Kunskap i och kunskap om teknik är nödvändigt för en fortsatt utveckling av samhället. Sommaren 2018 trädde den nya läroplanen i kraft och eleverna i lågstadiet tillägnas totalt 47 timmars undervisning i teknikämnet. Elever behöver tidigt få en uppfattning om vad teknik är och där spelar lärarens förhållningssätt till teknik en stor roll. Tekniken behöver bli synlig och begriplig för eleverna för en fortsatt utveckling. Det betyder att läraren behöver ha grundläggande kunskaper och ett positivt förhållningssätt till teknikämnet. Därför är denna forskningsöversiktens syfte att ta reda på lärares förhållningssätt till teknikundervisning för de yngre eleverna. I litteratursökningen av de framtagna artiklarna valdes sökord både på engelska och svenska för att få fram relevanta artiklar. Primo valdes som databas då flest relevanta artiklar återfanns här. Vid sökningar i andra databaser återfanns inte fler artiklar som specifikt riktade sig till undervisning i teknik med yngre elever som målgrupp. Forskningsöversikten visar att lärare med utbildning i teknik har större självförtroende i att undervisa i teknik. De uppvisar också ett mer positivt förhållningssätt gentemot ämnet än de tekniklärare som saknar utbildning i ämnet. Resultatet visar även att utbildade tekniklärare har större motivation till att utveckla sina ämneskunskaper. Lärare som inte har en utbildning är mindre säkra och utmanade varken sig själva eller eleverna i teknikämnet. En viktig faktor för att inhämta mer kunskap och utveckla sina ämneskunskaper var det kollegiala lärandet. Forskningen visar att ju större intresse en lärare har för teknikämnet desto större engagemang visar läraren både till undervisning och fortbildning.

Arbetet syftar till att beskriva tre tekniklärares teknikundervisning och deras tankar därom. De tre lärarna valdes så att de representerade de lärarkategorier som förde en facklig kamp om att ”ta kontrollen” över det obligatoriska teknik ämne som skulle införas i början på 80-talet. De lärarkategorier som de i undersökningen deltagande lärarna representerar är slöjd/tekniklärare, Tekniklärare och NO/tekniklärare. I resultatet redovisas att lärarna vill att ämnet håller en praktisk profil men att det innehåller en teoridel också. Lärarna skiljer sig åt i hur de hanterar mixen här emellan. En lärare i materialet bygger praktiken på teori medan en annan gör precis tvärt om då han först låter eleven stöta på problem i sitt praktiska arbete innan han inför teorin som är nödvändig. Lärarna i teknik uppfattar att teknikens kunskapsfält spänner över flera dimensioner. Kunskapsfältet uppfattas handla om förståelse, gott omdöme och hantverksskicklighet. Det framkommer också att det tekniska kunskapsfältet uppfattas i första hand innefattas i männens värld. Motiv till att ha en obligatorisk teknikundervisning spänner från att den ska ge en teknisk allmänbildning till att den ska fungera som en ljuspunkt i skolan för de elever som är trötta på den i skolan dominerande teoretiska undervisningen.

<p>Arbetet syftar till att beskriva tre tekniklärares teknikundervisning och deras tankar därom. De tre lärarna valdes så att de representerade de lärarkategorier som förde en facklig kamp om att ”ta kontrollen” över det obligatoriska teknik ämne som skulle införas i början på 80-talet. De lärarkategorier som de i undersökningen deltagande lärarna representerar är slöjd/tekniklärare, Tekniklärare och NO/tekniklärare. I resultatet redovisas att lärarna vill att ämnet håller en praktisk profil men att det innehåller en teoridel också. Lärarna skiljer sig åt i hur de hanterar mixen här emellan. En lärare i materialet bygger praktiken på teori medan en annan gör precis tvärt om då han först låter eleven stöta på problem i sitt praktiska arbete innan han inför teorin som är nödvändig. Lärarna i teknik uppfattar att teknikens kunskapsfält spänner över flera dimensioner. Kunskapsfältet uppfattas handla om förståelse, gott omdöme och hantverksskicklighet. Det framkommer också att det tekniska kunskapsfältet uppfattas i första hand innefattas i männens värld. Motiv till att ha en obligatorisk teknikundervisning spänner från att den ska ge en teknisk allmänbildning till att den ska fungera som en ljuspunkt i skolan för de elever som är trötta på den i skolan dominerande teoretiska undervisningen.</p>

