I detta examensarbete är syftet att analysera användning av mobila applikationer i ämnet teknik för årskurs 9. Frågeställningarna handlar om hur lärarna kan och skulle kunna undervisa med mobila applikationer och hur sådan undervisning påverkar elevernas lärande. Trots att tekniken är ny har jag valt att lägga den teoretiska basen i klassiska inlärningsteorier från pragmatismen. En forskningsstudie från Grekland pekar på att eleverna med hjälp av en mobilapplikation som heter Mindstorm får bättre provresultat än elever som arbetar med läroböcker. Genom en studie som har gjorts i Japan har det noterats att elever motiveras till att arbeta med robotprogrammering när de får lösa problem i grupp. Slutligen visar en tredje studie från Sydkorea hur elevernas motivation och inlärning inom programmering av legorobotar påverkas då de använder spelaktiviteter. För att studera om teorin och den tidigare forskningen är applicerbar på en svensk miljö, har ett urval lärare intervjuats för att se hur de använder sig av mobila applikationer idag. Detta har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och lektions-observationer. Resultatet i min rapport pekar på att lärare försöker knyta an undervisningen med elevernas vardag och detta med hjälp av mobila applikationer. De intervjuade lärarna väljer att använda applikationer för den enkelhet som det skapar i undervisningen. De är måna om att engagera eleverna i sin egen utveckling genom att praktiskt få arbeta med olika uppdrag och själva få felsöka då deras programmering inte fungerar. Istället för papper och penna får eleverna använda en robot och modern teknik. Den lärare som valdes ut för att observeras vid två lektionstillfällen undervisar på ett sätt som får eleverna att engageras och lära sig programmera. Detta gynnar elevernas lärande. En lärare skulle kunna dra nytta av detta sätt att undervisa även med andra mobila applikationer.

This licentiate thesis is about secondary school technology teachers’ experiences of teaching with models and modelling using digital tools. The aim of this thesis is to gain new in-depth knowledge of teaching in relation to digital models and digital modelling, and create better preconditions for technology teachers when it comes to their choices of content and methods of teaching in the area.  Two studies have been conducted and phenomenology of the lifeworld has been used as a theoretical framework. Data was collected through 12 semi-structured interviews. In the first study, the focus was on technology teachers’ experiences of teaching digital models. In the second study, the focus was on a specific part of digital modelling, teachers’ experiences of teaching with computer aided design, CAD. The results show that teaching with digital models and digital modelling can comprise a combination of theoretical and practical activities. Further, teaching varies from instruction to a more explorative teaching where pupils seek solutions to problems on their own. Digital models are used descriptively as well as for predicting technology not yet developed. The study shows that there is not one way to understand the concept digital models in steering documents or teaching practice and there is a need for more nuanced and specific discussions to address different learning outcomes. Moreover, technology teachers experience CAD as an important and central part of teaching with digital models. / Den här licentiatuppsatsen handlar om tekniklärares erfarenheter av undervisning med modeller och modellering där digitala verktyg används i högstadiets teknikämne. Syftet med studien är att skapa nya och fördjupade kunskaper om tekniklärares undervisning på grundskolans högstadium med digitala modeller och digital modellering för att skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande och för att stödja lärarnas didaktiska val. Två delstudier har genomförts där livsvärldsfenomenologi har utgjort det teoretiska ramverket. Data har samlats in genom 12 semistrukturerade intervjuer. I den första delstudien var fokus på tekniklärares erfarenheter av undervisning med digitala modeller. Den andra delstudien går djupare in på ett specifikt område av digital modellering där fokus var på tekniklärares erfarenheter av undervisning med computer aided design (CAD). Resultaten visar att undervisning med digitala modeller och digital modellering kan innehålla sammanvävda teoretiska och praktiska moment. Vidare att undervisningen skiftar från att vara instruerande till att eleverna själva får undersöka och hitta olika lösningar på problem. Digitala modeller används både deskriptivt och preskriptivt i undervisningen. Begreppet digitala modeller är vagt definierat i styrdokumenten och i undervisningspraktiken och resultaten visar ett behov av att tydligare beskriva och adressera olika lärandemål i teknikundervisningen. Dessutom framkommer att CAD erfars av tekniklärare som centralt i teknikundervisningen med modeller med digitala verktyg.