<p>Syftet med min undersökning var att studera 4-5 åringars bygglek på en förskola i min kommun. Jag ville också ta reda på om materialet påförskolan var det som barnen ville ha eller om de hellre skulle vilja leka med något annat i sin bygglek.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka möjligheter som kan finnas inom området djur och natur och på vilket sätt det i förekommande fall används som en resurs på de förskolor jag besökt. Jag har intervjuat pedagoger för att få en uppfattning om hur de ser på djur och natur och dess möjligheter samt huruvida några hinder kan upplevas i detta arbete. Jag har funnit att djur och natur anses vara ett viktigt område och ett intresse som i många fall delas av både barn och pedagoger. De främsta skälen för att inte hålla egna djur på förskolan var allergier och tidsbrist. Djur och natur används som en resurs på de förskolor jag besökt och flera angav att det var en del av deras arbete med miljöfrågor.</p><p> </p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>I detta arbete studerades förklaringsmodeller i fyra olika läroböcker i fysik för grundskolans senare år. Syftet med arbetet var att se vilka olika typer av förklaringsmodeller som fanns i kapitlet om tryck i böckerna samt om vissa förklaringsmodeller var återkommande i flera av böckerna. I detta arbete så gjordes även två enkätundersökningar. Dessa hade som syfte att dels ge kännedom om läromedelförfattarnas motiv och källor till det valda faktainnehållet samt att få en inblick i elevernas uppfattningar av innehållet i deras lärobok. Resultatet av undersökningarna visade att det fanns förklaringsmodeller som återkom i flera av läroböckerna, att läromedelsförfattarna hade gemensamma beröringspunkter i såväl källor som motiv till faktainnehållet samt att det gick att urskilja gemensamma uppfattningar hos eleverna beträffande innehållet i deras lärobok.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att få en djupare förståelse för hur pedagoger på olika förskolor ser på utomhuspedagogikens betydelse för barns lek och lärande. Det finns lika många sätt att arbeta med barn som det finns förskolor, därför kan det vara intressant att få ta del av olika sätt att se på utomhuspedagogik och på vilket sätt olika pedagoger arbetar.</p>

<p>Atomer och molekyler kanske är komplext för många, men i en lärarhandledning har jag försökt att lära ut och ge en bild vad atomer kan vara i en klass 3 med tre laborationer. Lärarhandledningen har jag utvecklat i enlighet med uppsatta punkter i metoddel, och en teoridel har jag skrivit för att få en bild av vardagsföreställningar, kunskap och intresse hos elever. Mitt viktigaste resultat är att det går att lära ut om atomer. Laborationerna passade eleverna och de fick goda resultat och vissa elever fick en bild av vad atomer kan vara för något. Eleverna hade bra koll på olika grundämnen, fick intresse för att använda sig av stereolupp för att se närmare på föremål.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att utifrån en Learning-study modell med fem stycken faser, göra ett undervisningsförsök i matematik med barnboken "Pannkakstårtan" av Sven Nordqvist som grund. Ett pedagogiskt material utvecklades och användes i ett undervisningsförsök i årskurs två med 12 elever. Undervisningsförsöket visade att elevernas kunskapsutveckling ökade stort vid de individuella observationerna, medan de vid gruppobservationerna inte alls utvecklades i lika hög grad. Det som de individuella och gruppobservationerna visade sig ha gemensamt var att en ökning av antal reflektioner skedde i begreppsområdet "geometri", och att en minskning skedde i begreppsområdet "taluppfattning". Resultaten av barnintervjuerna visade att majoriteten av barnen tittade och läste barnlitteratur annorlunda efter undervisningsförsöket, men att de hade svårt att relatera och förstå att det var matematik vi hade arbetat med. Slutsatsen är att detta sätt att kombinera matematik med barnlitteratur har stor utvecklingspotential, kanske främst inom området geometri i grundskolans tidigare år.<strong></strong></p>

No description available.

