<p>Jag vill med min uppsats göra en deskriptiv undersökning av rosenmetoden. I den första delen av uppsatsen beskriver jag metoden i sig. Jag går själv i utbildning i rosenmetoden så den kunskap jag får del av i utbildningen beskriver jag som deltagande observation. Sedan i del två så gör jag en jämförelse mellan rosenmetoden och jungianska teorier och ser på likheter och skillnader.</p>

<p>Att ingå äktenskap är något naturligt för oss människor, men äktenskap kan se olika ut beroende på varifrån man kommer och vilken religion man tillhör. Kristendomen och Islam skiljer sig åt i regler och mening med äktenskapet. Vad händer när personer från skilda bakgrunder gifter sig med varandra? Syftet med min studie är att undersöka hur blandäktenskap fungerar mellan kristna och muslimer, vad litteraturen säger och hur det ser ut i praktiken. Metoden som använts för att få svar är kvalitativa intervjuer med sju personer samt en litteraturstudie för att redovisa tidigare forskning.</p><p>Trots en begränsning av resurser för att göra en sådan studie har jag insett att litteraturen och praktiken inte överensstämmer. Samhället handlar mycket om fördomar och alla har vi en uppfattning, djupt präglad av vår uppväxt, föräldrar och omgivning, av hur en ”normal” familj ska se ut. Ibland blir det inte som vi har tänkt oss och vi människor kanske måste lära oss att vara mera öppna för det som än idag är ovanligt för oss.</p>

<p>Denna uppsats syfte var att undersöka hur man i skolan arbetar med att lära ut om de gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna. Hur kan de abrahamitiska religionernas gemensamma rötter vara en hjälp att främja en mångkulturell pedagogik och varför behövs en mångkulturell pedagogik? Jag har använt mig av en kvalitativ metod för att nå syftet med min uppsats. Där jag började med att göra litteraturstudier för att få en grund att stå på och vara bättre förberedd inför mina intervjuer. De gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna är ett bra sätt att arbeta i skolan för att uppnå en mångkulturell pedagogik. Idag finns en brist på kunskap om kultur och religion som skapar missförstånd i mötet människor emellan. Den rätta kunskapen är till sådan stor hjälp och ökar elevers förståelse för mångfalden. En mångkulturell pedagogik går ut på att den enskilde eleven kan se sig själv i relation till andra och att anpassa undervisningen så att man får större insikt om sig själv genom en förmåga att se utifrån andra och andras kulturella perspektiv. Utbildningen ska påvisa att det inte finns ett rätt sätt att leva på, vilket leder till att utrymmet för tolerans, respekt och förståelse ökar. Detta kommer i sin tur att vidga normalitetens ramar och förståelsen för andra kulturer kommer att öppnas upp.</p> / Uppsatsförfattarens namn på persiska är: الناز مرادی

<p>Syftet med min C-uppsats är att studera muslimers uppfattningar om de möjligheter och problem som de ser i att bygga moskéer i dagens Stockholm, Uppsala och Gävle. Jag utgår från följande frågeställningar:</p><p>- Hur ser de muslimska representanterna i Stockholm, Uppsala och Gävle på behovet av flera moskéer?</p><p>- Vilka möjligheter samt problem ser muslimska ledare i sin region när det gäller utbyggnaden av moskéer?</p><p>- Vad innebär ordet moské för de personer som jag intervjuar?</p>

<p>Min avsikt var att undersöka om det gick att tolka Oden och några av berättelserna kring honom som en bild av individuationsprocessen. Min slutsats är att det låter sig göras. Berättelserna kring Oden innehåller element som mycket väl går att koppla till jungianska begrepp.</p><p>· Han möter och konfronterar sin skugga. Detta sker både i fallet med Vaftrudner och med Loke. Han ser dem i ögonen, och i fallet med Loke går han så långt att han ingår fosterbrödralag med denne.</p><p>· Han genomgår kris och lidande för att kunna gå vidare och växa i vishet. Både när han offrar sitt ena öga i Mimers brunn och när han hänger sig i Världsträdet.</p><p>· Han möter sin Anima i form av Gunlöd. Hon låter honom ta del av skaldemjödet, vilket frigör inre kreativa förmågor. Detta sker genom att det vanliga förnuftet sätts ur spel. Animamotivet antyds också i Vaftrudnersmal i stycket om hamingjorna, vilka får ses som kollektiva uttryck för Anima.</p><p>· Han betalar priset för sin individuation genom att tillföra kollektivet något värdefullt, skaldekonsten och runorna.</p>

<p>Indien har överlag varit ett patriarkalt samhälle där männen har stått över kvinnorna. I gudavärlden inom hinduismen nämns många gudinnor. Råder ett lika patriarkalt förhållande i gudavärlden? Den här frågan har varit grunden för den här studien. Syftet med studien var att jämföra kvinnliga med manliga gudar genom att läsa om hur andra författare framställt dem. Utifrån detta syfte söker jag besvara tre specifika frågor: Vad har de olika gudarna för bakgrunder/myter? Om man ser lika mycket av kvinnliga gudar som manliga gudar i dagens Indien? Vad det finns för skillnader respektive likheter mellan de kvinnliga och de manliga gudarna? En jämförande studie gjordes och en intervju med indienspecialisten David Ståhl.</p>

