Over the past 10 years there has been increasing awareness and concern that a significant number of young people either in, or deemed to be at risk of being in, the criminal justice system have identified or unidentified special educational needs. Youth offending teams were set up to address young people’s offending behaviour but knowledge among professionals working in the teams of teaching and learning and, more specifically, about special educational needs is not a necessary prerequisite for gaining employment. There is therefore a potential role for educational psychologists to support youth offending workers so that they can take account of and respond to the special educational needs of the young people for whom they are responsible.This research was divided into two phases and used an action research methodology in order to explore the development of the role of an Educational Psychology Service within a Youth Offending Team (YOT). Phase 1 explored the views of the YOTs using three focus groups on issues relating to special educational needs and their views on if, and how, educational psychologists (EPs) could support them in their delivery of services to young people. Although views differed across different teams there was a general perception that overall the knowledge base in relation to SEN within the service was limited. Other key themes related to relationships with schools and other professionals as well as issues around confidence and working with conflicting time scales.Potential areas of work were identified by the three focus groups and, in particular, the usefulness of being able to have direct access to an EP. Consultation was chosen as model of service delivery as, not only is this a growing model of service delivery for EPs, it also met the YOT’s request for direct access in that there was no threshold that needed to be met before they could access the service. Phase 2 of the study therefore consisted of the implementation and evaluation of a pilot consultation service.In phase 2 seven consultations with YOT staff took place which focused on how they could develop their work with individual children for whom they were responsible. Findings indicated that the presenting difficulties experienced by the young people varied as did the ‘type’ and ‘degree’ of their special educational needs. In relation to the content of the consultations, the emphasis was often on ‘increasing engagement’ by the young person in the work they had to do. Interestingly the range of difficulties experienced by the young people was no different from those raised by schools in their regular work with EPs. Although the sample was small, all of the consultees perceived positive outcomes to the consultations. However, potential barriers were also identified in relation to the continuation of the service.

Anestesisjuksköterskans arbete är medicintekniskt avancerat. I sitt arbete utsätts hon ständigt för nya situationer där hon får handskas med svåra etiska problem. Anestesisjuksköterskan ska se till att tillgodose patientens behov i olika tillstånd vilket kräver goda kunskaper inom sitt yrkesområde. Anestesisjuksköterskan träffar patienten under förhållandevis korta stunder. Syftet med studien är att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser av att delta vid akut omhändertagande av patienter utanför operationssalens kontext. Tidigare forskning inom detta område är sparsamt. Studien är kvalitativ och datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer.  Under intervjuprocessen fick anestesisjuksköterskorna som intervjuades svara enskilt på öppna intervjufrågor. Fyra stycken anestesisjuksköterskor deltog i studien. Anestesisjuksköterskorna som deltog i studien är anställda på en operationsavdelning på ett sjukhus i Västsverige. I analysen framkom det en huvudkategori och två kategorier med sex stycken tillhörande subkategorier. Kategorierna är: ”anestesisköterskans upplevda positiva känslor” och ”anestesisjuksköterskans upplevda negativa känslor”. Resultatet visar att anestesisjuksköterskorna upplevde att  det  är tryggare  att  arbeta  på operationsavdelningen i förhållande mot att arbeta i annan kontext så som traumarum förlossningsavdelning eller liknande. Upplevelsen av att arbeta utanför operationssalen varierade. Informanternas erfarenhet av att arbeta under ett akut omhändertagande på olika platser på sjukhuset är att de känner sig trygga i sin arbetsroll förutsatt att det finns en erfaren, trygg och tydlig anestesiolog med som bestämmer om vad som ska göras under ett akut omhändertagande. Det upplevdes tryggare att arbeta på operationsavdelningen än i en annan miljö. På operationsavdelningen finns det gott om folk att ta hjälp av om det skulle behövas och det upplevdes även tryggt att veta vart alla sakerna finns. Utanför operationsavdelningen känner sig informanterna otrygga då det inte vet om akutvagnar är påfyllda eller om de kan få samma service av sina medarbetare på den ”nya” avdelningen.

This research study seeks to examine the challenges faced by School Management Teams in terms of school safety at schools in the Motetema Circuit. The problem is the disruption of lessons and the number of cases reported to the nearest police station from schools in the Motetema Circuit. Learners and educators tend to be concerned about their safety instead of concentrating on learning and teaching. Local and international articles and other sources were used in the literature review to form the basis of my study. Most of the literature studied reveals that if learners and educators do not feel safe, learning and teaching will not be effective. Learning should be conducted in a safe environment. Well-disciplined schools should be established and programmes should be developed to address school safety. Three schools were sampled in the Motetema Circuit, Greater Sekhukhune District, Limpopo Province in South Africa. Data was collected through interviews, observations and document analysis. At each school SMT members were engaged in focus group interviews for a period of one and half hours. Categories and themes were used to analyse the data collected. In consideration of all the challenges associated with school safety, School Management Teams need to have sufficient knowledge, skills and resources to promote safety at school. Copyright / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2012. / Education Management and Policy Studies / unrestricted

