Bakgrund: I Sverige inträffar cirka 110 000 vårdskador varje år där 45% av fallen innebär en förlängd sjukhusvistelse för patienten. Tidigare forskning har visat att teammedlemmarna i en operationssal har olika uppfattningar när det gäller teamarbete på sal. Samverkan i team är en viktig aspekt där alla olika yrkesprofessioner behövs för att kunna säkerställa att patienten erhåller en god och säker vård. Ett samarbete som fungerar väl och en god kommunikation leder till att misstag och felsteg kan elimineras och kan främja patientsäkerheten.  Motiv: Författarna till föreliggande studie har under den verksamhetsförlagda utbildningen observerat hur brister i teamarbetet kan få förödande konsekvenser. Genom att genomföra intervjuer med fokus på operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete skapas en ökad kunskap hos teammedlemmarna vilket kan leda till förbättrat teamarbete i operationssalen. Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete i operationssalen. Metod: Studien har utförts i kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med åtta operationssjuksköterskor vid tre operationsavdelningar i Sverige. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete på operationssal redovisas i huvudkategorierna Strategier för att skapa ett positivt arbetsklimat, Tillvägagångssätt för kommunikation i teamet och Attityder i teamet med underliggande subkategorier. Konklusion: Operationssjuksköterskorna upplevde att kommunikationen hade betydelse för ett fungerande teamarbete. Vikten av en god kommunikation i teamet kunde påverka patientsäkerheten vilket kan ha betydelse för patientens liv. Att uppmärksamma operationssjuksköterskor om teamarbetets betydelse för patientsäkerheten, tror författarna är av vikt för att minimera antalet allvarliga händelser vilket kan leda till vårdskada. / Background: Approximately 110 000 healthcare injuries occur every year in Sweden, where 45% of the cases involve an extended hospital stay for the patient. Previous research has shown that team members in an operating room have different views of teamwork. Collaboration in the team is an important aspect where all different professions are needed to be able to ensure that the patient receives good and safe care. A collaboration that works well and good communication is required so that mistakes can be eliminated and promote patient safety. Motive: The authors have observed how deficiencies in the teamwork can have devastating consequences. By conducting interviews with a focus on the operating theatre nurses’ experiences of teamwork, increased knowledge is created among team members, which can improve teamwork in the operating room. Aim: The aim of the study was to illustrate operating theatre nurses’ experiences of teamwork in the operating room. Methods: The study was conducted in a qualitative design with semi-structured interviews with eight operating theatre nurses from three operating wards in Sweden. Data has been analyzed with qualitative content analysis. Result: Operating theatre nurses’ experiences of teamwork in the operating room are presented in the main categories Strategies for creating a positive work climate, Approaches to communication in the team and Attitudes in the team with underlying subcategories. Conclusion: The operating theatre nurses experienced that communication was of importance for a functioning teamwork. The importance of good communication in the operating team could affect patient safety which can have an impact on the patient’s life. The authors believe it is important to make operating theatre nurses aware of the importance of teamwork for patient safety, to minimize the number of serious incidents that can lead to a healthcare injury.

