<p>Denna rapport innehåller en undersökning av vilka aspekter som är avgörande för att en systemutvecklingsprocess leder till slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Rapporten innehåller dessutom ett antal riktlinjer för hur en systemutvecklingsmetod kan förbättras med avseende på användbarhet.</p><p>För att genomföra undersökningen har jag valt att utvärdera hur två systemutvecklingsmetoder, SSADM och IDM, hanterar användbarhetsaspekter. Jag har utvärderat dessa metoder utifrån följande frågeställningar: om de stödjer gränssnittsdesign, om de är iterativt användarorienterade, om de involverar designers med speciella gränssnittskunskaper, om de har fokus på användarna, om de innehåller tidiga och kontinuerliga tester av användbarhet, om de har en integrerad utveckling samt om de innehåller stöd för prototyping. Det som framkommer i rapporten är att ovanstående frågeställningar till viss del är avgörande för att säkerställa slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Förutom ovanstående aspekter är det dessutom av vikt att ta hänsyn till användbarhet i samband med kravinsamling och kravanalys. Rapporten avslutas med ett antal riktlinjer att ha i åtanke vid design av slutprodukter med användbara gränssnitt.</p>

Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att undersöka några av marknadens brandväggsprogram som kunde tänkas vara lämpliga för vår målgrupp, det vill säga en hemanvändare. Detta eftersom det idag inte finns någon lättillgänglig information inom detta område. I sökandet av brandväggsprogram fann vi en uppsjö av olika typer av brandväggar och därför har denna undersökning avgränsats till endast fyra brandväggsprogram, nämligen Norton Personal Firewall, Sygate Personal Firewall, Tiny Personal Firewall samt Zone Alarm. Denna avgränsning gjordes genom att välja ut de som experter inom området utvärderat och har ansett vara de som är säkerhetsmässigt bäst på marknaden. Undersökningsgruppen bestod av 28 testare som passade in i vår definition av en hemanvändare. Tyngdpunkten i vår rapport har lagts på brandväggsprogrammens användarvänlighet, eftersom vår hemanvändare oftast inte besitter de tekniska kunskaper som i allmänhet krävs. Med denna undersökning ville vi få fram vilka kriterier ett brandväggsprogram skulle uppfylla för att det skall klassas som användarvänligt. Vi behandlade även områdena informationslänkar/hjälpfunktioner, användarmanual, installation, programdelen och avinstallation för varje brandväggsprogram. I undersökningen har vi använt oss av tidigare gjorda tester om brandväggsprogram, och när det gäller användarvänlighet har vi använt oss av litteratur som behandlar detta ämne. Undersökningen omfattar inte brandväggarnas säkerhet eftersom vi valde att fokusera rapporten på användarvänligheten hos brandväggsprogrammen. Vår empiriska studie bestod av frågeformulär och egna utvärderingar av undersökningens brandväggsprogram. Samtliga i undersökningsgruppen bedömde att brandväggsprogrammens användarvänlighet var hög, förutom hos ett av programmen. Dessutom visade undersökningen att användarvänligheten hos ett brandväggsprogram var ett av de kriterier som vi inte trodde skulle rankas så högt. Det visade sig dock vara väldigt viktigt för vår målgrupp. Slutsatsen från denna undersökning blev att Norton Personal Firewall, Sygate Personal Firewall samt Zone Alarm var de brandväggsprogram som var användarvänliga enligt undersökningsgruppen. Dock var Norton Personal Firewall det brandväggsprogram som klassades som mest användarvänligt. Tiny Personal Firewall var det enda brandväggsprogram som inte kunde klassas som användarvänligt.

Denna rapport innehåller en undersökning av vilka aspekter som är avgörande för att en systemutvecklingsprocess leder till slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Rapporten innehåller dessutom ett antal riktlinjer för hur en systemutvecklingsmetod kan förbättras med avseende på användbarhet. För att genomföra undersökningen har jag valt att utvärdera hur två systemutvecklingsmetoder, SSADM och IDM, hanterar användbarhetsaspekter. Jag har utvärderat dessa metoder utifrån följande frågeställningar: om de stödjer gränssnittsdesign, om de är iterativt användarorienterade, om de involverar designers med speciella gränssnittskunskaper, om de har fokus på användarna, om de innehåller tidiga och kontinuerliga tester av användbarhet, om de har en integrerad utveckling samt om de innehåller stöd för prototyping. Det som framkommer i rapporten är att ovanstående frågeställningar till viss del är avgörande för att säkerställa slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Förutom ovanstående aspekter är det dessutom av vikt att ta hänsyn till användbarhet i samband med kravinsamling och kravanalys. Rapporten avslutas med ett antal riktlinjer att ha i åtanke vid design av slutprodukter med användbara gränssnitt.

