While the concept of situation awareness have received a lot of attention over the past 15 years and many different measures have been developed and tested, the concepts of team situation awareness and shared situation awareness have not gotten as much attention and less progress has been made in developing a meaningful and validated measure. Thus, the purpose of this study is to operationalize the concept of shared situation awareness and test its consequences and relation to other concepts. In this study a new measure for shared situation awareness was developed and its potential evaluated. The measure was a shared priorities measure where the participants of the study each wrote down and rank ordered five factors they thought were important for good team performance in the situation. The factors were then scrambled and handed over to the other participant who once again ordered them according to priority. The correspondence between the two participants’ ratings was hypothesized to correlate with shared situation awareness. The results show that the shared priorities measure in this study did not relate to shared situation awareness. Several methodological concerns was identified which could have affected the results. The measure did relate to subjective ratings of cooperation which is very interesting and it is suggested that the measure captured aspects of teamwork. The shared priorities measure was easy to employ, required little preparation, has a high face-validity and is a promising addition to team research. / Under de senaste 15 åren har konceptet situationsmedvetande uppmärksammats en hel del, och många mått har utvecklats och blivit testade. Däremot har inte konceptet delat situationsmedvetande kommit lika långt i form av metodutveckling och validering. Syftet med denna rapport är att operationalisera begreppet delat situationsmedvetande och pröva det mot andra koncept. Inom ramen för detta arbete utvecklades ett nytt mått för delat situationsmedvetande som också testades empiriskt. Måttet mäter hur väl ett team har delade prioriteringar. Varje deltagare genererar fem faktorer för vad som är viktigt för god teamprestation i situationen och rangordnar dem i prioritetsordning. Dessa faktorer blandades sen om och delas ut till den andre teammedlemmen som i sin tur rangordnar faktorerna i prioritetsordning. Hur väl faktorernas rangordning korresponderar med varandra antogs vara ett mått på teamets delade situationsmedvetande. Resultatet visar att rangordningsmåttet inte har något samband med subjektivt bedömt delat situationsmedvetande. Flera metodologiska problem identifierades som kan ha påverkat resultatet. Däremot korrelerade rangordningsmåttet med hur väl samarbetet i teamet ansågs fungera, vilket tyder på att måttet fångar aspekter av hur teamet fungerar som team. Rangordningsmåttet var enkelt att använda, krävde lite förberedelse, har hög face-validity och verkar vara en möjlig väg att fortsätta studera team.

Teamarbete (eng. teamwork) är förenat med positiva organisatoriska och individuella effekter, vilket kan förklara varför organisationer i allt större utsträckning vill genomföra teambuildingsinsater för att förbättra teameffektivitet och teamprestation. Det övergripande syftet med examensarbetet var att undersöka vilka effekter en specifik teambuildingsinsats kunde medföra för team i termer av reflexivitet, reella teambeteenden, teammedlemsskattad teameffektivitet samt ledarskattad teamprestation. Författarna ämnade också undersöka vilken effekt insatsen kunde få för enskilda teammedlemmar i termer av förändrad arbetstillfredsställelse och intention att sluta sitt arbete. Den teambuildingsinsats som genomfördes i föreliggande examensarbete syftade till att kartlägga och förbättra beteendeprocesser. Nio team från olika verksamhetsområden med totalt 57 teammedlemmar fick ta del av teambuildingsinsatsen. Två enkäter delades ut innan insatsen, en teamledarenkät och en teammedlemsenkät, samt en enkät från ett digitalt verktyg för teambuildingsinsatsen, för att undersöka effekterna av intresse. En eftermätning gjordes fyra till sex veckor efter teambuildingsinsatsen. Pearsons korrelationskoefficient, t-test, Wilcoxons teckenrangstest samt hierarkiska multipla regressionsanalyser användes för bearbetning av data. Resultatet visade på en signifikant ökning av skattning av reella teambeteenden samt ökning av teameffektivitet. Dessutom visade resultatet att förekomsten av reella teambeteenden kan predicera teams effektivitet över tid. Detta resultat legitimerar att organisationer i allt större utsträckning vill genomföra teambuildingsinsater som bygger på samma grund som den aktuella teambuildingsinsatsen. / Teamwork is associated with positive organizational and individual effects, explaining the increase in organizations’ implementation of team building interventions, in order to improve team effectiveness and team performance. The overall aim of the study was to investigate the effects of a specific team building intervention on teams in terms of team reflexivity, real team behavior, team rated team effectiveness, and leader rated team performance. The authors also aimed to investigate the impact of the team building intervention on individual team members regarding job satisfaction and intention to leave. The purpose of the team building intervention utilized for data collection was to map and improve behavioral processes. Nine teams from different industries with a total of 57 team members participated in the team building intervention. Prior to the intervention two surveys were distributed, one for team leaders and one for team members, as well as a survey from a digital team building tool, for evaluation of potential effects of the intervention. An additional measurement was made four to six weeks after the team building intervention. Pearson correlation coefficient analysis, t-test, Wilcoxon signed ranks test, and hierarchical multiple regression analyses were used to analyze data. The result showed a significant increase in estimation of real team behavior and increase in team effectiveness. In addition, the result demonstrated that presence of real team behaviors may predict team effectiveness over time. This result justifies organizations’ increase in implementation of team building interventions similar to the intervention investigated in the present study.