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma tekniklärare beskriver, motiverarelever och teoretiskt förankrar de praktiska momenten i teknikundervisningen. Tvåhuvudfrågor har formulerats, med några underfrågor: (1) Hur beskriver lärarna sinteknikundervisning för att möta eleverna i deras tidigare erfarenheter av teknik ochbidra till motivation och aktivt deltagande? (2A) På vilket sätt beskriver lärarna detpraktiska arbetet, och i synnerhet dess relation till innehållet? (2B) Vilka utmaningarmöter lärare när de arbetar med det praktiska? (2C) Vilka normer och eventuellaselektiva traditioner kommer till uttryck i lärarnas beskrivning av sinundervisningspraktik? Studien är teoretiskt förankrad i en pragmatisk teori ochinkluderar begrepp som ett transaktionellt meningsskapande, elevers tidigareerfarenheter, kontinuitet och förändring. I syfte att ytterligare förstå hur lärare skaparmening med sin undervisning, är också selektiva traditioner ett viktigt begrepp. För attundersöka formulerade problemformulering tillämpas semistrukturerade intervjuer istudien, med fem tekniklärare på högstadiet. Intervjuerna har analyserats ochkategoriserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att lärarna möter eleverstidigare erfarenheter genom att strukturera, differentiera och relateraundervisningspraktiken till elevernas vardagliga upplevelser. Detta motiveras utifrån attämnet behöver förmedlas på ett intressant och levande sätt för att skapa en meningsfullkontext i lärandet. Den teoretiska förankringen framstår som betydelsefull i lärarnasbeskrivningar, där en form av teori till ett arbetsområde generellt introduceras innan detpraktiska arbetet initieras. Trots att teknikämnet är en praktiskt dominerandekunskapstradition framkommer betydelsen av teoretisk förankring som avgörande föratt tydliggöra innehållet och lärandesammanhanget för eleverna. Utmaningar somframträder i det praktiska arbetet är relaterat till utrymmes- och tidsbegränsningar.Normer som uttrycks i lärarnas beskrivningar är att ämnet frekvent hamnar i skuggan avandra naturvetenskapliga ämnen. De selektiva traditioner som identifieras präglas av ettundersökande och erfarenhetsbaserat arbetssätt där eleverna uppmanas attexperimentera och testa sig fram genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper.

Examensarbetets syfte är att ta reda på vad som kan fånga och utveckla flickors respektive pojkars intresse för teknik i årskurserna 7 till 9 samt vilka olika intresseområden som tilltalar dem. Jag har även studerat hur dessa intresseområden skiljer sig åt, mellan pojkar och flickor.Det finns även genusövergripande teknikområden som står högt i kurs hos eleverna, dessa är robotar och uppfinningar. Det jag kan utläsa ur min undersökning är att pojkar och flickor har ett intresse för teknik i årskurs sju som successivt avtar hos flickorna men bibehålls eller ökar en del hos pojkarna.

Skolforskning i allmänhet visar på att läraren är viktig, läraren är faktiskt en av de viktigaste faktorerna för elevernas framgång. Läraren är betydelsefull både när det gäller elevernas prestationer och deras attityder. Från tidigare attitydforskning vet vi att lärarens attityder har betydelse för undervisningen, men även för lärarens eget tankesätt. När det kommer till området teknikundervisning behöver lärarnas attityder undersökas och utforskas mer, vilket denna licentiatuppsats, bestående av två delstudier, bidrar till. Den övergripande forskningsfrågan är; Vad har svenska tekniklärare i grundskolan för attityder till teknikämnet och teknikundervisningen? Tekniklärarnas attityder har undersökts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den första studien baseras på en enkätundersökning med 1153 tekniklärare i Sverige. Till att börja med identifierades fyra dimensioner av attityd i materialet; Teknikundervisning är viktigt, Förutsättningarna för teknikundervisning är goda, Kursplanen är i fokus för teknikundervisningen och Läraren har intresse, kunskap och självförtroende. Vidare så fanns tre kluster av lärare, Positiva, Negativa och Blandade, vilka baserades på lärarnas attityd till teknikämnet och teknikundervisning. Därefter testades olika variabler som prediktorer för klustertillhörighet, och att ha tekniklärarutbildning visade sig vara den mest betydelsefulla prediktorn. Licentiatuppsatsens andra studie är kvalitativ och bygger på intervjuer med 10 svenska tekniklärare. I den delstudien studeras en specifik del av attityder till teknikundervisning, nämligen lärarnas upplevda kontroll, som består av två komponenter; upplevd självförmåga (self-efficacy) och kontextberoende. Studien resulterade i tre underkategorier av upplevd självförmåga (self-efficacy). Dessa var Erfarenhet, utbildning och intresse, Ämneskunskap och Förberedelse. Vidare så utvecklades fyra underkategorier av kontextberoende; Stöd av kollegor, Kursplan, Resurser och Status. Lärare har olika attityder till olika delar av teknikundervisningen, men generellt sett så har lärare med tekniklärarutbildning