Bakgrund: Att leva som diagnostiserad med ett psykiatriskt tillstånd kan innebära flertalet utmaningar. Personer med psykiatriska tillstånd kan dagligen uppleva sig utsatta för fördomar, bevisligen inte enbart i sin vardag i samhället utan även inom vårdkontexten. Somatisk samsjuklighet är ett reellt problem som drabbar en stor del av de personer som diagnostiserats med psykiatriska tillstånd. Vårdpersonal beskrev upplevelser av rädsla och osäkerhet i möten med personer med psykiatriska tillstånd och de belyste bristande kunskaper kring hur de bör bemöta personer med psykiatriska tillstånd. Syfte: Syftet med studien var att belysa de erfarenheter personer med psykiatriska tillstånd beskrivit i kontakt med somatisk vård. Metod: Studien som utförts var en litteraturöversikt enligt Friberg. Genom sökningar med hjälp av databaser såsom Cinahl Complete och PubMed har författarna funnit studier som i litteraturöversikten analyserats och tematiserats. Resultat: Litteraturöversiktens resultat identifierade ett huvudtema: Psykiatriska patienters erfarenheter av somatisk vård och två underteman: Vårdpersonalens bemötande och Bemötandets betydelse för patienters upplevelser av delaktighet. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuterades i förhållande till utvalda budord från tidvattenmodellen. Resonemang fördes kring vikten av bemötande och delaktighet. / Background: Living with a psychiatric diagnosis may entail numerous challenges for the individual. People diagnosed with mental illness can daily experience a vulnerability to prejudice, not only in their everyday life in society but also within the healthcare context. Comorbidity is a substantial problem among a considerable part of the population with psychiatric diagnosis. Healthcare staff has described experiences of fear and uncertainty when dealing with people with psychiatric diagnosis, they enlightened a lack of knowledge when it comes to properly responding to the needs of people with a psychiatric diagnosis. Aim: The aim of this study was to investigate the experiences people with mental illness describe in contact with somatic healthcare. Method: The authors carried out a literature review. Through searches in databases such as Cinahl Complete and PubMed they have found articles that were analyzed and divided into themes. Result: The result of the literature review identified one main theme: Psychiatric patients’ experiences of somatic care and two subthemes: Healthcare staffs’ treatment and the treatments effect on patient participation. Discussion: The results found in the literature review were discussed in relation to chosen commitments from the tidal model. Reasoning arguments concerning treatment and ways to promote patient participation were held and discussed.

Introductions: The aim of the study is to investigate art therapists’ experiences of what is working in the treatment of patients with psychotic disorders.  Issues: What interventions art therapists use in clinical work with patients with psychotic disorders? How is the art therapeutic method significance for the psychotherapeutic treatment?  Method: The study is based on semistructured interviews with five art therapists with experience of treatment with patients in psychotic disorders. The interviews were recorded and then processed using thematic analysis. Result: The result describes five art therapists' experiences of what characterizes the treatment with patients in psychotic disorders. Two main themes emerged in the study with three respectively four subtopic. The interventions applied by the art therapist´s own involvement in the artcreations, it´s supportive interventions ant it´s proposed themes. The other theme is important factors in the treatment; such as visualizing and processing the patients inner experiences, it´s path to verbalization, it´s aid in reality orientation and reliefing effect from psychotic suffering. Discussion: The result is discussed based on the art therapists’ experiences of what is active in the work with patients in psychotic disorders. Interventions and important factors are discussed in relation to different theoretical frameworks of reference. Thoughts on the method are addressed, and that more research is required in the art therapeutic field to consolidate the importance of the method in treatment of patients in psychotic disorders, not least based on requirements for evidence.