<p>Att leva är att befinna sig i olika världar. Samtidigt som vi lever med vår inre världsbild, är vi också en del av en hel omvärld. ”Möte mellan världar”, är ett arbete som berör dessa båda dimensioner. Då vår postmoderna tid bl.a. kännetecknas av att vi ställer oss frågor om framtiden, utgör temat livsfrågor i dag ett aktuellt ämne. För att möta framtiden är dock kunskap om vårt eget ursprung nödvändigt, då det förflutna alltid finns närvarande, liksom nuet och framtiden. Då livsfrågor inte är något avskilt från samhället i övrigt, har vi valt att studera temat religion/livsfrågor från två olika plan. Förutom individperspektivet har vi närmat oss temat religion/livsfrågor från ett samhällsplan, där bl. a. en översikt ges över hur religionens roll för människor förändrats över tid. Trots att många av de frågor vi människor ställer, inte är möjliga att vetenskapligt utforska, bidrar de till kunskap och vägledning i livet. Som blivande lärare har syftet med undersökningen varit att synliggöra elevers livsåskådning. Arbetets empiriska undersökning består av en samling individuellt skrivna texter av ungdomar i årskurs 8. Texterna ger oss inblick i vad eleverna tror eller antar om såväl världen, livet, döden, gud och människor. Sammanfattningsvis visar texterna på det intresse och behov som de facto finns att få uttrycka sig kring såväl ”de stora frågorna” som de av mer vardaglig karaktär.</p>

<p>The following essay is named <em>The canonization of Joan of Arc, a Church political strategy or the creation of a national symbol? </em>Joan of Arc, the French heroine of the Hundred Years War, was canonized as late as 1920, in a process that began already in 1869. In the following essay I am trying to work out if this canonization is a work of the Vatican in order to gain popularity in France after the breakup with the state in 1905. The Catholic Church had, since the French Revolution, faced difficulties withstanding its position of power in the presence of the upcoming Secularism and Liberalism and their growing public support. The Catholic Church had been fighting for its members and at the same time fighting the new ideas of Socialism, Communism and Liberalism. Due to the lack of direct sources as well as the inability of being able to retrieve them I have used a variety of sources and documents. By using different history books and documents regarding the actual canonization of Joan of Arc and the Roman Catholic Church, I have been able to retrieve the information needed to answer my three folded question. The main question regarding the political strategy was as my hypothesis says, true, as far as this work concerns.</p><p>Joan of Arc’s case was not in a starting phase initiated by the Vatican but instead by a liberal bishop in France but as the case continued my result showed that the Vatican saw a chance to gain not just the trust of its members, but also a chance to strengthen its bounds to the French state. The reason that it took more than five hundred years (after Joans death) to canonize her is probably that nationalism with all its meaning was developed and used in a wider sense during the late 19th century. This ”back to the roots” philosophy made the pressure to canonize her more vivid and at last, after the First World War, she became the national saint that France forever longed for.</p> / En artikel baserad på denna uppsats har senare publicerats i Gusem: Gutilandorum Universitas Scholarium et Magistrorum: tidskrift för Högskolan på Gotlands historiska förening, Årgång 1 (2009): nr 1.

<p>Min uppsats kommer att behandla mytens betydelse för historieskrivningen av Järvsö nya kyrkas byggnation och valet av byggnadsplats. Den största vikten kommer jag att lägga vid frågan om vad som är myt och vad som är verklighet. Målet är att försöka få en förståelse för vikten av myten i denna fråga. Arbetet är uppdelat i fyra delar som behandlar:</p><p><em>Skrönorna</em> - Här återger jag några av de mest intressanta skrönorna om Järvsö kyrka och dess uppkomst samt diskuterar vad innebörden av dessa kan tänkas vara.</p><p><em>Den förkristna kultplatsens betydelse för den nya kyrkan</em> - är helt enkelt en kort beskrivning av hur man tror att det kan ha varit innan kristendomen gjorde sitt inträde i trakten, samt en diskussion av de olika berättelserna och antagandena man gjort. Vad kan vara verklig historia och vad är berättelser från det förgångna?</p><p><em>Samhällsförändringar vid tiden för kyrkans byggnation</em> - Hur fungerade samhället och vad var man influerad av? Vilka tankegångar var det som man hade samt en diskussion om detta?</p><p><em>Hur ser man på kyrkan i dag? </em>- Vad berättar kyrkan för de boende och de som är besökande i Järvsö idag? Här tar jag upp de reflektioner som kommer både från mig personligen, som inflyttad Järvsöbo, och röster utifrån samt diskuterar varför man uppfattar kyrkan på ett speciellt sätt.</p><p>Som avslutning på hela arbetet gör jag med hjälp av egna tankar och reflektioner en syntes av materialet för att kunna ge en tänkbar tolkning av den av skrönor fyllda historien kring Järvsö kyrka.</p>

<p>Mattias Gardell hävdade att Tossavainens rapport <em>Det förnekade hatet</em> var byggd på ovetenskapliga grunder och därför inte skulle klara en källkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovärdighet eftersom den saknade förstahandskällor och istället bara innehöll intervjuer med lärare och föreläsare som arbetar på invandrartäta skolor i några svenska storstadsförorter.</p><p>Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige är svårt, för att inte säga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gäller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar växer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade på rapportens brister, det vill säga avsaknaden av förstahandskällor, verkade han under inga som helst omständigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tämligen oreflekterad diskurs.</p><p>Syftet med denna uppsats är att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige.</p>