In this thesis a study upper secondary school teachers’ experiences from using digital resources is presented. The study was carried out in two upper secondary schools where the students had each recently been given their own laptop, a so-called one-to-one computer. The purpose of the study was to describe and analyse the teachers’ experiences of using digital resources in teaching. Four teachers, three men and one woman, from two upper secondary schools in a Swedish municipality, participated in the study. Empirical material was collected during autumn 2010 and spring 2012. The methods used in the collection were interviews and participatory observations, so-called go-along observations. The study’s theoretical approach has its foundation in phenomenological philosophy. In the result care, time and teachers’ lived experiences of didactic work emerge as important for the utilisation of digital resources in teaching. In the teaching, the teachers’ experiences and knowledge of their subjects, teaching, digital resources, and life experiences and knowledge seemed to interact. This interaction between experiences and knowledge is described in the study as lived experiences of didactic work. The study shows that teachers dealt with the new digital technology and designed learning environments for the students with the starting point of their lived experiences of didactic work and assumptions about the students’ interest for digital resources. The teachers’ care with relationship building and creation of trust and confidence was shown to have importance for how, and to what extent, digital resources could be used in teaching. Both similarities and differences in the teachers’ experiences of, and knowledge about, how teaching is carried out with one-to-one computers emerged in the study. Two of the teachers were more experienced users of digital resources in comparison with the two others. The teachers’ experiences of digital resources are often related to their own interest in these, but their experiences are also related to the lack of time for learning to use digital resources as pedagogical tools. / <p>På omslaget har en liten felaktighet i titeln smugit sig in. Titeln på omslaget ska lyda: Från datasal till en-till-en</p>

In this thesis a study upper secondary school teachers’ experiences from using digital resources is presented. The study was carried out in two upper secondary schools where the students had each recently been given their own laptop, a so-called one-to-one computer. The purpose of the study was to describe and analyse the teachers’ experiences of using digital resources in teaching. Four teachers, three men and one woman, from two upper secondary schools in a Swedish municipality, participated in the study. Empirical material was collected during autumn 2010 and spring 2012. The methods used in the collection were interviews and participatory observations, so-called go-along observations. The study’s theoretical approach has its foundation in phenomenological philosophy. In the result care, time and teachers’ lived experiences of didactic work emerge as important for the utilisation of digital resources in teaching. In the teaching, the teachers’ experiences and knowledge of their subjects, teaching, digital resources, and life experiences and knowledge seemed to interact. This interaction between experiences and knowledge is described in the study as lived experiences of didactic work. The study shows that teachers dealt with the new digital technology and designed learning environments for the students with the starting point of their lived experiences of didactic work and assumptions about the students’ interest for digital resources. The teachers’ care with relationship building and creation of trust and confidence was shown to have importance for how, and to what extent, digital resources could be used in teaching. Both similarities and differences in the teachers’ experiences of, and knowledge about, how teaching is carried out with one-to-one computers emerged in the study. Two of the teachers were more experienced users of digital resources in comparison with the two others. The teachers’ experiences of digital resources are often related to their own interest in these, but their experiences are also related to the lack of time for learning to use digital resources as pedagogical tools. / <p>På omslaget har en liten felaktighet i titeln smugit sig in. Titeln på omslaget ska lyda: Från datasal till en-till-en</p>