fördelar vad gäller attityd. Vidare så pekar resultatet på att kontextuella faktorer både kan begränsa och utveckla teknikundervisningen. Att avsätta tid på olika sätt: genom tid för teknikundervisning, tid för tekniklärare att mötas och tid för utbildning av tekniklärare, visar sig vara möjliga vägar för att komma framåt och att förbättra tekniklärares attityder till teknikundervisning. / Teachers are important for students’ achievement and students’ attitudes in education in general; actually, the teacher is seen as one of the most important factors for student achievement. The teacher is important, for both the students’ achievements and mind-sets. Attitudes matters in teaching and education, which is known from previous attitude research. In technology education, teachers’ attitudes to technology education needs to be further investigated, and that is where this licentiate thesis, based on two studies, is contributing. The main research question was; What are Swedish technology teachers’ attitudes to the technology subject and to technology teaching? In this licentiate thesis, technology teachers’ attitudes were investigated by mixed methods, in two studies. The first study was based on quantitative research and an inquiry based on 1153 technology teachers in Sweden. The second study is qualitative and is based on ten interviews with Swedish technology teachers. In the first study four dimensions of attitude were found in the material; Technology education is important, Conditions are favourable for technology education, Curriculum is in focus in technology education and Confidence, interest and knowledge of the teacher is high. Further, three teacher clusters were identified, Positive, Negative and Mixed, based on teachers’ attitudes towards technology education. Predictors for cluster belonging were identified, and for a positive attitude, education in technology was identified to be the most influential predictor. In the second study, teachers’ perceived control, as a part of attitude, was studied in particular. Perceived control consist of two attitude components: self-efficacy and context dependency. Three sub-themes of self-efficacy were found; Experience, education and interest, Subject knowledge, and Preparation. Further, four sub-themes of context dependency were found; Collegial support, Syllabus, Resources and Status. Teachers in this study have different attitudes to different parts of technology education, but teachers educated in technology generally seem to have advantages, when it comes to attitudes. The results further tells that contextual factors both can limit and boost technology education. Time for teaching technology, time for technology teachers to meet and time for education of technology teachers, seems to be a key to how to find ways forward and how to improve teachers’ attitudes towards technology teaching.

Under Skolinspektionens granskning från 2019 framkom det att en tredjedel av de besökta högstadieskolorna i undersökningen saknade delar av det centrala innehållet i sin teknikundervisning. Granskningen vittnade även om en upplevd otydlighet bland tekniklärare när de tolkade Skolverkets styrdokument.  Det här examensarbetet undersöker hur planeringar inom teknikämnet på högstadiet ser ut idag och vilken inverkan de har på teknikinnehållet i undervisningen. Denna studie undersöker även vad som framträder som viktigt teknikinnehåll och vad som anses högt värderat samt vad som osynliggörs och anses lågt värderat. Arbetet har för avsikt att besvara följande frågeställningar: Hur reella ämnesplaneringar ut för teknikundervisningen på några av Sveriges högstadieskolor 2022? samt Hur väl kopplade är några av Sveriges högstadieskolors reella ämnesplaneringar för teknikundervisning till det centrala innehållet i Skolverkets styrdokument? För att ta reda på svaret i dessa frågor kontaktades 18 stycken tekniklärare som delade med sig av sina planeringar för högstadiets tre år inom ämnet. Dessa planeringar sammanfattades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys, tillsammans med tabeller, vilket utformade diskursen som sedan en resultatanalys utfördes på.  Resultatet av arbetet påvisar att det finns en relativt klar bild utifrån diskursen av vad som borde förekomma i teknikundervisningen och att majoriteten av diskursens planeringar är väl kopplade till det centrala innehållet i Skolverkets styrdokument. Flera områden framträder som viktigt teknikinnehåll och anses vara högt värderat och bland de områden som värderas högst finns: teknikhistoria, rit- och skissteknik, byggteknik, konstruktion, tekniska system, styr- och reglerteknik samt programmering. De områden som i större utsträckning osynliggörs och som värderas lågt utifrån diskursens resultat är: digitalisering, framtiden och AI (maskininlärning). / During the inspection of the Swedish Inspectorate (Skolinspektionen) in 2019, it was demonstrated that a third of the visited schools from the investigation lacked parts from the central content in their technology education. The inspection also shed light on an experienced ambiguity amongst the technology teachers when they interpreted the governing documents from the School board of Sweden (Skolverket).  