I denna uppsats analyseras TV-spel från år 2020 utifrån ett tillgänglighetsperspektiv gentemot synnedsatta. Detta för att se hur TV-spelsindustrin hanterar tillgänglighetsanpassning för synnedsatta och för att kunna identifiera de viktigaste funktionerna och designvalen inom området. Målet med uppsatsen är att belysa tillgänglighetsanpassning för synnedsatta i TV-spel och syftet är att granska vad man som spelutvecklare och designer kan göra för att förbättra det. En analys i två delar används för att undersöka dessa funktioner och designval. Metoden är framtagen med stöd i litteratur, tidigare forskning och egna iakttagelser. Resultatet av analysen visade att det finns många tillgänglighetsanpassade funktioner och designalternativ för att stödja synnedsatta människor i tv-spel, men att dessa i de flesta fallen inte är effektiva på grund av att de måste användas tillsammans för att skapa en helhet samt också implementeras på ett genomtänkt sätt. Slutligen diskuteras det hur grafiska designers och spelutveckare bör förhålla sig till tillgänglighetsanpassning inom TV-spel och vad de kan göra föra att förbättra den.

There are multiple laws to consider during reconstructions. In practice, some of these laws are challenging to combine, which inevitably sometimes leads to deviation. BBR 29 and PBL (2010:900) requires accessibility adaptation during reconstructions and that some exceptions are allowed during specific circumstances. The purpose of this paper is to examine accessibility adaptation throughout Boverket’s building process and the priorities made when conflicting regulations give contrary outcomes. What are the challenges and what exceptions to the rules are acceptable? More precisely, this paper will examine accessibility adaptation of culturally valued buildings, since it is not unusual that these laws collide. The study includes a literature study, qualitative interviews and a case study. Based on the data, it is clear that each project is unique and has individual characteristics and challenges. Thus, it is not possible to draw general conclusions. However, the practical examples emerging in the data, as well as the case study, indicate some patterns. The majority of the accessibility adaptation is done during the third stage of the building process. Many deviations are necessary due to discovering challenges too late or due to unforeseen practical implications during the development of accessibility solutions. If experts are involved earlier, as well as continuously consulting during the entire process, less deviations could be necessary. This is supported by the case study where an expert was included much earlier, before final decisions on accessibility solutions were made, and the collaboration continued throughout the full project. The constant access to expertise and added time for accessibility solutions, resulted in creative solutions in favor of accessibility adaptation. Few deviations were made. The study indicates that when buildings with a cultural value must be protected, it often makes it difficult for accessibility adaptation in practice. In these cases, the deviation is more often made from accessibility rather than cultural value preservation. / Det finns flera styrande lagkrav vid en ombyggnation. Dock kan det hända att tillämpningen av vissa lagkrav i praktiken är utmanande att kombinera vilket kan leda till att avsteg måste göras. BBR 29 och PBL (2010:900) är exempel på lagar och föreskrifter som ställer krav på tillgänglighetsanpassning vid ombyggnation och det får endast göras avsteg från dessa under vissa omständigheter. Syftet med studien är att undersöka hur tillgänglighetskraven värderas i byggprocessen mot andra lagkrav, där de båda ger motstridiga utfall för att kunna ta reda på vilket som prioriteras och vilket som görs avsteg ifrån. Mer specifikt har det för studien valts att undersöka hur tillgänglighetsarbetet går till i byggprocessen vid en ombyggnation av en kulturmärkt byggnad. Studien avgränsas till Skåne och funktionsnedsättning i form av nedsatt rörelseförmåga då detta kräver en större insats för byggnadstekniska lösningar. Frågeställningarna är formulerade för att ta reda på hur tillgänglighetsarbetet går till vid en ombyggnation av en kulturmärkt byggnad då två områdens lagkrav ska kombineras. Det undersöks hur tillgänglighetsarbetet i byggprocessens olika skeden utförs, vilka de vanligaste utmaningarna är och hur de hanteras samt vilka som är de mest förekommande avstegen. Studien genomförs med hjälp av litteraturstudier inom området för tillgänglighet, kvalitativa intervjuer med sakkunniga TIL samt en deskriptiv fallstudie av ombyggnationen av det Gamla polishuset på Davidshall i Malmö. Av insamlad data framgår det att tillgänglighetsarbetet är unikt och individuellt för