"How to use film as an identity and meaning building tool in work with christian confirmation" exploers a model for working with film in confirmation with the help of Thomas H. Groomes theological educational model Five movements, Tomas Axelssons model for film watching Thick Viewing and Christopher Voglers narrative model The heros journey. The model explores in different ways if film in work with the christian confirmation can be a constructive tool for building a positive identity for youth and how to explore the christian narrative, narrative in films, and individual personal narratives and the awarness of how this narratives are constructed to build meaning. / <p>Christopher Voglers Modell för The Heros Journey är borttaget pga av upphovsrättsliga skäl. </p>

This thesis consists of a redaction-critical analysis of Exodus 24:1-11. It is obvious that v 1-2; 9-11 and v 3-8 are originating from different narratives and hence the different sections shall be treated separately in the thesis. The redaction critical process is made difficult by the fact that there are many different traces of several theological traditions in the passage. One explanation of this is that chapter 24 is taking place where the narrative of Exodus is turning. At first, the chapter is giving an account of the escape from Egypt and the life in the wilderness, and thereafter, it turns to tell about the preparations for the arrival in Canaan. Yet another difficulty with the understanding of the section, from the point of redaction criticism that is shown in the analysis of the thesis, are the appearances of an unique blood ritual and an unique theophany, that both are lacking parallels. The final result of the thesis is that Exodus 24:1-11 is processing both an end to the previous part of Exodus, as well as the introduction of the beginning of the next chapter. Verses 3-8 constitute the end of the life in the wilderness through the making of the covenant and are reinforcing the change of the people, who have formerly been doubting JHVH, but now are turning into a holy nation. The origin of these verses is difficult to establish, but there are traces of a deuteronomistic redaction. Verses 1-2; 9-11 are rather building up to the introduction of the religious system, later to be established in chapter 25, in which the themes of priesthood and the temple are actualized, which in turn suggests a priestly redaction.

I den här uppsatsen görs en postkolonial, feministteologisk och konstruktivistisk analys av det ursäktstal Svenska kyrkan framför till det samiska folket hösten 2021. Med hjälp av den postkoloniala feministteologen Kwok Pui-lan och den kontextuella teologen Marcella Althaus-Reid närmar sig uppsatsen frågan om det i ursäktstalet finns uttryck för koloniala tendenser eller möjliga befrielser från sådana. Analyses leder till ett utforskande av dynamiken mellan föreställningar om kön, sexualitet, den Andre och naturem, där dessa visar sig vara tätt sammanvävda i en dualistisk ontologi konkretiserad i heterosexuella antaganden. För att bli fri från koloniala tendenser krävs de gamla heterosexuella antagandenas undergång. Bara i den ömsesidiga enhetens harmoni skapas nytt liv.

This study aims to explore the understanding about teaching in the Church of Sweden through analysis of the letter of the Bishops and interviews with a teacher of the community and a priest. The study also covers which theology that comes forward in the letter of the Bishops and in everyday life for the teacher of the community and the priest.  The study shows the relationship between learning and teaching as well as which theology that comes forward in that mission. A difference occurs between the terms learning and teaching that is not shared by everyone. It is shown that everyone’s own experience and beliefs is a crucial part of the teaching process in order to accomplish learning. The letter of the Bishops wants to connect teaching and learning while the informers says there is a difference. The mutual understanding is that we learn together, and that faith also is practice.  The teaching going on is constantly changing in the meeting with other persons, artefacts and the context. Peoples lives and the church’s traditions are in constant motion. By being aware of the authority perspective and by working with trust it will be a great lesson and learning takes place. The theology that is created takes place in the meeting that occurs between human lifes and the tradition. There is no text or tradition that individually contains theology. The theology is created in the meeting with people. The meeting requires both people and text, neither can bring out theology on its own.

The essay is written within systematic theology, with the aim of comparing hymns and profane music at funeral rituals in the Church of Sweden. Over a longer period of time, the funeral rite has become more and more individualistic, with more personal elements. From photos of the deceased, relatives giving speeches and to the funeral being broadcast digitally. The question concerned within this essay tackles whether hymns and profane music are competitors or whether they should coexist with each other. The essay is based on people's needs, experience and the music's message. Based on four questions; How is grief and death described in the text? How is hope and life described? How is transcendence described? And how do the texts relate to pastoral care and the beliefs and teachings of the Church of Sweden? A comparative study has been made between three hymns and three profane songs.  In the essay it appears that the selected pieces of music answer these questions on their own basis and could be put against each other to answer whether hymn and profane music are competitors or complements. An answer that is both yes and no,profane music cannot replace hymns, but it is a personal complement that can help in the work of mourning. / Uppsatsen skrivs inom systematisk teologi med syfte att jämföra psalm och profan musik vid begravningsritualer i Svenska kyrkan. Under en längre tid har begravningsriten blivit mer och mer individualistisk, med fler personliga inslag; det kan röra sig om allt från foton på den avlidna, anhöriga som håller tal, till att begravningen sänds digitalt. Frågeställningen gäller huruvida psalm och profan musik är konkurrenter eller om de ska samspela. Uppsatsen utgår från människors behov, erfarenhet och musikens budskap utifrån fyra frågor: Hur beskrivs sorg och död i texten? Hur beskrivs hoppet och livet? Hur beskrivs transcendensen? Och hur förhåller sig texterna till pastoral omsorg och Svenska kyrkans tro och lära? Dessa frågor har legat till grund för jämförande studier mellan tre psalmer och tre profana sånger. I uppsatsen framkommer det att de valda musikstyckena svara på dessa frågor utifrån sin egen grund och kan ställas mot varandra för att svara på huruvida psalm och profan musik är konkurrenter eller komplimenter. Ett svar som är både ja och nej, profan musik kan inte ersätta psalm, men det är ett personligt komplement som kan hjälpa i sorgearbetet.