This thesis examines how planning within the technology subject at lower secondary schools looks like today and what impact it has on the technology content. It examines what appears to be classified as important technology content and considered highly valued. Additionally, it also examines what is missing and is considered lowly valued. The thesis’s intention and ambition is to answer the following questions: How does real subject plannings occur within technology education at some of Sweden’s secondary schools in 2022? and How well connected are some of Sweden’s secondary school’s subject plannings within technology education with the central content of the governing documents from the School board of Sweden? To answer these questions, 18 technology teachers were contacted and they shared their subject plannings for the three years of Swedish lower secondary school. These plannings were summarized and processed through an inductive thematic analysis, together with tables, which designed the discourse that the results analysis were based on. The result of the thesis shows that through the discourse there is a relatively clear view of what should take place in technology education and that the majority of the plannings from the discourse are well connected to the central content of the governing documents from the School board of Sweden (Skolverket). Many of the areas appear as important technology content and are considered to be highly valued, but the areas that are considered to be valued the highest are: technology history, draw- and sketch technique, building technique, construction, technical systems, control and regulation technology and programming. The areas which to a greater extent are missing and considered lowly valued based on the result of the discourse are: digitalisation, the future and AI (machine learning).

Ingången till detta arbete är att författaren upplever framtagning av material att använda i undervisningen som en mycket tidkrävande process. För lärare som börjar undervisa i en ny kurs blir detta extra tydligt när allt material ska tas fram. Med material menas planeringar, lektionsinnehåll, instuderingsuppgifter och bedömningsmaterial. Författaren har förförståelsen att lärare skulle vinna på att samarbeta och dela material mellan sig. I arbetet undersöks, genom en enkätundersökning, hur gymnasielärare i teknik gör när de tar fram material till en ny kurs eller utvecklar materialet till en kurs. Vidare undersöks vilka eventuella hinder det finns för samarbete och vilket material lärare helst vill få tillgång till från kollegor. Resultatet visar att den absoluta majoriteten av lärarna i den undersökta gruppen inte ser några hinder att dela sitt material. Gymnasielärarna i teknik delar med sig. Det kan dock finnas praktiska hinder för om att läraren är ensam på sin skola att undervisa i ämnet, finns det ingen att samarbeta med. Eller att det inte finns någon gemensam lättanvänd Community, en mötesplats på internet, att dela på. I arbetet förs också en diskussion kring möjligheter med digitalisering av material.

Programmering implementerades formellt i juli 2018 i den svenska läroplanen. Litteraturöversikten som beskrivs i denna artikel undersöker vilka utmaningar tekniklärare upplever med den nya reformen. Under databearbetningen identifierades flera utmaningar. Ett av huvudfynden är lärares upplevda bristande yrkeskunskap. Resultatet indikerar därmed på att lärarna är i behov av stöd på olika sätt, som att få tid och möjligheter till kompetensutveckling. Mer forskning behöver dock bedrivas om programmering i skolan utifrån lärares perspektiv. Området är mycket tunt beforskat och ytterligare studier skulle kunna ge en bättre insikt om vilka förbättringar som kan genomföras. Utgångspunkten är att kunna besvara frågan: Vilka utmaningar upplever tekniklärare med programmering i skolan? / Programming was formally enacted in July 2018 in the Swedish school curriculum. The literature review described in this paper examines what challenges technology teachers are experiencing with the new reform. During the analysis of the data, multiple challenges were identified. One of the main findings is that teachers’ perceived lack of professional knowledge in programming. Thus, the teachers are in need of support in various ways, such as getting time and opportunities for competence development. However, more research needs to be conducted about programming in school as well as from the teacher’s perspectives. The current research in this area is very limited, thus further investigation could give a better insight about what improvements may be beneficial to apply. Our aim is to answer the question: What challenges do technology teachers experience with programming in school?