varje projekt, därav är det inte möjligt att göra generella slutsatser. Praktiska exempel från intervjuerna samt fallstudien tyder dock på några samband. Merparten av tillgänglighetsarbetet sker under projekteringsskedet i byggprocessen. Utmaningarna varierar beroende på projektets karaktär och många avsteg förekommer då utmaningarna upptäcks för sent eller för att tillgänglighetsanpassningar i praktiken stött på oförutsedda hinder. Att koppla in sakkunnig TIL i ett tidigt skede, samt utöka deras involverande kontinuerligt genom byggprocessen, skulle kunna minska avstegen från tillgänglighet som behöver göras. Detta framgår också i fallstudien där sakkunnig TIL har varit inkopplad från början i projekteringsskedet vid framtagandet av system- och bygglovshandlingar. Kommunikation mellan sakkunnig TIL och antikvarie har löpt parallellt genom projekteringen samt produktionen i fallstudien. Detta har i sin tur resulterat i att det funnits tid och kunskap till att hitta kreativa lösningar som är till fördel för tillgängligheten och att få avsteg har gjorts vid ombyggnationen. Med bra planering, kreativitet och samarbete kan utmaningar och avsteg från tillgängligheten minskas och fler lösningar hittas. Studien tyder på att när det finns ett förvanskningsförbud som gör att tillgänglighetsanpassning rent praktiskt inte är möjligt att genomföra, görs avsteg från tillgängligheten snarare än från kulturvärdet. Det är vidare fortfarande otydligt hur och vilka avsteg som får göras i praktiken. En stor del av beslutet om vilka lagkrav som avsteg görs från är upp till beslutande myndighet, där det beror på var och utav vem beslutet tas. Utöver att tydlighet i tillgänglighetsarbetet i byggprocessen kan minska behovet av att göra avsteg, kan en tydligare prioriteringsordning mellan lagkraven underlätta det praktiska arbetet.

This report covers a project aimed at creating accessibility-adapted templates for a SaaS environment, in accordance with WCAG guidelines and the EN 301 549 standard. The work began with a comprehensive planning phase where a timeline was established and thorough research on the relevant guidelines was conducted. The research resulted in two checklists, one for forms and one for tables, specifying the criteria required to achieve accessibility for these components. The checklists were then used as a method for adapting the templates for accessibility. During the construction phase, the templates were developed using HTML and PHP to create dynamic content and functionality. Bootstrap was used to follow the company’s graphical profile, and ARIA attributes were added to improve accessibility. The templates were tested with tools such as the W3C Markup Validation Service and WAVE Evaluation Tool to ensure correctness and accessibility. The results showed that the templates were mostly correct, with only minor adjustments needed to achieve full accessibility. The project has successfully achieved its goals by delivering user-friendly and accessible templates. These templates are expected to reduce the workload for developers and integrate accessibility adjustments effectively into the development process. Future improvements may include the development of more templates and the integration of the WAVE tool into the ongoing development work. / Denna rapport behandlar ett projekt där målet här varit att skapa tillgänglighetsanpassade strukturmallar for en SaaS-miljö. Dessa skapades i enlighet med riktlinjerna från WCAG och standarden EN 301 549. Arbetet inleddes med en omfattande planeringsfas där en tidsplan upprättades och noggrann forskning om de relevanta riktlinjerna genomfördes. Forskningen resulterade i tva checklistor, en för formulär och en för tabeller, som specificerar de kriterier som krävs for ätt uppnå tillgänglighet for dessa komponenter. Checklistorna användes sedan som metod vid tillgänglighetsanpassning av strukturmallarna. Under konstruktionsfasen utvecklades mallarna med HTML och PHP för att skapa dynamiskt innehåll och funktionalitet. Bootstrap användes for att följa fallföretagets grafiska profil, och ARIA-attribut lades till for att förbättra tillgängligheten. Tester genomfördes med verktyg som W3C Markup Validation Service och WAVE Evaluation Tool för att säkerställa korrekthet och tillgänglighet. Resultaten visade att strukturmallarna i huvudsak var korrekta. For att uppnå full tillgänglighet krävdes endast mindre justeringar. Projektet har framgångsrikt uppfyllt sina mål genom att leverera användarvänliga och tillgängliga strukturmallar. Dessa mallar förväntas minska arbetsbördan för utvecklare och integrera tillgänglighetsanpassningar effektivt i utvecklingsprocessen. Framtida förbättringar kan inkludera utveckling av fler mallar och integration av WAVE-verktyget i det kontinuerliga utvecklingsarbetet.