Teknikämnet lever ännu kvar i gamla traditioner, där ämnet fortfarande av vissa betraktas som en del av de naturorienterande (NO) ämnena. Trots att det har varit ett eget ämne i 25 år kan det finnas anledning att anta att det ännu inte fått det utrymme det ska få i skolan, vare sig i schemat eller i undervisningen. Att undersöka det utrymme lärare ger ämnet, lärares känslor kring teknikämnet och om hur det uppfattas av lärare och annan personal är syftet med undersökningen. Undersökningen har utförts genom en internetbaserad enkät. Resultatet visar att ämnet till stor del ännu uppfattas som en del av NO eller övriga ämnen. Därtill visar resultatet att lärarnas känslor till ämnet varierar och att många anser att ämnet är viktigt i skolundervisningen. Vidare visar resultatet att tidsupplägget i undervisningen skiljer sig åt mellan olika lärare, samt användningen av material och läromedel skiljs åt mellan olika lärare.

Alla skolor i Sverige är på något sätt beroende av digitala verktyg. Forskning visar att användning av digitala verktyg i skolan påverkar och ändrar synen på lärarroll, lärande och pedagogik. Enligt Skolverket (2011) ska digitala verktyg bidra till elevernas kunskapsutveckling. Lärare är den huvudansvarig aktör för att detta ska ske. Skolinspektionen rapporterar att detta inte äger rum inom teknikämnet för högstadiet i grundskola. Syftet med denna studie var således att undersöka lärares uppfattningar om digitala verktygs roll inom teknikundervisning. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. I denna studie användes variationsteori och fenomenografin som teoretiska perspektiv. Fem tekniklärare med olika ålder och erfarenhet som undervisar i årskurs 7–9 intervjuades. Resultatet visade att lärares uppfattningar kan placeras i tre kategorier. Tekniklärarna uppfattar digitala verktyg som tekniska läromedel som kan användasi teknikundervisning. Enligt resultat ser tekniklärarna på digitala verktyg som pedagogiskt hjälpmedel. Lärarna uttryckte också att digitala verktyg ska komplettera den praktiska delen i teknikundervisning.Jag drog slutsats om att tekniklärare i denna studie använder digitala verktyg enligt läroplans beskrivningar och riktlinjer. Det finns dock många problem som kan förhindra att använda digitala verktyg i teknikundervisning på ett optimalt sätt. Bland annat att kunna hitta balans mellan manuella och digitala verktyg på så sätt som gynnar elevernas lärande. Att kombinera digitala verktyg med andra verktyg i undervisning kan således vara problematiskt. / <p>Teknik</p>

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur teknik- och NO-lärare på en skola arbetar med digitalisering och om de ändrat sitt arbetssätt utifrån förändringarna i styrdokumenten. Syftet är också att undersöka lärarnas uppfattning om digitalisering och digital kompetens. Fem lärare på en skola intervjuades för att besvara frågeställningarna. Semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att lärarna hade en positiv uppfattning om digitalisering men att det fanns hinder i form av exempelvis tidsbrist som gjorde att inga större förändringar skett i deras arbetssätt. Då resultaten är svåra att generalisera behövs det göras mer forskning inom området.