Programmering implementerades formellt i juli 2018 i den svenska läroplanen och krävde att alla tekniklärare i grundskolan integrerade programmering i sin undervisning. Den här uppsatsen bygger på en enkätundersökning där totalt 91 rektorer i Sydsverige har medverkat för att få fram deras perspektiv på utmaningar med den nya reformen. Utgångspunkten är att kunna besvara frågan: Vilka utmaningar beskriver rektorerna gällande lärarnas undervisning om programmering i teknikämnet? Under analysen av data identifierades flera utmaningar. Trots att rektorer har en skyldighet att erbjuda kompetensutveckling, visar resultatet på att det är just kompetensen hos lärare inom programmering som är en av mest framträdande utmaningarna. Rektorerna beskrev även resurser som en utmaning för lärarna samt svårigheter med att skapa en förståelse om programmeringens innebörd i läroplanen. / Programming was formally enacted in July 2018 in the Swedish school curriculum. The new implementation required that all compulsory school technology teachers integrate programming into their teaching. It posits that the school needs to change and establish possibilities for success with the assignment. A survey was conducted of 91 principals in southern Sweden to elicit their perspectives on challenges due to the new reform. Our aim is to answer the question: What challenges do the principals describe regarding teachers’ teaching of programming in the subject technology? During the analysis of the data, multiple challenges were identified. The principals have an obligation to offer competence development to their teachers, however, one of the main findings is that principals consider that their teachers lack competence. Resource challenges are as well described by the principals and the difficulty to create an understanding of what programming implies in the curriculum.

Den 1 juli 2018 trädde en rad förändringar i kraft i den svenska skolans läroplaner och kursplaner. Det är bland annat skrivningar om programmering i kursplanerna i teknik och matematik i grundskolan. Det här examensarbetet undersöker lärares uppfattningar kring införandet av programmering i teknikämnet på grundskolans högstadium. Undersökningen har för avsikt att svara på följande frågeställningar: Hur beskriver tekniklärare sina tolkningar av kursplansinnehållet gällande programmering i ämnet teknik på grundskolans högstadium?samt Vilka föreställningar återfinns hos lärare om undervisningen av detta innehåll? För att ta reda på vilka uppfattningar som lärare kan ha, intervjuades fem verksamma lärare som undervisar i teknik. En fenomenografisk analysmodell har använts för behandlingen av insamlade data från intervjuerna. Resultatet av studien påvisar att trots att lärarna saknar kompetens och erfarenheter i undervisning i programmering, har de en positiv syn till integreringen av programmering i teknik och uttrycker att det är en viktig del i elevernas utbildning. Vidare framkommer att lärarna beskriver formuleringarna gällande programmering i kursplanen för teknik som svårtolkad. Resultatet visar även att deltagande i fortbildning har givit lärarna uppfattningen av att programmering i teknik innebär styra konstruktioner genom att programmera Microbit. I resultatet framkommer även att somliga lärare lever i föreställningen att eleverna kan lära sig programmering bättre än lärarna själva samt att eleverna kan lära sig själva utan att ha blivit undervisade vilket tycks vara en märklig uppfattning. / On July 1, 2018, several changes took effect in curricula and syllabi in the Swedish school. These changes include knowledge about programming in the syllabi of technology and mathematics in compulsory school. This thesis examines teachers’ perceptions of the phenomenon introduction of programming in the subject of lower secondary school technology. The survey intended to answer the following questions: How do technology teachers describe their interpretations of the syllabus content regarding programming in the subject of technology at the lower secondary school? and What ideas do teachers have about teaching this content? To find out what perceptionsteachers may have about programming, five technology teachers were interviewed. A phenomenographical analysis model has been used for the processing of collected data from the interviews. The results of the study show that although teachers lack the skills and experience in teaching programming, they have a positive view on the integration of programming in technology subject and believe that it is an important part of students' education. Furthermore, it emerges that the teachers describe the content formulations concerning programming in the technology syllabus as difficult to interpret.The result also shows that participation in professional development course has given the teachers the idea that programming in technology involves controlling constructions by programming Microbit. Moreover, it emerged that there is an acceptance for the notion that students can learn programming better than the teachers and even the students can learn by themselves without being taught, which seems to be remarkable.