Introduktion: Operationssjuksköterskor i den perioperativa vården möter ofta barn som ska genomgå en operation. Krav på produktion och rutiner styr att det första mötet sker med anestesisjuksköterskan och därmed blir operationssjuksköterskans möte med barnet mer begränsat. Detta kan medföra svårigheter att skapa en vårdrelation med barnet och att planera omvårdnaden utifrån barnets behov. Syfte: Studien syftade till att beskriva hur operationssjuksköterskor kunde uppleva omvårdnad riktat till barn i relation till den perioperativa vården. Metod: En kvalitativ deskriptiv studie genomfördes utifrån ett bekvämlighetsurval och 13 verksamma operationssjuksköterskor intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2004). Resultat: Analysen av intervjumaterialet resulterade i tre kategorier: Vikten av att anpassa vården utifrån krav på produktion, vikten av kommunikation och vikten av erfarenhet och kompetens. Kategorierna beskrev operationssjuksköterskors olika upplevelser av deras omvårdnad av barn i förhållande till rutiner anpassat till barns behov, samarbeten och erfarenheter inom perioperativ vård. Konklusion: Studien visade att operationssjuksköterskor upplevde att omvårdnaden styrdes av produktion, tid och resurser, vilket kunde leda till att barnets bästa och säkerhet äventyrades. De använde sig av kreativa lösningar, medmänsklighet, kompetens, samarbete och föräldrars stöd. De upplevde behov av utbildning och förbättringsarbeten. / Introduction: Theatre nurses in perioperative care often meet children who are to undergo surgery. Requirements for production and routines govern that the first meeting takes place with the anesthesia nurse and thus the theatre nurse meeting with the child becomes more limited. This can lead to difficulties in creating a care relationship with the child and in planning the care based on the child's needs. Aim: To describe theatre nurses experiences of nursing directed to children in relation to perioperative care. Method: A qualitative descriptive study was conducted based on a convenience sample and 13 active theatre nurses were interviewed. The interview material was analyzed with a qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004). Results: The analysis of the interview material resulted in three categories: The importance of adapting care based on production requirements, the importance of communication and the importance of experience and competence. The categories described the theatre nurse´s different experiences of their care for children in relation to routines adapted to children's needs, collaborations and experiences in perioperative care. Conclusion: The study showed that theatre nurses felt that nursing was governed by production, time and resources, which could lead to the child's best interests and safety being jeopardized. They used creative solutions, compassion, competence, cooperation and parental support. They experienced a need for education and improvement work.

Introduktion: Dokumentation av omvårdnad är varje sjuksköterskas skyldighet och ansvar enligtPatientdatalagen (SFS 2008:355). Operationssjuksköterskan dokumenterar omvårdnad och information utifrån den perioperativa vårdprocessen. Tydlighet i dokumentationen kan säkerställainformationsflödet mellan olika vårdgivare. Syftet var att sammanställa forskning som beskriver operationssjuksköterskans uppfattningar om dokumentation av omvårdnad inom perioperativ vård. Metod: En integrativ systematisk litteraturstudie genomfördes enligt Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering [SBU]. Materialet analyserades med integrerad analys enligt Kristensson (2014). Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Tre kategorieri dentifierades utifrån analysen och var: varierande egenansvar och skiftande attityder till dokumentation av omvårdnad, påverkbara och skiftande förutsättningar för dokumentation av omvårdnad och i dokumentationen prioriterade omvårdnadsdiagnoser och omvårdnadsåtgärder. Konklusion: Standardiserad terminologi kan tydliggöra operationssjuksköterskans dokumentation av omvårdnad både för hen själv och för övriga vårdgivare. Ett för operationssjuksköterskan anpassat dokumentationssystem kan vara av betydelse för att dokumentationen av omvårdnad ska prioriteras. Ledarskapets inställning till dokumentation ansågs ha betydelse för om operationssjuksköterskan gavs förutsättningar till dokumentation av omvårdnad.