Arbetet undersöker hur Sveriges kommuner valt att testa tillgänglighetsanpassningen av sina webbplatser och vilket förtroende de har för att webbplatsen är tillgänglighetsanpassad. Dessa två faktorer analyseras sedan i relation till varandra för att belysa om, och i så fall på vilket sätt, testpraktik påverkar förtroende. Resultatet ställs i kontrast mot den tidigare forskning som säger att manuell testning av tillgänglighetsanpassning är mer pålitlig än automatisk sådan, samt att testning överlag leder till högre förtroende. Undersökningen görs genom en enkätundersökning utskickad till alla Sveriges kommuner och kommer fram till att det, i samklang med tidigare forskning, går att se att närvaro av testning leder till högre förtroende, medan det i motsats till vad forskningen indikerar inte går att se att de som testar manuellt har ett generellt högre förtroende än de som testar automatiskt. Detta leder till slutsatsen om att datavetenskapen måste kommunicera ut sin kunskap om hur testning av tillgänglighetsanpassning kan utföras på bästa sätt, att kommunerna själva behöver få tillgång till mer kunskap om hur man testar effektivt och pålitligt med manuell testning, och pekar mot vidare forskning inom datavetenskap, filosofi och psykologi kring testning, förtroende och människans relation till maskinen.

Purpose: This thesis investigates the accessibility in the existing housing stock in Jönköping. The inventory was carried out with the help of the handbook Accessibility in Existing Housing abbreviated as TIBB.  The aim is to investigate the extent of accessibility problems based on the selection in Jönköping city with TIBB, and to calculate costs for eliminating these problems. This provides a basis that contributes to improving social sustainability. To achieve the goal, the following questions were asked: (1) How many multi-family houses from the selection of 40, 50 and 60s in Jönköping, have problems with accessibility according to TIBB? (2) What is the occurrence of different types of accessibility problems in the surveyed apartment buildings? (3) What might the cost estimate be to meet the requirements of TIBB, with and without subsidization for an elevator? Method: The main method that was used for this thesis where a case-study with observation. A total of 15 real estate’s where investigated and gave data that was analyzed and gave results through data processing. A document analysis was made for cost estimate to use the same calculations to obtain generalizable figures, as well as compare costs. To give background to the problem a literature study has been accomplished which confirms that there are accessibility problems in the existing housing stock. Findings: The findings that shows that all investigated multifamily housing in the city of Jönköping have accessibility problems. Since they only reach the lowest level in TIBB. The most common accessibility problems for the investigated housing are that the lowest and highest step of stairs aren’t marked, no place for a walker outside and inside the entry, no elevator and the thresholds are higher than 15 mm. To address accessibility problems with the highest possible accessibility level for each property, the cost was estimated to amount to approximately SEK 20.0 million without subsidization when installing an elevator. The cost amounts to approximately SEK 10.4 million with subsidization when installing a elevator. Implications: The conclusions drawn are that the identified the accessibility problems based on the selection in Jönköping's city must be addressed to accommodate housing for the increasing proportion of elderly people in the future. Real estate companies may raise the rent by a maximum of SEK 450 per month if an elevator is installed. For real estate companies to be able to adapt their properties, which contributes to improved social sustainability, the proposal for subsidization when installing an elevator needs to go through, otherwise property companies will lose at a loss if they address accessibility problems. Limitations: Limitations in the thesis is for the year’s forties, fifties and sixties and only five multifamily houses from each decade has been inventoried. Costs relate to many different factors from a socio-economic perspective and will be limited to reasonable rent increases according to the property managers. / Syfte: Detta arbete undersöker tillgängligheten av det befintliga bostadsbeståndet i Jönköping stad. Inventeringen utfördes med hjälp av handboken Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd, TIBB.  