Syftet med denna studie är att få kunskap om och förståelse för vårdnadshavares perspektiv på tillitsfulla relationer mellan förskola och hemmet, vilket lyfts fram i läroplanen som en betydelsefull del av förskolans utbildning (Skolverket, 2018, s. 8). För att nå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex vårdnadshavare där intervjufrågorna utgår från våra frågeställningar, vilka är: Anser vårdnadshavare att de har tillitsfulla relationer med förskolans pedagoger? Hur beskriver vårdnadshavare en tillitsfull relation mellan dem och förskolans pedagoger? Vilka delar beskriver vårdnadshavare är viktiga i pedagogernas handlanden och sätt att vara för att skapa och upprätthålla en tillitsfull relation? Resultatet kategoriseras utifrån gemensamma nämnare i intervjusvaren, för att sedan analyseras med utgångspunkt i Martin Bubers dialogfilosofi. Resultatet visar att tryggheten är det mest centrala i tillitsfulla relationer, följt av kommunikation, informationsutbyte och bemötande. I analysen framträder det att tillitsfulla relationer snarare består av Jag-Det-förhållanden än Jag-Du-relationer. Studien är ett kunskapsbidrag till både kommande och verksamma pedagoger i förskolans verksamhet.

I denna uppsats försöker vi visa på hur förskollärare förstår och arbetar med att förverkliga ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen, genom hur de bygger upp relationer med vårdnadshavare. Studiens resultat utgår ifrån åtta kvalitativa, halvstrukturerade, intervjuer med förskollärare från en och samma kommun i Sverige. Resultatet visar på att förskollärare lägger stor vikt vid att försöka utveckla en nära relation med vårdnadshavare för att skapa förutsättningar för ett samarbete som bygger på gemensamt engagemang, inte bara för det enskilda barnet utan även för det övergripande pedagogiska syftet med verksamheten i förskolan. Relationsbyggande pågår hela tiden och leds av förskollärarna. I vår studie kan vi urskilja en form av systematik som förskollärarna tillämpar vilken vi benämner som en trestegsraket där förskollärarna först bjuder in och öppnar upp genom att delge information. Genom olika former för informationsspridning och fysiska möten ser förskollärarna till att upprätthålla en kontinuerlig kontakt med respektive vårdnadshavare för att bibehålla trygghet och tillit. Förskollärarna beskriver detta som avgörande för att vårdnadshavarna i sin tur ska öppna upp och delge kunskap om sitt barn. Övervägande beskrivs vikten av att man har ett stort intresse av vårdnadshavarnas, tankar och idéer kring barnet och dess utveckling. Att initialt skapa en sådan trygg relation för förskolan uppfattas av förskollärarna som avgörande för att få till ett mer ömsesidigt informationsutbyte rörande utbildningens övergripande syfte och inriktning. I vår studie såg vi hur förskollärarna var uppfinningsrika kring vilka informationskanaler, kontaktytor och mötesformer man utvecklade i syfte att komma nära och därmed få till ett gott samarbete med vårdnadshavarna,

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vårdnadshavarens erfarenheter av introduktionen till förskolan. Mer specifikt undersöks vad vårdnadshavare anser är viktigt för att skapa tillitsfulla relationer mellan dem och pedagoger under introduktionen i förskolan, samt hur man skulle kunna förändra skapandet av tillitsfulla relationer under introduktionen. Tillitsfulla relationer mellan hem och förskola är betydelsefulla då det påverkar såväl det fortsatta samarbetet dem emellan, som barnets anpassningsprocess till förskolan. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats. För att samla in empiri har semistrukturerade gruppintervjuer genomförts med nio vårdnadshavare. Empirin har sedan transkriberats och analyserats utifrån studiens analysbegrepp, kommunikation, bemötande och kontinuitet. Resultatet visar att vårdnadshavare anser att det är viktigt att skapa tillitsfulla relationer under introduktionen. Vårdnadshavare anser, i likhet med tidigare forskning, att kommunikation, bemötande och kontinuitet i arbetslaget är förutsättningar för att kunna skapa tillitsfulla relationer mellan hem och förskola. Resultatet framhåller vilka egenskaper kommunikation, bemötande och kontinuitet behöver för att de ska bidra till skapandet av tillit. Resultatet lyfter att vårdnadshavare anser att kommunikationen behöver vara innehållsrik, öppen och ömsesidig. Pedagogernas bemötande behöver vara personligt, öppet och välkomnande samt att arbetslaget behöver ha kontinuitet och vara samstämmiga. Uppfylls detta finns det goda möjligheter att skapa tillitsfulla relationer under introduktionen. Resultatet har analyserats utifrån begreppen kommunikation, bemötande och kontinuitet och i förhållande till hur de beskrivs i tidigare forskning. Diskussionen lyfter intressanta fynd ur resultatet samt diskuterar de metodval som gjorts och hur det har påverkat resultatet.

