Det här examensarbetet undersöker sex lärares uppfattningar kring skiss- och ritteknik på högstadiet. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar undervisningsmetoder kopplade till skiss- och ritteknik inom teknikämnet på högstadiet. Undersökningen besvarar följande två frågor:1. Hur undervisar lärarna i skiss- och ritteknik i grundskolans teknikämne, åk 7–9? 2. Hur erfar och uppfattar lärarna undervisningen? För att ta reda på vilka uppfattningar lärarna har i ovanstående frågor ställdes fem frågor till sex lärare från olika skolor som undervisar i teknik för åk 7–9. Uppsatsens syfte är att analysera tekniklärares olika uppfattningar, beskrivningar, synpunkter och erfarenheter av ritteknikundervisningen snarare än att analysera deras kunskaper om ritteknik. Metoden är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer och materialet behandlas genom en fenomenografisk analysmodell.Resultatet visar att tre av de intervjuade tekniklärarna undervisar skiss- och ritteknik så att eleverna arbetar både för hand och digitalt via program på datorn. Resterande intervjudeltagare använde främst rittekniken för hand men vid enstaka tillfällen digital handritning. Lärarnas erfarenheter och uppfattningar om metoderna visar att både ritning för hand och digitalt bör kombineras i undervisningen för att uppnå lärandemålen utifrån centrala innehållet för åk 7–9. Enligt lärarna är det viktigt att väcka elevernas tekniska intresse genom att låta de använda sig av olika metoder vid skiss- och ritteknik. Slutligen framkommer även att lärarna har gemensamma uppfattningar om båda teknikernas för- och nackdelar. De påpekar bland annat att eleverna upplever liknande svårigheter i undervisningen, vilket påverkar elevernas lärande. / This degree project investigates teachers’ perceptions of sketch-drawing techniques in secondary schools. This study aims to examine how teachers perceive teaching methods linked to sketch-drawing techniques within technics classes in secondary schools. The purpose of the study is to answer the following questions:1. How do teachers in technic class teach sketch-drawing techniques in secondary schools, grades 7-9? 2. How do the teachers experience and perceive the teaching? To find out which perceptions teachers have about sketch-drawing techniques, five questions were asked to the teachers who teach technics classes in grades 7-9. The purpose of the study was not to analyze teachers´ knowledge rather it was to analyze the technics teachers’ perceptions, descriptions, views, and experiences when they teach different sketch-drawing techniques in secondary classes. Six different technic class teachers who work at different schools were interviewed, and a phenomenographic analysis model was implemented to process the collected data from the interviews. In addition, a qualitative interview is used with the interviewees. According to the teachers' descriptions, most teachers teach sketching and hand drawing, but fewer teachers teach both hand and digital drawing. All the teachers agree that hand and digital drawing must be combined in teaching to achieve the learning outcomes based on the central content for grades 7–9. According to the teachers, it is important to arouse the students' technical interest by letting them use different methods for sketching and drawing techniques. Finally, it also appears that the teachers have common perceptions about the advantages and disadvantages of both techniques. They point out, among other things, whether the students experience similar difficulties in teaching and how this affects the students' learning.

Skolverkets kunskapskrav finns det vissa kravnivåer för att nå ett visst betygssteg i ämnet teknik.Olika skolor låter elever arbeta med olika teknikprojekt och det är utifrån dessa projekt som läraren bedömer sina elever. I de nuvarande kunskapskraven för teknikämnet används olika värdeord för att gradera betygsstegen. Det kan medföra att olika lärare tolkar värdeorden olika jämfört med sina kollegor. Detta kan leda till att elevernas betyg i teknikämnet inte blir jämlikt bedömt.Skolverket (2018) har publicerat allmänna råd med kommentarer för betyg och betygsättning för att hjälpa lärarna att bedöma och betygsätta elever. Men det finns inte exakta riktlinjer för hur lärarna ska bedöma en elevs teknikkunskaper och relatera dem till kunskapskraven i teknik. Skolverket har lämnat över det ansvaret till den enskilda teknikläraren. Syftet med denna studie är att undersöka hur tekniklärare tolkar kunskapskraven för teknikämnet på högstadiet, samt hur tekniklärarna gör i praktiken när de ska tolka kunskapskraven relaterade till projektarbeten, rapporter, osv.Denna rapport beskriver en kvalitativ studie. Studien bygger på skriftliga frågor och muntliga interjuver med lärare. Sju tekniklärare deltog i de muntliga intervjuerna, samtalen spelades in och transkriberades. Därefter lästes tekniklärarnas svar flera gånger för att generera olika teman som passar för denna studies frågeställningar. Fem tekniklärare svarade på skriftliga frågor i en enkät. Processen för enkätsvaren var det samma som det transkriberade filerna. Därigenom deltog totalt 12 olika tekniklärare i denna studie.Resultatet visar att det finns ett gemensamt tankesätt bland tekniklärarnas om hur de ska tolka kunskapskraven. Studien visar att lärarna använder tidigare elevexempel för att synliggöra kvalitetsskillnaden för eleverna, detta synliggjordes då lärarna uttryckte sig att de brukar jämföra elevernas prestationer med varandra för att synliggöra kunskapskraven. Studien visar också att flera lärare använder nationella prov mall för naturvetenskap och SO för att tolka kunskapskravens värdeord. Men samtidigt visar studien att själva lärarna bestämmer var gränserna för kunskapskraven ska ligga. Resultatet visar även att lärarna kunde lägga kunskapskraven ganska högt men kunde i efterhand sänka det. Detta tyder på att kunskapskraven tolkas på olika sätt av olika