Uppsatsens syfte är att jämföra olika gudsbilder, den monarkiska bilden, gud sett ur ett ekologiskt perspektiv och gud utifrån en vetenskaplig hypotes, hur skiljer sig dessa åt och vad förenar dem. Ur boken The Omniverse beskrivs gud ur ett metafysiskt perspektiv där transdimensionella dimensioner är en del samt de andliga dimensionerna, vilket inkluderar intelligenta civilisationer av själar, andliga varelser och skapelsen gud. Studien bygger på en jämförande litteraturstudie av böckerna The Omniverse av Alfred Lambremont Webre, och Imaging a Theology of Nature: The World as God’s bodyav Sallie McFague. Den mest framträdande skillnaden i jämförandet av författarnas gudsbilder är de olika förklaringsmodeller de båda ger Webre utifrån en vetenskaplig hypotes och McFague utifrån ett teologiskt perspektiv. Det som förenar dem är en holistisk gud sett utifrån en naturlig teologi detta relaterar till en skapelsebaserad gud sett utifrån ett kosmiskt perspektiv, en gud som står i direkt relation till människan.

Träden har fått liv: En studie av hur naturmystik genom kontemplativ praxis kan bidra till samspelet mellan människa och natur samt främja andligt välmående Denna studie utforskar hur naturmystik, förmedlad genom kontemplativ praxis, kan främja ett positivt samspel mellan människa och natur samt bidra till andligt välmående. Med hjälp av ekofilosofi, naturmystik och Ignatiansk andlighet, har en kurs utformats inom en församling i Svenska Kyrkan. Kursens design syftade till att engagera deltagarna i en djupare kontakt med naturen genom sina sinnen och andliga reflektioner. Genom aktionsforskning undersöktes tre huvudsakliga forskningsfrågor: Vilka motiv kan ligga bakom människors sökande efter en djupare kontakt med naturen och deras intresse för att utforska kombinationen av andlig utveckling och fördjupad relation till naturen? Hur kan närvaro och uppmärksamhet med flera olika sinnen påverka människors upplevelse av naturen, och hur kan det i sin tur påverka andligt välmående? Hur kan aktionsforskning inspirerad av Ignatiansk andlighet bidra till undersökningen av naturmystik genom kontemplativa övningar för att främja andligt välmående och en upplevd positiv förändring i relationen till naturen? Resultaten visar att deltagarna upplevde en fördjupad förståelse av sig själva och naturen, samt en ökad känsla av meningsfullhet och inre ro. Deltagarna rapporterade att de fått en mer nyanserad syn på naturen och en starkare upplevelse av samhörighet med den. Studien indikerar att kontemplativ praxis och naturmystik kan vara kraftfulla verktyg för att främja andligt välmående och stärka människans relation till naturen. Vidare forskning föreslås för att utveckla och förfina metoderna samt undersöka deras långsiktiga effekter.

No description available.

<p>Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram.</p>

This thesis is a contribution to a hitherto neglected area of research: The African Pentecostal Churches, that do not belong to those called African Indigenous Churches (AICs). It is a case study from the perspective of southern Burundi, the periphery of the ancient kingdom. The Pentecostal Movement in Burundi was born in the encounter between Swedish Pentecostal missionaries and the population in the southern part of the country. This study highlights what happened in that encounter. The thesis consists of six parts. The first is a survey of the Pentecostal Movement in Sweden. The diachronic structure of parts two to five focuses on the development within the Burundian Pentecostal Churches and their relationship to the Burundian society 1935-1960. In the sixth part the diachronic approach is augmented by structural analyses, showing how aspects in the Pentecostal Movement developed. The Pentecostal missionaries accepted in part the traditional world view, the belief in a spiritual world and non-rational explanations to misfortunes in life. They encouraged the Burundians to do spiritual experiences, and especially the baptism in the Holy Ghost. The Burundian evangelists and church elders played a decisive role. It was their task to reformulate the Pentecostal message in Kirundi, which was not spoken by the missionaries. They moulded the message into a Burundian Pentecostal message, at the same time respecting the teaching of the early missionaries. They succeeded in doing that so well that the Pentecostal Movement became a popular movement, in certain places the dominating Christian denomination, in spite of the parallel work done by the Catholic Church, encouraged and supported by the Belgian state. This thesis builds on material taken mainly from unpublished sources from archives in Burundi, Sweden, Rome, Great Britain and Denmark. These are supplemented by interviews, most of them made by the author.