikspel är för att variera undervisningen och för att eleverna ska få repetera och befästa kunskaper. / The purpose of the present study is to map the use of digital games in mathematics instruction by teachers of grades 4-6. To achieve the study's purpose, the following research questions were used: How do teachers of grades 4-6 of different ages use digital games in mathematics instruction? For what purpose do teachers of grades 4-6 of different ages use digital games in mathematics instruction? To address the study's purpose and research questions, an analysis of a quantitative web survey was conducted with teachers who met the study’s selection criteria. The empirical data was collected from 117 respondents and analyzed both descriptively and through formal statistical hypothesis testing to examine whether different aspects of the use of digital games are dependent on the teachers’ age. The theoretical framework of the study was the RAT model, which stands for "Replacement, Amplification, Transformation." The model focuses on how technology can be used to replace, amplify, or transform teaching and learning processes. The results show that digital mathematics games are used most frequently in number sense and algebra, and the majority of teachers use digital games regularly in mathematics instruction. The results indicate that the usage decreases with the age of the teacher, and that there is a statistically significant difference in usage frequency among different age groups. Furthermore, it appears that the majority of teachers aged 21 to 60 use digital games to amplify learning, while it is more common for teachers aged 61 and older to use the games to replace traditional methods. The results show that the two most common purposes for using digital mathematics games are to vary instruction and to allow students to practice and reinforce their knowledge.

Forskning har påvisat många fördelar och möjligheter med att använda digitala verktyg i matematikundervisning. Samtidigt har det framhållits att digitala verktyg används i liten utsträckning i matematikundervisning. För att undersöka lärares inställning och användande av digitala verktyg i matematikundervisning har en enkätstudie genomförts. Data från 25 respondenter vilka alla undervisar i matematik i någon av grundskolan årskurs 1-6 har samlats. Resultatet indikerar att lärarna inkluderar digitala verktyg i relativt låg utsträckning i sin undervisning. Användningen av verktygen fokuserar ofta på enskild färdighetsträning eller helklassgenomgångar. Lärarna beskriver att digitala verktyg ökar variationen och underlättar individualisering i matematikundervisningen samt ökar elevernas motivation. De framhåller även att deras användande av digitala verktyg begränsas av strulande teknik och deras egna kunskaper på området. / Research has demonstrated many benefits and opportunities to use digital tools in mathematics education. At the same time, it stressed that digital tools are used to a small degree in mathematics teaching. To examine teachers' attitudes to digital tools, how they choose to use them and the factors that influence their choices a survey has been done. Data from the 25 respondents who all teach mathematics in some of the elementary school grades 1-6 have been collected. The result indicates that the teachers include digital tools in a relatively low degree in their teaching. The use of the tools often focuses on the student’s individual practice or whole class situations. Teachers describe that the digital tools increases variability and facilitates individualization of mathematics teaching and increase student motivation. They also stresses that their use of digital tools is limited by problem with the technology and their own knowledge of the field.

Studiens syfte är att synliggöra hur lärare använder det matematiska språket vid undervisandet av addition i årskurserna 1–3. För att uppfylla syftet undersöktes fem lärare vilka observerades vid två tillfällen, där observationerna följdes upp med en intervju. För att analysera lärarnas matematiska språk användes Bergvalls (2016), Hajers, Kindenbergs och Ramsfeldts (2016) samt Kiselmans och Mouwitzs (2008) kategorisering och definiering av matematikens språk. Även lärarnas intervjusvar användes för att bringa klarhet i lärarnas ord- och begreppsanvändning. Resultatet visar att det främst är synonymer till additionens formella ord som används av studiens lärare. Samtliga lärare menar att det matematiska språket ska genomsyra undervisningen. De ser sig själva som språkliga förebilder där de aktivt ska använda additionens formella ord. Det är dock inte lärarens syn på vikten av formellt matematiska språk som påverkar dennes ord- och begreppsval utan lärarens uppfattning om elevens språkliga förmåga. / The aim of this study is to shine a light on how teachers use the mathematical language when teaching addition in grades 1–3. Five teachers were examined to achieve the purpose of the study. The teachers were observed on two occasions which were followed up with an interview. To analyze the teachers' mathematical languages Bergvall’s (2016), Hajer’s, Kindenberg's and Ramsfeldt’s (2016) and Kiselman’s and Mouwitz's (2008) categorizations and definitions of mathematical language were used. The teachers' interview responses were also used to bring clarity to the results from the observations. The result of the study shows that it is primarily synonyms to the formal words of addition that are used by the teachers in the study. All teachers see themselves as linguistic models, where they actively should use the formal words of addition. However, it is not the teacher's view of the importance of formal mathematical language that affects the choice of words and concepts, it’s the teacher's perception of the pupil's linguistic ability.

Teachers' use of information and communication technologies (ICT) in the classroom has largely been studied to date with a focus on what is lacking. An important aspect that seems to have been understudied is how teachers' own histories and experiences of ICT connects to their teaching practices - in essence, focussing on what is 'present' and not what is 'missing'. This study examines five teachers working in the same school, but working very differently with ICT in their classrooms. The narratives of their lived experiences highlight the acquisition of their beliefs, attitudes and their in situ behaviours about the role of ICT in the classroom. A critical look at the factors responsible for shaping such behaviours suggests the value of understanding individuals' experiences when planning for technology-utilization, rather than prescribing a "teacher-proof" (Connelly & Clandinin, 1988) approach to technology uptake.

Teachers' use of information and communication technologies (ICT) in the classroom has largely been studied to date with a focus on what is lacking. An important aspect that seems to have been understudied is how teachers' own histories and experiences of ICT connects to their teaching practices - in essence, focussing on what is 'present' and not what is 'missing'. This study examines five teachers working in the same school, but working very differently with ICT in their classrooms. The narratives of their lived experiences highlight the acquisition of their beliefs, attitudes and their in situ behaviours about the role of ICT in the classroom. A critical look at the factors responsible for shaping such behaviours suggests the value of understanding individuals' experiences when planning for technology-utilization, rather than prescribing a "teacher-proof" (Connelly & Clandinin, 1988) approach to technology uptake.