Målet är att undersöka omfattningen av tillgänglighetsproblem utifrån urvalet i Jönköping stad med TIBB, samt att beräkna kostnader för att eliminera dessa problem. Detta ger ett underlag som bidrar till en förbättring av den sociala hållbarheten. För att uppnå målet ställdes följande frågeställningar: (1) Hur många flerbostadshus utifrån urvalet från 40-, 50- och 60-tal i Jönköping stad, har problem med tillgängligheten enligt TIBB? (2) Vad är förekomsten av olika typer av tillgänglighetsproblem i de undersökta flerbostadshusen? (3) Vad kan kostnadsuppskattningen vara för att uppfylla kraven i TIBB, med och utan subventionering för en hiss?  Metod: Antalet fastigheter som undersökts var 15 stycken. En fallstudie med observation gav rådata som analyserats och gett resultat genom databearbetning. En dokumentanalys gjordes inför kostnadsuppskattningen för att använda sig av samma beräkningar för att kunna få fram generaliserbara siffror, samt jämföra kostnader. För att ge bakgrund till problemet har en litteraturstudie utförts vilket bekräftar att det finns tillgänglighetsproblem i det befintliga bostadsbeståndet.  Resultat: Resultatet utifrån arbetet visade att samtliga undersökta flerbostadshusen i Jönköping har problem med tillgängligheten då de endast uppnådde den lägsta nivån enligt TIBB. De vanligaste tillgänglighetsproblemen för de undersökta flerbostadshusen är att trappans nedersta och övertas steg är ej markerade, avsaknad av uppställningsplats för rollator utanför och innanför entrén, hiss saknas samt är trösklarna över 15 mm. För att åtgärda tillgänglighetsproblemen med högsta möjliga tillgänglighetsnivå för respektive fastighet beräknades kostnaden fram till cirka 20,0 miljoner kronor utan subventionering vid installation av hiss. Kostnaden uppgår till cirka 10,4 miljoner kronor med subventionering vid installation av hiss.  Konsekvenser: Slutsatserna som dras är att de identifierade tillgänglighetsproblemen utifrån urvalet i Jönköpings stad måste åtgärdas för att tillgodose bostäder för den ökande andelen äldre människor i framtiden. Fastighetsföretagen får höja hyran med max 450 kronor i månaden om hiss installeras. För att fastighetsbolagen ska kunna tillgänglighetsanpassa sina fastigheter, vilket bidrar till en förbättrad social hållbarhet, behöver förslaget till subventionering vid installering av hiss gå igenom, annars kommer fastighetsbolagen gå med förlust om de åtgärdar tillgänglighetsproblemen.  Begränsningar: Avgränsningar i arbetet är utifrån årtal, 40-, 50- och 60-talet samt att enbart fem objekt från varje tidsepok inventeras. Kostnader berör många olika faktorer inom ett samhällsekonomiskt perspektiv och kommer i arbetet begränsas till rimliga hyreshöjningar enligt fastighetsförvaltarna.

This bachelor thesis examines and compares the differences between the functional requirements according to accessibility that exist in the construction and design for a single-family dwelling in Sweden, compared to the US state of Minnesota. During the construction of a single-family dwelling there is a building legislation that both Sweden and Minnesota need to consider and follow. Accessibility is one of the areas that is affected by the building legislation. The building legislations for Sweden and Minnesota differ as Minnesota as a state does not have any requirements for accessibility adaptation for single-family dwellings. Sweden on the other hand requires that all new buildings, extensions, and reconstructions meet accessibility requirements and standards.   The building legislations for Sweden and Minnesota and their differences are presented in this bachelor thesis by depicting the countries view on accessibility for a single-family dwelling, and how this subject is reflected in the legislation that Sweden and Minnesota have.   A comparison between two floor plans has been done, where one floor plan is from a Swedish house manufacturer and the other one from a house manufacturer in Minnesota. There is also an investigation into how accessibility is considered in floor plans, and how they relate to the relevant building legislation. The floor plans have been weighed against each other, and analyzed whether they would be approved based on requirements and conditions in each country. The differences in the building legislation showed that the Swedish floor plan would be approved in Minnesota, while the floor plan designed for individuals without disabilities in Minnesota, on the other hand, would not be approved in Sweden.   The facts that have been obtained were considered in the design of an alternative floor plan in the Revit software. A single-family dwelling has been developed based on both Sweden´s and Minnesota´s building legislation according to accessibility. A result of a single-family dwelling with approved accessibility in both countries is presented in this thesis.