The purpose of this study was to examine the team-building process implemented in an elementary school. Research questions were developed on what team-building activities took place, when the activities took place, what expenses were involved, what the outcomes were, and what the reactions of the staff were towards team building activities implemented at the school. Twenty-five members of the staff including the principal, several teachers, a secretary, several custodial workers, and several cafeteria workers were interviewed to answer the questions above. The responses were categorized and organized into data matrices by question. School documents were reviewed to corroborate responses. A list of these documents was compiled. Information from the data matrices and document review were used to develop findings which formed the basis for the conclusions of this study. Several conclusions were drawn. The study indicated that team-building was an on-going process. Major activities took place at all-day team-building sessions with follow-up sessions during the year. Team building required a commitment of time. Most team-building activities took place outside of regular school hours. The principal facilitated the team-building process. The problems of expenses and meeting locations for team-building activities were handled by the principal. The team-building methods and outcomes in this study were similar to those found in current literature. The majority of the staff in this study reacted positively to the team-building process. Many staff members noted that it was a worthwhile experience. / Ed. D.

Frågeställning: Hur ser individens förtroende till medarbetarna inom virtuella team ut och är det beroende av demografiska faktorer?  Vilka centrala aspekter behöver organisationer ta hänsyn till givet den uppmätta nivån av förtroende?  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer påverkar individens förtroende till medarbetare i ett virtuellt team. Studiens fokus ligger på att ta reda på till vilken grad individer tror att de kommer kunna känna förtroende till sina medarbetare. Detta ska leda till ökad förståelse för vilka aspekter som påverkar ledningen av virtuella team och därav är viktiga att ta hänsyn till ur ett managementperspektiv.  Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod där en enkätundersökning har skickats ut till respondenter. Svaren från enkätstudien analyseras genom Mann-Whitney U test och Kruskal-Wallis test för att undersöka om det föreligger skillnader mellan demografiska grupper. Resultatet av studien diskuteras genom jämförelse med tidigare teorier inom ämnet.  Slutsats: Studien visar att det föreligger skillnader inom vissa demografiska grupper samt problematiserar resultatet av studien som visar att förtroende inom virtuella team kan antas vara lågt. Detta föreslås lösas genom managers vars uppgift är att skapa förutsättningar för att förtroende ska kunna byggas mellan kollegor.

The nature of jobs is changing as the global economy force organizations to become competitive and more of a virtual organisation of which the focus is more on team work. It is natural to look after the sick, elderly, disabled and children though those who care for these people tend to be forgotten. This study is an investigation of one of these informal caregivers. The roads on this journey (study) with the various cross-roads, intersections, paths and tracks were explored by means of multiple qualitative approaches. The respondent received an active role to voice her story as transcribed in her diaries. She deconstructed it accordingly of which the complexities thereof was holistically processed by means of Gabek (GAnzheitliche BEwältigung von Komplexität – a holistic processing of complexity). The uniqueness of this story can not necessarily be generalised though it can be used to prospectively identify the needs of the respondent. This can lead to adverse research outcomes associated with caregiving and target them for a prevention-focused intervention for others. This will help employers and employees in the art of balancing family responsibilities and workplace outputs. / AFRIKAANS : Die aard van werk verander voortdurend namate die wêreldwye ekonomie organisasies dwing om al meer kompeterend mee te ding en ‘n spanbenadering te volg. Om siekes, oues van dae, kinders en gestremdes te versorg, is ‘n normale verantwoordelikheid in die samelewing, maar die versorgers self word afgeskeep. Hierdie studie fokus op die verhaal en belewenis van sodanige versorger. Die bane van die ondersoekreis met hulle verskeie kruispaaie, kruisings en spore is via veelvuldige kwalitatiewe weë ondersoek. Die respondent in die ondersoek het 'n aktiewe rol ingeneem om sodoende haar verhaal te verwoord deur middel van die dekonstruksie van haar dagboek. Die verweefde dinamiek hiervan is holisties prosesseer via die GABEK metodiek (GAnzheitliche BEwältigung von Komplexität –'n holistiese prossesering van kompleksiteit). Weens die uniekheid en subjektiwiteit van die verhaal, kan die spesifieke uitkomste hiervan nie noodwendig veralgemeen word nie, maar kan die behoeftes van die spesifieke informele versorger uitgewys word. Dit kan die weg baan vir wyer navorsing en moontlik lei tot sinvolle intervensie aan ander informele versorgers. Dit sal werkgewers en werknemers help in die fyn kuns om gesinsverantwoordelikhede en werksplek-uitsette sinvol te kan balanseer. / Dissertation (MCom)--University of Pretoria, 2010. / Human Resource Management / unrestricted

"The approach of the paper is: to explore and identify several problems common to secondary school programs throughout our country, with particular attention to Florida; to present several practices that are common to the Cooperative Education Clubs of Florida; and to suggest their application in other areas of the total school program to meet needs of students enrolled in any curriculum in a better manner"--Introduction. / "August, 1962." / Typescript. / "Submitted to the Graduate School of Florida State University in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Science." / Advisor: Marian W. Black, Professor Directing Paper. / Includes bibliographical references (leaves 49-51).