<p>The aim of this paper is to analyze and problematize the content in the teaching media <em>Känslan för ord</em> through an integrative perspective. This is done by using two sets of questions based on two of the didactic questions <em>what</em> and <em>how</em>. How is the content of the Swedish subject constructed in <em>Känslan för ord</em>? and How is this content integrated in <em>Känslan för ord</em>? The used material consists of a fairly large amount of literature which provides different approaches, priorities, and methods about the Swedish subject. This literature forms the base for the model used to analyze the course books.</p><p>The results are based on an analysis of the exercise culture (uppgiftskultur) in the two books and are extensive. All together the two books contain 866 exercises. The results point to several imperfections in order to become an integrative subject. There is a large play between text comprehension and the rest of the subject’s proficiencies: IT, sociolinguistics, argumentation and critical thinking are represented in a very small amount. A majority of the exercises are non-authentic and the contact with real life is missing.</p><p>The merits in the teaching media are the text selection that mirrors a great deal of the classical literature as well as the modern literature. These texts often result in the students writing on their own. If the desire is to work with an integrative subject based on the course book <em>Känslan för ord</em> is as good as any.</p> / <p>Uppsatsen syfte är att analysera och problematisera läromedlet <em>Känslan för ord</em>s innehåll utifrån ett integrationsperspektiv med hjälp av två frågeställningar, utarbetade efter två av de didaktiska frågorna, <em>vad</em> och <em>hur</em>. Hur konstrueras svenskämnets innehåll i <em>Känslan för ord</em>? samt Hur integreras detta innehåll i <em>Känslan för ord</em>? Materialet består av en relativt stor mängd litteratur där olika synsätt, prioriteringar och metoder kring svenskämnet läggs fram. Dessa bildar grunden för den analysmall som kursböckerna analyseras utifrån.</p><p>Resultaten bygger på en analys av uppgiftskulturen i läroböckerna vilken är omfattande. Tillsammans innehåller de båda böckerna 866 frågor. Resultaten uppvisar flera allvarliga brister för att vara ett integrerat ämne. Det är ett stort glapp mellan textförståelse och övriga ämneskunskaper; IT-vana, språksociologi, argumentation och kritiskt tänkande finns nästan inte med alls. En stor majoritet av de frågor som ställs är icke-autentiska frågor där verklighetsanknytning saknas.</p><p>Förtjänsterna i läromedlet är texturvalet som speglar en stor del av den klassiska och aktuella litteraturen liksom hur dessa ofta leder till att eleverna ska skriva på egen hand. Vill man arbeta med ett integrerat ämne utifrån en lärobok så är <em>Känslan för ord</em> så god som någon.</p>

The aim of this paper is to analyze and problematize the content in the teaching media Känslan för ord through an integrative perspective. This is done by using two sets of questions based on two of the didactic questions what and how. How is the content of the Swedish subject constructed in Känslan för ord? and How is this content integrated in Känslan för ord? The used material consists of a fairly large amount of literature which provides different approaches, priorities, and methods about the Swedish subject. This literature forms the base for the model used to analyze the course books. The results are based on an analysis of the exercise culture (uppgiftskultur) in the two books and are extensive. All together the two books contain 866 exercises. The results point to several imperfections in order to become an integrative subject. There is a large play between text comprehension and the rest of the subject’s proficiencies: IT, sociolinguistics, argumentation and critical thinking are represented in a very small amount. A majority of the exercises are non-authentic and the contact with real life is missing. The merits in the teaching media are the text selection that mirrors a great deal of the classical literature as well as the modern literature. These texts often result in the students writing on their own. If the desire is to work with an integrative subject based on the course book Känslan för ord is as good as any. / Uppsatsen syfte är att analysera och problematisera läromedlet Känslan för ords innehåll utifrån ett integrationsperspektiv med hjälp av två frågeställningar, utarbetade efter två av de didaktiska frågorna, vad och hur. Hur konstrueras svenskämnets innehåll i Känslan för ord? samt Hur integreras detta innehåll i Känslan för ord? Materialet består av en relativt stor mängd litteratur där olika synsätt, prioriteringar och metoder kring svenskämnet läggs fram. Dessa bildar grunden för den analysmall som kursböckerna analyseras utifrån. Resultaten bygger på en analys av uppgiftskulturen i läroböckerna vilken är omfattande. Tillsammans innehåller de båda böckerna 866 frågor. Resultaten uppvisar flera allvarliga brister för att vara ett integrerat ämne. Det är ett stort glapp mellan textförståelse och övriga ämneskunskaper; IT-vana, språksociologi, argumentation och kritiskt tänkande finns nästan inte med alls. En stor majoritet av de frågor som ställs är icke-autentiska frågor där verklighetsanknytning saknas. Förtjänsterna i läromedlet är texturvalet som speglar en stor del av den klassiska och aktuella litteraturen liksom hur dessa ofta leder till att eleverna ska skriva på egen hand. Vill man arbeta med ett integrerat ämne utifrån en lärobok så är Känslan för ord så god som någon.