lärare. / According to the Swedish National Agency for Education's knowledge requirements, there are certain requirement levels for achieving a certain grade step in the subject of technology.Different schools have let students work with different technology projects and that it is on the basis of these projects that the teacher assesses his students. In the current knowledge requirements for the technology subject, different value words are used to grade the grade steps. This can lead to different teachers interpreting the values in different ways compared to their colleagues. This can lead to students' grades in the technology subject not being assessed equally. around the country.The Swedish National Agency for Education (2018) has published general advice with comments for grades and grading to help teachers assess and grade students. But there are no exact guidelines for how technology teachers should assess a student's technology skills and related them to the knowledge requirements in technology. The National Agency for Education has handed over this responsibility to the individual technology teacher. The purpose of this study is to analyze how the technology teachers interpret the knowledge requirements for the technology subject in upper secondary school, and how the technology teachers do in practice when they are to interpret the knowledge requirements related to project work, reports, etc.This report is made up of describes a qualitative study. The study is based on questionnaires, written questions and oral interviews with teachers. Seven technology teachers participated in the oral interviews, conversations were recorded and then transcribed. the technology teachers' answers in seven different files. After that, the technology teachers' answers were read carefully several times to create generate different themes that are suitable for this study's questions. Five technology teachers answered questionnaire written questions in a questionnaire. The process for the survey responses was the same as the transcribed files. Note that a total of 12 different technology teachers participated in this study.The results show that there is a common way of thinking among technology teachers' views about how to interpret the knowledge requirements. The study shows that the teachers use previous student examples to make visible the quality difference for the students, this was made visible when the teachers expressed that they usually compare the students' performance with each other to make the knowledge requirements visible. The study also shows that several teachers use national test templates for science and SO to interpret the value words of the knowledge requirements. But at the same time, the study shows that the teachers themselves decide where the boundaries of the knowledge requirements should be. The results also show that the teachers could set the knowledge requirements quite high but were able to lower it afterwards. This indicates that the knowledge requirements are interpreted in different ways by different teachers.

En gymnasielärare i teknik i den svenska skolan påverkar och påverkas av samhället utanför skolans väggar. Samhällets digitalisering kan påverka tekniklärarens relativt stora möjligheter att välja det tekniska innehållet i kurserna, i olika grad. För att vara konkurrenskraftig i samhället behöver framtida tekniker ha goda kunskaper om de just för stunden aktuella teknikområdena och tidigare studier har visat att skolans resultat i hög grad beror av vilka kunskaper läraren har. I den här studien undersöktes tre tekniklärare på olika gymnasieskolor i Sverige, med avseende på synen på deras kunskaper i att undervisa om artificiell intelligens (AI), sakernas internet (Internet of Things - IoT) och robotteknik. Vidare studerades vilka undervisningsmetoder de avsåg att använda, samt vilka begränsande ramar de kunde se i detta uppdrag. Via enkät och intervjuer samlades data om frågeställningarna in. Rådata transkriberades och analyserades med utgångspunkt i Shulmans teori om Pedagogical Content Knowledge (PCK – ibland kallat ämnesdidaktisk kunskap på svenska) och även med stöd av ramfaktorteori och läroplansteori. Resultatet visar att de deltagande lärarna har behov av kompetenshöjning inom dessa tre teknikområden, samt att valet av undervisningsmetoder är beroende av de ramar som bland annat i form av tid och ekonomi påverkar undervisningen. Resultatet skiljer sig inte från liknande tidigare studier genomförda på lärare i grundskolan. / A technology teacher in the Swedish upper secondary school acts and is influenced by society outside the school walls. The digitalisation of society more or less influences how the technology teacher will choose the ways of implementing the curriculum, with respect to the technicalcontent of the courses. To be competitive in society, future technicians must have goodknowledge of the current technical areas, and previous studies have shown that the school's results largely depend on what knowledge the teacher has. In this study, three technology teachers at various upper secondary schools in Sweden were examined, regarding their view of their knowledge in teaching about artificial intelligence (AI), the Internet of Things (IoT) and robotics. The study also investigated their intended teaching methods and the framing factors they perceived when trying to perform this task. Through a survey and interviews, data on the issues were collected. Raw data were transcribed and analysed based on the theory of Pedagogical Content Knowledge (PCK), by Shulman and with the support of frame factor theory and curriculum theory. The results show that the participating teachers need more competence in these three technology areas, and that the choice of teaching methods depends on the resources provided, for instance in the form of time and finances. The results do not differ from similar previous studies conducted on primary school teachers.