Demens är en växande sjukdom världen över. Vid demens kan den drabbade få svårigheter att utföra aktiviteter i det dagliga livet på samma sätt som innan sjukdomen. Arbetsterapeuter arbetar med att hjälpa personer med demens att öka eller bibehålla funktioner i dagliga aktiviteter. I och med att demens ökar världen över kommer behovet av arbetsterapi öka för målgruppen. Syftet med denna studie var därför att undersöka arbetsterapeutiska interventioner för personer med demens samt vilket utfall dessa interventioner haft i utförandet av dagliga aktiviteter. I studien användes en systematisk litteraturstudie som metod för att få svar på syftet. Genom sökningar i databaserna Cinahl, Pubmed, Medline, Psycinfo, Scopus, OT-seeker och Swemed+ framkom nio artiklar med kvantitativ ansats som svarade på syftet. I studien framkom olika arbetsterapeutiska interventioner som strukturerades upp enligt OTIPM. Arbetsterapeuter använde sig av olika varianter av kompensationer, aktivitetsträning och förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner för att förbättra personernas utförande i dagliga aktiviteter. Kompensationer handlade om att arbetsterapeuten hjälpte den demenssjuke att finna strategier eller att genomföra anpassningar av den fysiska och sociala miljön. Aktivitetsträning involverade träning i personlig- och instrumentell ADL och fritidsaktiviteter. Vid förbättringar av personliga faktorer och kroppsfunktioner använde arbetsterapeuterna sig av kognitiv träning, fysisk aktivering och avslappning samt träning av den sociala rollfunktionen. Huvudparten av interventionerna visade sig ge positiva förändringar vid utförandet av dagliga aktiviteter. Däremot var det två studier som visade på försämrade utfall. Resultatet indikerar på att arbetsterapeutiska interventioner kan ha en positiv inverkan på utförandet av dagliga aktiviteter hos personer med demens. Interventionernas längd och intensitet kan påverka utfallet . Ytterligare en faktor som kan påverka är att sjukdomen progreiderar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsättningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstånd den skolgång och undervisning som de behöver och har rätt till utifrån sin funktionsnedsättning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar på olika nivåer inom en kommun i södra Sverige. Från hösten 2011 gäller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstånd och anledningen till det är att en ny skollag börjar gälla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rätten att bli mottagna i särskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten får enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebär att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och läsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i särskolan.                                    Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förståelse kring funktionsnedsättningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgång och den undervisning som de har behov av och rätt till. Personalen behöver se till hela den omgivande miljön och anpassa efter var barns individuella behov. Enligt både litteratur och intervjuer går det nämligen inte att tro att en skolgång och en undervisning passar alla barn med autism och autismliknande tillstånd. De är alla olika, kanske mer olika än oss andra.

<p>Den situerade ansatsen inom artificiell intelligens har i tidigare experiment visat på stora möjligheter vid utvecklingen av enkla beteenden. Ansatsens framgångar är dock inte lika tydliga när det kommer till utvecklingen av mer komplexa beteenden som i högre grad påminner om de experiment som gjorts inom traditionell artificiell intelligens. I studien utvecklas en agent med ett ”Extended Sequential Cascaded Network” som kontrollarkitektur för att lösa en uppgift som kräver ett ”räkneliknande beteende”. Utvecklingen av nätverket grundas på en situerad syn på kognition, däribland att designern i så liten grad som möjligt skall styra utvecklingen. Experimentets resultat visar på en agent som inte ens löser den enklaste versionen av uppgiften. I diskussionen härleds misslyckandet till svårigheterna med en designeroberoende utveckling.</p>

Undersökningsgruppen består av fem patienter som behandlas för bipolära tillstånd. Syftet med studien är att kartlägga konceptualiseringens betydelse för att förhindra återfall i depressiva och maniska episoder utifrån följande begrepp: tidiga symtom, olika sårbarhets- och stressfaktorer, tanke- och beteendemönster samt copingstrategier. Undersökningen har skett vid två tillfällen med två till tre veckors mellanrum. Som stöd vid den första intervjun användes semistrukturerat frågebatteri med avsikt att kartlägga patientens livshistoria, symtombild, stressfyllda livshändelser och om det finns särskilda sådana som har haft en direkt betydelse för försämring, antingen åt det depressiva eller maniska hållet, och om återkommande händelser inverkar negativt på patientens sätt att hantera sin sjukdom. Vid den andra intervjun har individuella frågor ställts för att be om förtydliganden och kompletterande uppgifter.   Av resultatet framgår att avsaknad av konceptualisering ökar risken för återfall vid bipolär sjukdom. Det finns ett positivt samband mellan en individualiserad kartläggning av symtom, utlösande händelser inklusive stress och övertygelser och möjligheten att som patient själv kunna kontrollera och hantera sin sjukdom. Det finns också ett positivt samband mellan god insikt om hur symtom och utlösande händelser samverkar med de tanke- och beteendemönster som patienten har utvecklat och användande av bra strategier i syfte att lindra, hämma eller skjuta upp depressiva och maniska perioder. Ett negativt samband redovisas mellan begränsad insikt om hur symtom och utlösande händelser samverkar med tanke- och beteendemönster som hon utvecklat och användande av dåliga strategier.   Vidare framgår att patienterna genom erfarenhet har lärt sig att identifiera tidiga tecken på depression och mani. De har också god insikt om hur negativa livshändelser och inte sällan samtidigt förekommande stress på arbetet och privat är utlösande faktorer vid episoderna. Däremot saknas en motsvarande insikt om hur även positiva händelser med eller utan avbrott i den dagliga rytmen och personliga ageranden också kan vara den utlösande orsaken till insjuknanden. Av den modell för konceptualisering som redovisas i denna studie framkommer att för att kunna förebygga återfall bör den innefatta en förklaring av vilken form av stress som patienten är särskild sårbar för genom att klargöra sambandet mellan a) tidiga symtom särskiljt från senare depressiva och maniska symtom, b) livshändelser och olika former av stress som är utlösande orsaker till de affektiva episoderna, c) dysfunktionella tanke- och beteendemönster vars teman är ständigt närvarande i de stressfyllda livshändelserna och vid olika former av stress samt d) strategier med vilka man kan förebygga återfall.   Nyckelbegrepp: bipolära tillstånd, depressiva och maniska perioder, kognitiv konceptualisering, tidiga symtom, sårbarhets- och stressfaktorer, dysfunktionella tanke- och beteendemönster samt copingstrategier.

Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera tillförlitligheten av informationen som ambulanspersonalen får från sjukvårdens larmcentral. Frågeställningen är i vilken utsträckning utalarmeringsinformationen stämmer överens med vad ambulans personalen gör för bedömningar väl framme på plats hos patienten. Metod: I denna studie användes en deskriptiv och korrelativ design och sambandet mellan de två variablerna utalarmeringsorsak och bedömt tillstånd. Studien inkluderade alla de larm som utalarmerats som prioritet 1A/B under insamlingsperioden, vecka 10 till vecka 18 2012, vilket resulterade i 62 larm. Resultat: Analysen av utalarmeringsorsak och bedömt tillstånd på plats visar en hög grad av överensstämmelse, kappa koefficienten 0.78. Det är enbart fem fall av sextiotvå, cirka 8 % som avviker utan någon rimlig förklaring, det kan därav antas att det medicinska beslutsstödet fungerar bra. Resultatet visar dock att det sker avvikanden när den intervjuande sjuksköterskan får ett larm med en medvetandepåverkad patient vid utalarmeringen. Slutsats: Studien visar att den utalarmeringsinformation som ambulansen får från sjukvårdens larmcentral anses fungera bra vid utalarmeringen av prioritering 1. Dock upptäcktes att det förekommer oförklarliga avvikande utalarmeringar, där det behövs mer forskning för att kunna utvärdera orsaken kring. / Objective: The objective of this study is to evaluate the reliability of the information that the ambulance crew receive from the emergency dispatch center. And in what extent the dispatch information is consistent with the ambulance crew’s evaluation of the patient’s condition. Method: In this study, a descriptive and correlative design and the relationship between two variables, emergency dispatch and assessed condition, and how well these were consistent with each other were evaluated. The study included all alarms that were dispatched as a priority 1A/B during the data collection period that lasted between week 10 to week 18 2012. This resulted in sixty-two alarms from the emergency dispatch center and the assessments made by the ambulance crew. Results: The analysis of the emergency dispatch and the assessed condition on the seen shows a high level of agreement, kappa coefficient 0.78. There are only five cases of sixty-two, about 8 % that’s without reasonable explanation. It can be assumed that the medical dispatch support tool works well. The result also shows that it sometimes occur mistakes when the interviewing nurse at the medical dispatch center had a patient whit impaired consciousness. Conclusion: The study shows that the dispatch information received from the emergency dispatch center should be considered to work well when dispatching priority 1 alarms. Furthermore, it was discovered that there are unexplained divergent dispatches, where more research is needed to evaluate the occurred mistakes.