Denna B-uppsats utreder begreppet användbarhet och jämför olika yrkeskategoriers uppfattning om användbarhet. Arbetet fokuserar på användandet på hemsidor. Arbetet är avgränsat och behandlar användbarhet på hemsidor och hur intervjuade yrkeskategorier resonerar kring användbarhet. Arbetet innehåller kvalitativa intervjuer, en litteraturstudie, olika metoder för genomförande av intervjuer och resultatet från intervjuerna. Resultatet visade att användbarhet är viktigt för att hemsidor skall användas. Vidare är användbarhet viktigt för att användaren skall tycka om hemsidan. En tydlig design, bra färgsättning, enkla texter, rätt bilder och god struktur är a och o för att en användare skall återkomma till hemsidan. Med Internet är det lätt för användaren att klicka sig vidare till konkurrenternas hemsidor. På Internet har användaren makten över vilka sidor han eller hon vill besöka. Ett citat av Jakob Nielsen beskriver en av våra slutsatser på ett konkret sätt: "Usability rules the Web. Simply stated, if the customer can't find a product, then he or she will not buy it." Översättning av citatet ovan: Användbarhet styr Nätet. Enkelt uttryckt, om kunden inte kan finna en produkt, då kommer han eller hon inte att köpa den.

According to the Diskrimineringslagen (DL, 2017) §4.3, a person shall not be disadvantaged due to a disability in that different measures have not been taken for accessibility in different situations. In Sweden, it is estimated that there are between five and eight percent of the population who possess some form of dyslexia or reading difficulties. This thesis is aimed at investigating whether the three authorities, Skatteverket, Polismyndigheten and Försäkringskassan follow the guidelines that are available based on previous research, in order to create accessible websites for people with dyslexia. The study was based on a mixed method that included a content analysis and a questionnaire survey. Based on previous research, a framework with guidelines that could improve usability on websites, was presented in this study. The results from the content analysis showed that the authorities complied with the framework to some extent, but there are clear shortcomings that need to be addressed. The respondents who conducted the survey were members of Dyslexiförbundet and took part in the survey via the association's social media. The results of the survey showed that the respondents agreed that the majority of the guidelines from the framework were consistent with their own experiences. The guidelines that the respondents did not agree with showed how complex dyslexia is and how difficult it is for developers to create accessible websites.

Dagens samhälle har blivit mer beroende av internet, där de flesta tjänsterna går att utföra online. Nuförtiden är det möjligt att beställa möbler, kläder och annat med hjälp av internet. Detta har gjort att de flesta har lärt sig att använda internet oberoende på deras ålder. Därför har de olika företagen ett stort ansvar att skapa sina webbsidor lättare att använda, för kunden skall kunna utföra sina tjänster smidigt. Frågan är; tänker företagen på målgruppen när de designar en webbsida?Vårt huvudsyfte i projektet är att identifiera nya insikter för att bygga en användbar webbsida baserat på egen forskning och med hjälp av målgruppen. Syftet är att fokusera på målgruppen för att veta deras förväntningar och svårigheter vid navigeringen på en webbsida.Vi genomförde flera intervjuer som riktade sig mot män och kvinnor i olika åldrar och datorkunskap. Dessa intervjuer gav en bred kunskap av användarnas förväntningar på en webbsida. Detta hjälpte oss att utforma användbara insikter för mer användbara webbsidor. Tidigare forskningar gav en överblick av ämnet som möjliggjorde vidare studier. Litteraturen underlättade även utformandet av frågorna till målgruppen för att få utförliga svar. I analysen jämfördes teoridelen med empiridelen, vilket gav oss en utgångspunkt på hur webbsidor kan förbättras.Resultatet av denna studie gav oss olika insikter att tänka på vid skapandet av användbara webbsidor. Några av dessa insikter handlar om informationsmängden, val av bilder, färger, layout och feedback. Resultatet behandlade också områden som störde användaren t.ex. pop- up fönster och reklam. / Program: Systemvetarutbildningen