Digitaliseringen får allt större plats i samhället och i skolan och den finns i våra fickorkonstant. Tekniken som kommer med de digitala verktygen är oändlig och detta har ett stortinflytande hos pedagogerna såväl som hos eleverna. Syftet med studien är att få en större insikt hur tekniklärare använder sig av digitala verktyg ideras undervisning och på vilket sätt de går tillväga för att främja olika dimensioner avkunskap. Kvalitativa intervjuer har gjorts med tekniklärare i högstadiet utifrån urvalsmetoden för attundersöka användandet av digitala verktyg, vilka fördelar som finns och vilka nackdelar somkan uppstå. Pedagogernas har utifrån egen erfarenhet svarat på ett antal frågor som harjämfört med tidigare teoretiska forskningar. Det finns många fördelar som överväger nackdelar med digitala verktyg som tekniklärarnaser som en stor merit både för de som lär ut och de som skall lära sig. Konsten är att ha engod kunskap om dessa digitala verktyg och att kunna implementera dem i sin undervisning.

A query using telephone interviews of technology teachers teaching the course "Teknik, Människa, Samhälle", a core course of the technique programme at the swedish gymnasium. / En undersökning genom telefonintervjuer för att ta reda på hur tekniklärare på olika skolor i Skåne hanterar kursen "Teknik, Människa, Samhälle" (TEU 1207).

Utbildningsdepartementets promemoria om en stadieindelad timplan för grundskolan, där teknikämnet skulle garanteras 200 timmar i år 1-9, låg till grund för detta examensarbete. I studien undersöktes vilka eventuella utmaningar och möjligheter detta skulle innebära genom semistrukturerade intervjuer av fem tekniklärare och fyra skolledare. För att få en mer heltäckande bild av teknikundervisningen undersöktes även informanternas uppfattningar om teknikämnet och målet med dagens teknikundervisning. Intervjuerna transkriberades och en innehållsanalys inspirerad av fenomenografin genomfördes. Resultatet visade på att det bland tekniklärare och skolledare fanns många gemensamma uppfattningar om såväl teknikämnet som de möjligheter och utmaningar föreliggande promemoria skulle innebära. Uppfattningarna om målet med dagens teknikundervisning uppvisade en större variation mellan skolledare och tekniklärare och här avspeglades gruppernas olika perspektiv på ett tydligt sätt. De största utmaningarna som både grupper framhävde var bristen på utbildade samt risken för att andra ämnen skulle drabbas negativt. Möjligheterna att få mer tid att undervisa utifrån elevernas intressen lyftes fram av flera tekniklärare. Gemensamt för både skolledare och lärare var en önskan om en debatt om vad som ska åstadkommas med förändringar av denna typ. Med emfas tryckte flera informanter på att bilden av läraryrket måste förändras i syfte att vända trenden med lärarbrist överlag.

Det finns en stor nyfikenhet kring teknikämnet i skolan och även om det inte finns några kunskapskrav för årskurs 3 sker det kontinuerligt förändringar inom teknikområdet. Det ställer krav på att lärare idag ska hålla sig uppdaterade med dagens teknikutveckling och skapa en relevant teknikundervisning. Vi har låtit lärare i årskurs 1-3 besvara en enkät för att synliggöra några ramfaktorer och hur lärarna syn på dessa. Utifrån den materiella ramfaktorn urskiljs användandet av laborativt material, användandet av skönlitterära böcker, läroböcker och i vilken grad lärarna granskar dessa. Tiden som ramfaktor blir synlig genom att lärarna värderar att de behöver mer tid för att bedriva en undervisning av god kvalitet.   Även om många lärare uppger att de är nöjda med sin teknikundervisning kan vi se att flera lärare önskar mer fortbildning, mer laborativt material och mer tid för teknikundervisning. Genom en avsaknad av didaktiska traditioner och en ständigt föränderlig teknikmarknad ställs det höga krav på lärare och sättet de undervisar. Vi kan se att många lärare inte använder läroböcker när de undervisar i teknik, istället använder lärarna material som de finner genom olika medier, vilket kan vara gratismaterial eller färdiga paket.