Bakgrund: World Health Organization, WHO har arbetat fram en checklista för säker kirurgi, som skall stötta arbetslaget i arbetet kring patienten. Checklistans syfte är att förbättra kommunikationen i arbetslaget och minska komplikationer och dödsfall i samband med kirurgi. Studiens syfte var att undersöka operations- och anestesisjuksköterskors upplevelser av att använda checklista för säkerhet vid operationer i sitt dagliga arbete. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som genomförts i fokusgrupper med operationssjuksköterskor i ena gruppen och anestesisjuksköterskor i andra. Data från två intervjuer analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att brister fanns vid implementeringen och att personalen arbetade enligt gamla rutiner. Ett varierat intresse fanns till checklistan, vilket resulterade i en varierad följsamhet i användandet. Resultatet visade på att kommunikationen förbättras och att checklistan synliggjorde alla medarbetarna och ökade möjligheten till att alla kunde känna sig delaktig i vården kring patienten. Vid användning av checklistan reds frågetecken ut och checklistan skapade ett öppet klimat där personalen kunde ta upp eventuella frågetecken som fanns. Resultatet i studien visar dock på att checklistan inte löser alla kommunikationsproblem, då det framkommer att dåliga attityder och bristande respekt till varandra fanns och försvårade användandet. Konklusion: Operation -och anestesisjuksköterskorna ansåg att checklistan var ett bra verktyg när det gäller patientsäkerhet, kommunikation och teamarbete men att det fanns brister i följsamheten. De ansåg att användandet av checklistan var personbundet och att det trots checklistans tydliga utformning ändå fanns frågetecken hos personalen, speciellt vem som ansvarade att den blev gjord.

A quantitative, descriptive and contextual research study was conducted to establish the impact of the South African Nursing Council regulation number 212 on the training of theatre nurses in the Northern are of the Eastern Cape Province. A survey was conducted, using a questionnaire as research instrument. Convenience sampling was used to select the required sample of registered theatre nurses employed in the area. The data analysis revealed that the way theatre nurses are utilized in the area does not yet show an impact in terms of the aim of this course namely to develop their knowledge, skills and attitudes in order to be effective practitioners. However, the respondents felt positive about the curriculum. / Health Studies / MA (Health Studies)

A quantitative, descriptive and contextual research study was conducted to establish the impact of the South African Nursing Council regulation number 212 on the training of theatre nurses in the Northern are of the Eastern Cape Province. A survey was conducted, using a questionnaire as research instrument. Convenience sampling was used to select the required sample of registered theatre nurses employed in the area. The data analysis revealed that the way theatre nurses are utilized in the area does not yet show an impact in terms of the aim of this course namely to develop their knowledge, skills and attitudes in order to be effective practitioners. However, the respondents felt positive about the curriculum. / Health Studies / MA (Health Studies)

A quantitative descriptive study was conducted to establish professional nurses’ and patients’ knowledge and understanding of laparoscopic surgery and to determine whether nurses are sufficiently knowledgeable to disseminate adequate information about laparoscopic surgery to patients. Two state hospitals based in KwaZulu-Natal where laparoscopic surgery is done were selected and the respondents were selected through convenience sampling. Data were collected by administering questionnaires to theatre nurses (n=39), ward nurses (n=87) and patients (n=42) scheduled for laparoscopic surgery. The SPSS version 15 for Windows was used to compute the results. The findings revealed that the professional nurses were not sufficiently knowledgeable about laparoscopic surgery to give adequate information to patients and the patients themselves were not fully informed about all aspects of laparoscopic surgery including the possibility of conversion to open surgery, complications and advantages and after care. There is therefore a dire need for improvement of patient education to assist patients gaining optimal recovery / Health Studies / M.A. (Health Studies)

A quantitative descriptive study was conducted to establish professional nurses’ and patients’ knowledge and understanding of laparoscopic surgery and to determine whether nurses are sufficiently knowledgeable to disseminate adequate information about laparoscopic surgery to patients. Two state hospitals based in KwaZulu-Natal where laparoscopic surgery is done were selected and the respondents were selected through convenience sampling. Data were collected by administering questionnaires to theatre nurses (n=39), ward nurses (n=87) and patients (n=42) scheduled for laparoscopic surgery. The SPSS version 15 for Windows was used to compute the results. The findings revealed that the professional nurses were not sufficiently knowledgeable about laparoscopic surgery to give adequate information to patients and the patients themselves were not fully informed about all aspects of laparoscopic surgery including the possibility of conversion to open surgery, complications and advantages and after care. There is therefore a dire need for improvement of patient education to assist patients gaining optimal recovery / Health Studies / M.A. (Health Studies)