華語電影作為一種真實的教學材料，提供了自然的華語語言資源，並且能夠增強學習者動機與教學成效，然而過去關於此議題的論文研究大多缺乏實際教學驗證，故本篇論文的目的在於，針對中高級華語學習者，以華語電影進行教學設計，並進行教學實施，探究如何應用電影使學生提升聽說能力。本研究採用發展研究法以及調查研究法，結合理論探討與實際狀況分析，發展出符合本研究教學目標之課程設計。首先從兩大方面綜觀過去的研究，一為影片教學的相關理論，指出影片教學之立論與特色，並歸納影片應用於語言教學中的優勢，再探究其應用於教學中的設計理論與教學模式。第二部份則探究電影應用於華語教學上的成果，統整出教學特點、選擇電影的原則以及教學流程等重點。接著，基於以上研究基礎，以ARCS動機理論與ASSURE教學模式為本研究教學架構設計與實踐步驟之參考，設計電影教學課程與活動。課程實施後，以問卷與訪談方式調查課程實施成效、了解學習者的評估與反饋，並結合研究者自身觀察紀錄進行分析與討論。本研究教學實施普遍獲得學習者肯定，認為課程設計符合其學習興趣：學習口語詞彙與表達以及提升聽說能力，兼具實用性與趣味性。根據本研究教學實施，得出幾項研究成果：一、課程設計發展模式 二、教學目標訂定之依據 三、教學實施與驗證。最後，綜合討論成果，作為未來相關教學研究之參考與建議。 / The purpose of the study is to design and implement a Chinese Language curriculum with the use of Chinese films to high-intermediate level students, with the primary gaol of enhancing students’ listening and speaking skills whilist also increasing Chinese colloquial knowledge. The main method used in this paper is known as development research. It provides a model for instructional design; questionnaires and interview research are also adopted for gathering students’ reviews following the proposed teaching implementations. The emphasis of this study lies in examing the model for developing instructional design in teaching via Chinese films by implementing two teaching demonstrations and providing criteria for setting teaching objectives. The results of the two teaching implementations indicate that Chinese movies are valuable and practical teaching materials in spoken Chinese and it is important to incorporate the teaching activities in sequence into the class. Moreover, students’ enjoy the interesting and productive learning evironment. The study findings may serve as a reference for further research on relative Chinese teaching curriculum design.

Examensarbetets syfte har varit att bidra med kunskap kring vilka faktorer som styr valet av applikationer för undervisning i förskolan. Syftet har också varit att uppmärksamma vilka applikationer som används i undervisning på kommunala förskoleavdelningar. Kanonforskning utgör de teoretiska utgångspunkterna och bidrar i studien med en begreppsapparat för urvalsprocesser samt urval och ligger till grund för valet av enkät som metod. 39 förskoleavdelningar från 8 kommuner har besvarat enkäten. Enkätsvaren har kompletterats genom ytterligare datainsamling kring de namngivna applikationernas upphovsmän och genom sökning på applikationer i forskningsdatabaser. Resultatet visar att det finns ett brett urval av applikationer som används i förskoleundervisning och att ett fåtal applikationer förekommer i större utsträckning än andra. Resultatet visar också att det finns flera faktorer som påverkar förskoleavdelningarnas val av applikationer. Bland dessa påverkansfaktorer finns ekonomiska resurser, val av operativsystem och personalens värderingar av vad som utgör en pedagogiskt användbar applikation representerade. Slutsatser som dras av studien är att det i stort sett är ett varierat urval av applikationer som används i förskoleundervisningen, men att det på lokal nivå förekommer en selektiv kanon, där en specifik IKT-grupp har inflytande över vilka applikationer som skattas högt. Ytterligare slutsatser som dras är att trots att personalen kommer i kontakt med applikationer via många olika källor så finns det krav som varierar från avdelning till avdelning angående vilka applikationer som kan installeras.