I läroplanen för förskolan står det att förskollärare ska ansvara över att barnen får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen (Skolverket,2018, s. 15). Syftet med den här studien är att belysa förskollärares uppfattningar om relationernas betydelse mellan barn och pedagog i förskolan, för lärande och utveckling. Kvalitativa intervjuer har använts som datainsamlingsmetod i studien där fyra verksamma förskollärare från olika förskolor intervjuats. Resultaten har analyserats genom Fredriksson (2019) tolkning av Bubers teoretiska perspektiv om mellanmänskliga möten. Resultaten visar att förskollärarna menar att det är av stor betydelse att pedagoger och barn får en tillitsfull relation till varandra för att barnen ska kunna utvecklas. Förskollärarna redogör för strategier om relationsskapande och även hur goda relationer kan gynna barnens framtida liv som samhällsmedborgare. Det råder dock olika uppfattningar om hur pedagoger hanterar svårigheter i relationerna mellan barn och pedagog, då några förskollärare menar att det är pedagogens ansvar att skapa tillitsfulla relationer med alla barn medan andra förskollärare menar att det inte går att skapa goda relationer till alla barn i förskolan. En slutsats som drasär att skapandet av tillitsfulla relationer mellan barn och pedagog i förskolan verkar vara komplext och förskollärarnas uppfattningar om relationsskapandet varierar. Sammantaget visar resultaten även att förskollärarna anser att det krävs kompetens för att skapa goda och tillitsfulla relationer till barn i förskolan.

The purpose of the essay is to draw attention to my approach in relation to a boy I choose to call Emil, and how I can increase my understanding of his behavior. I explore conceivable reasons for why he breaks down so often, especially when other children are given attention. Is he simply unusually egoistic, and to a large degree only able to see to his own interests, or am I overlooking the real reasons for his actions. In order to explain the reasons for Emil’s apparent frustration in sensitive situations, I explore the significance of attachment theory. I argue about possible effects of Emil’s parents’ way of describing and guiding him, as well as how I, and my colleagues, risk fulfilling and amplifying negative expectations. As the prime reason for his repeated sense of unhappiness seems linked to a lack of empathy, I explore different ways of understanding this, as well as how I might contribute to fostering compassion. As members of a team, we strive to act in a proper way in relation to Emil. I discuss in what way our consensus can serve the good purpose, as well as how our perceived "truths" risk strengthening dominance. As stressful situations contribute to feelings of irritation regarding Emil’s apparent jealousy, I try to explain how getting closer to one’s own darkness can contribute to an increased sense of respect and understanding. Finally, I examine current views on leadership, where the previous approach focusing largely on the mediation of knowledge has given way to new ideas that stress the importance of creating security as a basis for all learning. I discuss the high demands that are placed on the pedagogue’s sense of awareness and mediating in the children’s acquisition of knowledge, as well as the importance of creating trusting relations.

Flera studier visar att det tillitsfulla mötet är viktigt inom folkbildningen, men hur skapas det i det digitala rummet? Studien syftar till att bidra med kunskap om strategier och pedagogiska praktiker som stärker det tillitsfulla mötet och skapar en lärmiljö där deltagarna kan vara öppna, dela sina erfarenheter och lära av varandra i nätbaserade kurser. Undersökningen har inspirerats av en designbaserad forskningsmetod. Sju kursledare som arbetar med nätbaserade kurser i ett studieförbund har deltagit i samtal, reflektion och testat olika pedagogiska strategier och praktiker i sin verksamhet. Studien tyder på att det går att skapa tillitsfulla möten även i grupper som inte mötts tidigare och som bara möts under en kort tid. En förutsättning är dock social och pedagogisk närvaro och att kursledaren investerar tid och energi samt arbetar medvetet för att skapa en grupp och ett öppet klimat.