<p>Denna B-uppsats utreder begreppet användbarhet och jämför olika yrkeskategoriers uppfattning om användbarhet. Arbetet fokuserar på användandet på hemsidor. Arbetet är avgränsat och behandlar användbarhet på hemsidor och hur intervjuade yrkeskategorier resonerar kring användbarhet.</p><p>Arbetet innehåller kvalitativa intervjuer, en litteraturstudie, olika metoder för genomförande av intervjuer och resultatet från intervjuerna.</p><p>Resultatet visade att användbarhet är viktigt för att hemsidor skall användas. Vidare är användbarhet viktigt för att användaren skall tycka om hemsidan. En tydlig design, bra färgsättning, enkla texter, rätt bilder och god struktur är a och o för att en användare skall återkomma till hemsidan. Med Internet är det lätt för användaren att klicka sig vidare till konkurrenternas hemsidor. På Internet har användaren makten över vilka sidor han eller hon vill besöka. Ett citat av Jakob Nielsen beskriver en av våra slutsatser på ett konkret sätt:</p><p>"Usability rules the Web. Simply stated, if the customer can't find a product, then he or she will not buy it."</p><p>Översättning av citatet ovan:</p><p>Användbarhet styr Nätet. Enkelt uttryckt, om kunden inte kan finna en produkt, då kommer han eller hon inte att köpa den.</p>

En kontinuerlig ökning av tillgängligheten till Internet har lett till att flera ärenden som tidigare utfördes utanför hemmet, såsom inköp av böcker, filmer och kläder, nu även sker online. Det finns idag även flera företag som erbjuder tjänster för att signera dokument elektroniskt. Jag har i detta examensarbete valt att studera arbetsflödet för just elektronisk signering. Studien är fokuserad på företaget Comfacts lösning där de använder SMS i identifieringsprocessen. De olika stegen användarna går igenom för att signera dokument är otydliga. Genom att studera arbetsflödet för Comfacts elektroniska signering hoppas jag bringa kunskap i hur man kan utforma flödet så användarna förstår processen och upplever signeringen som enkel och smidig. Förstudien bestod av en heuristisk utvärdering av tjänsten, en konkurrentanalys av liknande tjänster samt användbarhetstester. Resultatet visade att det största problemet med den nuvarande lösningen är vissa ord och meningar som är formulerade så att deltagarna inte förstår. Detta ihop med dålig information om vad som händer resulterar i ett otydligt arbetsflöde som leder till onödigt tänkande för användarnas del. Genom att använda mig av kunskaper jag tillgodosett mig genom teori och förstudie utvecklade jag ett förslag på ett nytt gränssnitt. Detta testade jag sedan på en ny grupp användare och kunde då påvisa mätbara förbättringar från det tidigare gränssnittet. Slutsatsen av arbetet är att ett gränssnitt bör utformas med följande aspekter i åtanke för att bättre guida användarna igenom signeringsprocessen: 1) Designa efter användarna, inte den bakomliggande tekniken. 2) Ge tydlig information om vad som händer 3) De olika elementen i gränssnittet ska vara synliga 4) Designen ska vara enhetlig 5) Använd funktioner som användarna känner igen Genom att designa efter dessa principer i framtiden kan man undvika användare som utbrister ”Nej, men vad dålig jag känner mig nu!”, utan istället säger: ”Aha, jag förstår!”. / A continuous increase of the accessibility to the Internet has lead to several instances where errands previously performed outside the home now can be carried out online as well, such as purchases of books, movies and clothes. Today, several companies offer services for the electronic signing of documents. In this thesis, I have chosen to study the workflow for such electronic signatures. The focus of the study is the company Comfacts solution, which uses SMS as part of the identification process. The steps that users go through to sign a document are not clearly defined. By studying the workflow of the system Comfact uses for electronic signage, I hope to bring insight of how to design a flow where users understand the process and feel that signing electronic documents online is a simple and straightforward process. The preliminary study consisted of a heuristic evaluation of the service, a competitor analysis of similar services and usability tests. The result showed that the main problem with the current solution is that certain words and sentences are structured in a way that the participants feel they don’t understand. This, combined with poor information on how the signing process works results in an overall unclear workflow. An unclear workflow will, in turn, cause the users to reflect upon the process itself more than should be necessary. By using the knowledge gained though theoretic studies and the preliminary study I developed a proposal for a new user interface. This interface was then tested by a new group of users, and I was able to demonstrate measurable improvements from the previous user interface. The conclusion of my study is that a workflow should be designed with the following aspects in mind, in order to better guide the users through the signing process: 1) Design with the users in mind, not the underlying technology 2) Provide clear information about what is going on 3) Different elements should be visible 4) The design should be consistent 5) Use functions familiar to the users By designing according to these principles in the future, users exclaiming “Oh, I feel so stupid!” can be avoided, and more users feel “Aha, I understand!”