Bakgrund: Att vårdas på en intensivvårdsavdelning är inte riskfritt. Inom intensivvård fokuserar omvårdnaden till att ge patienten en så god livskvalité som möjligt. Patienter som kräver intensivvård riskerar trots det att ådra sig många komplikationer. Delirium är en komplikation som påverkar patientens mentala och fysiska hälsa och kan leda till demens, kognitiva nedsättningar och ibland även död.   Syfte: Att studera intensivvårdssjuksköterskan och teamets omvårdnadsåtgärder för att förebygga intensivvårdsdelirium hos intuberade eller nyligen extuberade vuxna patienter (0–48 timmar) som vårdas på en intensivvårdsavdelning.   Metod: En observationsstudie med beskrivande och korrelerande design. Baserat på ett studiespecifikt observationsprotokoll utfördes tio observationer på sammanlagt tjugo timmar.   Huvudresultat: Observationerna visade att screening av delirium och mobilisering, som år två viktiga förebyggande åtgärder mot delirium, inte utfördes. Det observerades att det ofta uppstod höga ljud i intensivvårdsmiljön från främst medicinteknisk apparatur. Vårdpersonalen efterliknade alltid ljuset inne på salen efter dygnet. I hälften av observationerna talade vårdpersonalen om anhöriga eller möjliggjorde för besök. Signifikant korrelation fanns mellan orienteringsstrategier och att informera/kommunicera med patienten.   Slutsats: Det är viktigt att förebygga komplikationer inom intensivvården och därför är det väsentligt att förebygga intensivvårdsdelirium. Personalen vid intensivvårdsavdelningen i Mellansverige utför flera omvårdnadsåtgärder för att förebygga intensivvårdsdelirium. Det finns utrymme för utveckling och utbildning inom flera omvårdnadsåtgärder där screening av delirium är en av dem. Förslagsvis kan ABCDEF-bundlen användas systematiskt för att skapa individuella vårdplaner för patienterna. / Background: Intensive care is not risk-free. In intensive care, the focus of care is to give the patient as good quality of life as possible. However, patients risk incurring many complications due to intensive care. Intensive care delirium is one of them and can affect the patient's mental and physical health, and can lead to dementia, cognitive impairment and even death.   Aim: To study the intensive care nurse and the team's nursing measures to prevent intensive care delirium in intubated or newly extubated adult patients (0–48 hours) who are cared for in an intensive care unit.   Method: An observation study with a descriptive and correlating design. A study-specific observation protocol was created, and ten observations were performed during twenty hours in total.    Main results: Observations showed that screening of delirium and mobilization, two important preventive measures against delirium, were not performed. Loud noises often occurred in the intensive care environment, mainly from medical equipment. The care staff always imitated the light in the room after the natural light from the outside. In half of the observations, the care staff talked about relatives or made visits for relatives possible. Significant correlation was found between the measures orientation and informing/communicating with the patient.   Conclusion: It’s important to prevent complications within intensive care and therefore it’s essential to focus on the preventing care for delirium. The staff at the intensive care unit in Central Sweden carries out multiple nursing measures to prevent intensive care delirium. However, there’s room for development and training in several nursing measures, screening for delirium being one of them. It’s suggested that the ABCDEF-bundle can be implemented in the daily rounds to create individual plans for the patients.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste orsakerna till död och funktionsnedsättning. Vård på strokeenhet av ett tvärprofessionellt team är betydande för patientens tillfrisknande samt minskar risken för dödlighet och funktionsberoende. Sjuksköterskans roll är av stor vikt för sammanhang, kontinuitet och kontakt i vårdkedjan. Tidigare forskning har identifierat sjuksköterskan och omvårdnadens roll i teamet som viktig men svårdefinierad och otydlig av patienter, anhöriga och övriga teammedlemmar. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin roll i teamet runt patienten på strokeenheter. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats, baserad på sju vetenskapliga artiklar av kvalitativ metodologi, som analyserades utifrån Fribergs analysmetod. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades efter analys av de vetenskapliga artiklarnas resultat, vilka var spindeln i nätet, en tidskrävande roll samt en underskattad roll. Spindeln i nätet inkluderade även två underkategorier, teamets samordnare och närmst patienten. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde sig ha en samordnande och koordinerande roll och såg sig själva som patientens förespråkare i det tvärprofessionella teamet på strokeenheter. De upplevde dessutom att de fyllde flera olika funktioner i teamet, vilket resulterade i att de upplevde sin roll som tidskrävande. Samtidigt kände de sig undervärderade och underskattade av de övriga teammedlemmarna.

No description available.