<p>Detta examensarbete syftar till att söka gemensamma beröringspunkter i kursmålen för matematik och teknik, i grundskolans senare del, för att se om dessa är lämpliga utgångspunkter för integrering av undervisningen i dessa ämnen. Arbetet syftar även till att söka tillämpningar och konkreta exempel på ämnesintegrering av matematik och teknik. Undersökningen består av två delar där den ena är en granskning av styrdokumenten för undervisning i matematik och teknik. Den andra granskar litteratur som ger argument för och emot ämnesintegrering i grundskolan i allmänhet och i matematik och teknik i synnerhet. I examensarbetet ingår även en intervjustudie där några utvalda lärare intervjuas om sina erfarenheter och ambitioner angående ämnesintegrerad undervisning. </p><p>Resultatet av undersökningen visar att det största hindret för ämnesintegrerad undervisning är den organisatoriska struktur som är mycket vanlig i den svenska grundskolan.  Det är den ämnesuppdelade undervisningen som har dominerat då administration och organisation har byggts upp och det har resulterat i att organisationen har fått sådana egenskaper att det framstår som mycket svårt att undervisa med annat arbetssätt än ämnesuppdelat. Det finns även andra orsaker till att ett ämnesintegrerat arbetssätt inte förekommer i större utsträckning, till exempel att läroböcker och annat undervisningsmateriel som är anpassade för ämnesintegrering saknas. Granskningen av styrdokumenten visar att både matematik och teknik har väsentliga delar gemensamma i dess målformuleringar. Lärarna känner oro för att arbetsbördan skulle öka oacceptabelt mycket vid en övergång till mer ämnesintegrerad undervisning. Det som enligt de intervjuade lärarna tydligast talar för att integrera undervisningen är att eleverna anses få en mer komplett bild av ämnena och de kan lättare sätta in både matematik och teknik i ett sammanhang.</p>

<p> </p><p>Denna undersökning syftar till att spegla förändringar över tid i bildlärares syn på populärkultur. Bildlärarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlärarna beskriver att de arbetar med populärkultur och deras syn på populärkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förändringar i bildlärares syn på populärkultur. Det blir då synligt att populärkulturens roll i undervisningen inte förändrats nämnvärt, och att bildlärarnas syn på populärkultur i vissa aspekter är oförändrad men i andra förändrad. Tydligast förändringar ligger i bildlärarnas mer mångfacetterade populärkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare inställning till populärkultur i undervisningen.</p><p> </p>

<p>Som blivande ämneslärare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera på begreppet bildkommunikation, då detta begrepp har en central roll i bildämnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lärare samt elever har för syn på bildkommunikation. Vi har även undersökt vad lärarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation är. Det  har gjorts i form av en kvalitativ undersökning där metoden för undersökningen har varit intervjuer. Två bildlärare från två olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever från varje skola har medverkat i gruppintervjuer. Resultatet från intervjuerna har vi analyserat i relation till vårt syfte och med hjälp av uppsatsens vetenskapliga förankring.</p><p>De två lärare vi intervjuat är båda av uppfattningen att bildkommunikation omger oss dagligen och att det handlar om bildens budskap men även om att själv kunna förmedla något med hjälp av bilder. Däremot har de skilda uppfattningar vad gäller undervisningen i bildkommunikation. En av lärarna väver in begreppet i den vanliga undervisningen medan den andra läraren poängterar hur viktigt det är att samtala om bildkommunikation och göra eleverna medvetna om vad begreppet betyder.</p><p>Elevernas uppfattning om vad bildkommunikation är var  spridd, men alla hade en grundtanke kring vad begreppet kunde tänkas betyda. De hade skilda uppfattningar om hur de bäst skulle tillägna sig kunskaper i bildens språk. Den första  elevgruppen trodde att bästa sättet var att fortsätta som de har gjort, att skapa bilder. Den andra elevgruppen tyckte däremot att samtal kring bilder och bildkommunikation skulle vara ett bra sätt att lära sig mer.  Resultatet av vår studie visar att lärarens synsätt på bild, antingen en kommunikativ eller praktisk/estetisk syn, påverkar både  undervisningen och elevernas uppfattning av bildämnet.</p>