The purpose of this master thesis is to develop a model for selecting a computerize Maintenance Management system CMMS. A literature survey for finding relevant theories using database Emerald was performed. The aim of the model is to select the best CMMS and it is a general model that could be used by any company to take the right decision for selecting the CMMS. In this thesis a case study has been performed for selecting the CMMS. The case company for this case study was Hammarplast AB in Tingsryd which is part of HammarplastGruppen. Ten years ago Hammarplast use to be very good in their preventive maintenance but since the production became more automatic and the people that work with maintenance also work with production development their maintenance have come behind. That is why Hammarplast are interested to have a CMMS that would help them to develop their maintenance performance. Four different CMMS (Movex, Dash vp, Tekla and Tribologen) has been analyzed by the authors. The choosing of CMMS was wishes from the case company. From our analyses we recommend Tekla as a CMMS to be used in the case company, since it satisfies the demand of the company by focusing on user friendly, cost, planning and improvement. But before buying Tekla the case company should try to investigate Movex more carefully. / Syftet med examensarbetet är att utveckla en modell för att välja ett datorbaserat underhållssystem (CMMS). En litteratur studie har utförts i databasen Emerald. Det är en generell modell som företag kan använda sig av och modellen strävar efter att välja den bästa CMMS. I detta arbete har en fallstudie utförts för att välja CMMS. Företaget som har används i fallstudien var Hammarplast i Tingsryd, som tillhör HammarplastGruppen. För tio år sedan var Hammarplast mycket duktiga på förebyggande underhåll men eftersom deras produktion blev mer automatisk och att personerna som arbetar med underhåll också arbetar med produktutveckling så har underhållet kommer efter. Därför är Hammarplast intresserade av att ha ett CMMS som hjälper dem utveckla deras underhåll. Fyra olika CMMS (Movex, Dash vp, Tekla och Tribologen) har analyserats av författarna. Valet av dessa CMMS var önskemål från företaget. Från analysen så rekommenderas Tekla som CMMS att använda i företaget, eftersom det tillfredställer kraven från företaget med fokus på användarvänlig, kostnad, planering och förbättring. Men innan anskaffning av Tekla bör en mer detaljerad utvärdering av Movex utföras.

<p>The purpose of this master thesis is to develop a model for selecting a computerize Maintenance Management</p><p>system CMMS. A literature survey for finding relevant theories using database Emerald was performed. The aim</p><p>of the model is to select the best CMMS and it is a general model that could be used by any company to take the</p><p>right decision for selecting the CMMS.</p><p>In this thesis a case study has been performed for selecting the CMMS. The case company for this case study</p><p>was Hammarplast AB in Tingsryd which is part of HammarplastGruppen. Ten years ago Hammarplast use to be</p><p>very good in their preventive maintenance but since the production became more automatic and the people that</p><p>work with maintenance also work with production development their maintenance have come behind. That is</p><p>why Hammarplast are interested to have a CMMS that would help them to develop their maintenance</p><p>performance.</p><p>Four different CMMS (Movex, Dash vp, Tekla and Tribologen) has been analyzed by the authors. The choosing</p><p>of CMMS was wishes from the case company. From our analyses we recommend Tekla as a CMMS to be used</p><p>in the case company, since it satisfies the demand of the company by focusing on user friendly, cost, planning</p><p>and improvement. But before buying Tekla the case company should try to investigate Movex more carefully.</p> / <p>Syftet med examensarbetet är att utveckla en modell för att välja ett datorbaserat underhållssystem (CMMS). En</p><p>litteratur studie har utförts i databasen Emerald. Det är en generell modell som företag kan använda sig av och</p><p>modellen strävar efter att välja den bästa CMMS.</p><p>I detta arbete har en fallstudie utförts för att välja CMMS. Företaget som har används i fallstudien var</p><p>Hammarplast i Tingsryd, som tillhör HammarplastGruppen. För tio år sedan var Hammarplast mycket duktiga på</p><p>förebyggande underhåll men eftersom deras produktion blev mer automatisk och att personerna som arbetar</p><p>med underhåll också arbetar med produktutveckling så har underhållet kommer efter. Därför är Hammarplast</p><p>intresserade av att ha ett CMMS som hjälper dem utveckla deras underhåll.</p><p>Fyra olika CMMS (Movex, Dash vp, Tekla och Tribologen) har analyserats av författarna. Valet av dessa CMMS</p><p>var önskemål från företaget. Från analysen så rekommenderas Tekla som CMMS att använda i företaget,</p><p>eftersom det tillfredställer kraven från företaget med fokus på användarvänlig, kostnad, planering och förbättring.</p><p>Men innan anskaffning av Tekla bör en mer detaljerad utvärdering av Movex utföras.</p>