Sverige har sedan år 2009 det nationella målet att producera 30 TWh vindkraftsenergi, varav 20 TWh ska komma från landbaserad vindkraft. Detta är ett viktigt delmål för att bli ett mindre fossilberoende samhälle och för att minska koldioxidutsläpp och luftföroreningar. För att nå det nationella målet om 30 TWh utgör vindkraft en viktig förnybar energikälla. Åre kommun och Bergs kommun i Jämtlands län har båda upprättat ett vindkraftstillägg till sina översiktsplaner där de har pekat ut områden möjliga för storskalig vindkraftsetablering, detta för att underlätta för exploatörer att veta på vilka platser kommunen stödjer en utredning för vindkraftsetablering. En vindkraftspark kan sedan augusti år 2009 endast få tillstånd om kommunfullmäktige i kommunen där parken planeras att etableras i tillstyrker parken. Kommunen kan alltså med ett veto stoppa ett vindkraftsprojekt, utan motivering. Således har kommunpolitiker stor inverkan på ett vindkraftsprojekts utfall. För att veta vad som har lett till tre olika vindkraftsparkers utfall har kommunens vindkraftstillägg till översiktsplanen, kommunikationen mellan exploatören och allmänheten, medias inverkan samt den kommunala vetorätten undersökts. Två av de tre studerade vindparksplanerna har fått avslag från kommunfullmäktige. Den tredje fick tillstånd 2011. Representanter från kommunernas kommunfullmäktige har intervjuats, samt representanter från varje vindbolag. Resultaten från denna studie visar att kommunens vindkraftstillägg spelar mindre roll i både val av etableringsplats och i kommunfullmäktiges val att använda det kommunala vetot. Kommunikationen mellan exploatören och allmänheten är viktig för att få lokalt stöd och genom detta få kommunal tillstyrkan. Det är svårt att dra en slutsats om hur stor inverkan media haft på vindkraftsetableringarna. Den kommunala vetorätten har haft stor inverkan på vindkraftsetableringarna och har använts för att få ut någon slags vinst av etableringarna, antingen politisk eller ekonomisk. Framtida forskning behövs kring allmänhetens och närboendes syn på vindkraftsetableringar. / Since 2009, Sweden has the national objective to produce 30 TWh wind energy, where 20 TWh should originate from land based wind turbines. This is an important sub target to become fossil fuel independent community and to reduce the carbon dioxide emmissions and air pollution. To reach the national objective of 30 TWh, wind power is an important renewable energy alternative. The municipalities of Åre and Berg in Jämtland county, Sweden, have both established a wind power supplement to their municipality layout plan, where they point out locations suitable for large scale windfarm establishments, to facilitate for the exploiter where the municipality support wind power establishments. Since august 2009, the representative assembly of the municipality must grant the establishment permission for the wind park. Hence, the municipality can stop an establishment with a veto without motivation. Thus, the representative assembly of the municipality has a large impact on the outcome of a windfarm establishment.  To understand the outcome of three wind farm establishments, the municipality layout plan, the communication between the exploiter and the general public, the impact of media and the municipality veto were studied. Two of three studied wind farm projects were dismissed by the representative municipality assembly. The third project was granted in 2011. Representatives from the assembly of municipality and from the wind farm exploiter firms were intervjued. The results from this study shows that the municipality layout plan has little impact both on the exploiters choise of location for the wind farm and on the assemblies choise to use the veto. The communication between the exploiter and the general public is important for local support and through this, a grant from the assembly. It is difficult to draw any conclution from the impact of the media from the limited data in this study. The municipality veto has a large impact on the outcome of the windfarms establishments and has been used to profit from the establishments, either political or economical. Future studies should be directed towards a survey amongst the general and local public.

No description available.

Sedan oktober 2011 sköter Sjukvårdens Larmcentral, SvLC, utalarmeringen av akuta sjukdomsfall som inkommer vid 112-samtal. Samtidigt infördes ett nytt medicinskt beslutsstöd för de sjuksköterskor som tar emot de akuta samtalen. Då orsaken till buksmärta är komplext och svårt att identifiera hos patienterna valdes just detta tillstånd för granskning. Syfte: Att undersöka om det medicinska beslutsstödet för sjuksköterskorna på SvLC i Uppsala län är en tillförlitlig hjälp i identifieringen av patienter med akuta buksmärtor, samt att undersöka om det fanns ålder-eller könsskillnader. Metod: En empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Sammanlagt 151 patienter som ringt ambulans på grund av buksmärta och som av larmcentralen prioriterats som livshotande (prioritet 1) eller brådskande (prioritet 2) har granskats. Resultat: SvLC´s initiala bedömningar stämde väl överens med de prehospitala bedömningar sjuksköterskan i ambulans gjorde. Hos prio1-gruppen hade 48 % diagnostiserats buksmärta UNS, det vill säga buksmärta utan närmare specifikation, och hos prio 2-gruppen var det 40 % som fått samma diagnos. I denna undersökning kunde inga allvarliga brister identifieras i det nya medicinska beslutssystemet gällande akuta buksmärtor i Uppsala län, och inga signifikanta ålder-eller könsskillnader kunde hittas. Mer studier skulle behövas för att öka träffsäkerheten gällande resultatet i detta ämne och fler patienter skulle behöva involveras för att ”fånga upp” eventuella brister i detta medicinska beslutssystem. / Since October 2011 Sjukvårdens Larmcentral (SvLC) take care of emergency calls. At the same time new decision support tool for nurses that receive the emergency calls was introduced, andit was of interest to find out if there are flaws in the emergency call- system. Since the cause of abdominal pain in patients is a complex and difficult to identify this specific condition was chosen for this study. Aim: To examine whether the new medical decision support for patients with acute abdominal pain after the introduction of the new medical decision- making aid is a reliable working aid. Method: An empirical quantitative study with retrospective review of patients records. Totally 151 patients who called ambulance due to abdominal pain and that the emergency call- center prioritized as life-threatening (priority 1) or urgent (priority 2) has been reviewed. Result: SvLC´s initial evaluation tallied well with the prehospital assessment the nurse in ambulance did. In the prio 1-group 48% diagnosed abdominal pain NOS, that is to say “Not Otherwise Specified”, and in prio 2 group 40% received the same diagnosis. In this investigation, no serious flaws identified in the new medical decision support regarding acute abdominal pain in Uppsala county, and no significant..... More studies would be needed to increase accuracy on the results in this topic and more patients would need to be involved in order to “capture” any deficiencies in this medical decision systems.