This diploma thesis focuses on social networks and their usage in media education at a lower secondary school. The thesis exclusively deals with Facebook and Instagram and is divided into two parts, the theoretical one and the practical (empirical) one. The theoretical part studies both types of social networks and presents their development. Moreover, it focuses on the specifics of electronic communication and alludes to other topics such as media communication, media literacy, media education etc. The concluding passages of the theoretical part then focus on the relationship between media education and the curricular documents of the Czech educational system. The following practical part applies the outcomes of the theoretical part. Firstly, it takes into account works of several Czech linguists on whose findings the empirical analysis rests. Secondly, the reasons why media education should be present in education are listed. In its main part, the thesis then presents an analysis of selected material related to media education and offers possible methodological suggestions relevant to media education. The outcomes of those suggestions for the curricular documents are present, too. Finally, it also copes with research conducted on Czech language teachers and their stance towards Facebook and...

...SchülerInnen (SuS) benötigen heute grundlegende Medien-/Digitale Kompetenzen, um schulischen Lernprozessen nachgehen zu können. Im Homeschooling der letzten Monate zeigte sich, dass verschiedene Kompetenzen im Umgang mit digitalen Medien bei den SuS in Deutschland vorausgesetzt wurden. Wie selbstverständlich wurde davon ausgegangen, dass sie auf digitale Lernangebote, die in der Regel über Lernplattformen bereitgestellt wurden, zugreifen können, die dort eingestellten Materialien für ihren Lernprozess nutzen und ihre Antworten dort wieder einstellen können. Auch die Kompetenz zur Teilnahme an synchronen Online-Treffen wurde vorausgesetzt.... Den LehrerInnen in den verschiedenen Schulen kommt die Aufgabe zu, die eigenen SuS bei der Entwicklung von solchen Medienkompetenzen bzw. Digitalen Kompetenzen zu unterstützen (KMK 2012 & 2016). Laut Blömeke (2003) benötigen Lehrkräfte dazu neben eigener Medienkompetenz Kompetenzen in den folgenden Bereichen: mediendidaktische, medienerzieherische und sozialisationsbezogene Kompetenzen im Medienzusammenhang sowie Schulentwicklungskompetenz im Medienzusammenhang (Ebd.,S.7). Bzgl. der Entwicklung von Digitalen Kompetenzen bei SuS nimmt Honegger (2016) eine Dreiteilung vor: Aus seiner Sicht benötigen SuS Anwendungskompetenzen, d.h. sie können bestimmte Programme in einem fachlichen Zusammenhang verwenden und Kompetenzen im Bereich Medienbildung, die es den SuS erlaubt, ihr Medienhandeln zu reflektieren, sowie Kenntnisse im Bereich der Informatik, welches als Grundlagenwissen dient (Ebd. S.78f.). Wenn Lehrkräfte solche Kompetenzen vermitteln sollen, benötigen sie zum einen gleichfalls Kompetenzen in diesen Bereichen, zum anderen müssen sie auch lernen, wie solche Kompetenzen vermittelt werden (Stratmann & Müller,2018,S.5f). An dieser Stelle setzt das vom BMBF geförderte Projekt „Teacher Education goes Digital“ (TEgoDi) an, welches an der Pädagogischen Hochschule Weingarten (PHW) angesiedelt ist. Das Projekt zielt darauf ab, bei angehenden LehrerInnen die nötigen Kompetenzen aufzubauen, damit diese im späteren Berufsleben digitale Medien systematisch zur Unterstützung schulischer (Lern-)Prozesse einsetzen können. Der Fokus des Projektes liegt dabei auf der Vermittlung medien(fach)didaktischer Kompetenzen. [Aus: Einleitung]