Bakgrund  Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan och kan minska symtomen vid depressiva tillstånd som påverkar människors dagliga liv negativt. Fysisk aktivitet som behandlingsmetod går att likställa med antidepressiva läkemedel vid mild och måttlig depression. För att sjuksköterskor ska ha möjlighet att stödja personer med depressiva tillstånd till fysisk aktivitet behövs en sammanställning av befintlig forskning kring hindrande och främjande faktorer som påverkar utövandet.  Syfte  Syftet var att belysa hindrande och främjande faktorer till fysisk aktivitet hos personer med depressiva tillstånd.  Metod  Litteraturöversikten baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats utifrån en icke-systematisk design. Datainsamlingen utfördes med sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo med hjälp av kombinerade sökord. Utvalda artiklar har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys användes för sammanställning och analys av samtliga 16 artiklar och resultatet diskuterades gentemot Prochaskas och DiClementes transteoretiska förändringsmodell.  Resultat  I resultatet identifierades två huvudkategorier: Begränsande faktorer och Framgångsfaktorer. De faktorer som ansågs begränsa utövandet av fysisk aktivitet var depressionens påverkan som involverade symtom och dess svårighetsgrad, brist på motivation och förmågan att omsätta intention till handling. De faktorer som främjande utövandet av fysisk aktivitet var kontinuerligt, professionellt och socialt stöd i form av schemalagda träningspass, uppmuntran och ett förväntat deltagande.  Slutsats  Depressionens symtom och svårighetsgrad påverkade utövandet av fysisk aktivitet i hög utsträckning och genom ett kontinuerligt, professionellt och socialt stöd kan strategier identifieras för att överkomma de hindrande faktorerna. Utövandet av fysisk aktivitet ökade om aktiviteten kändes överkomlig, utfördes för nöjes skull och tillsammans med en personlig tränare. Sjuksköterskan har förmågan att genom ett personcentrerat förhållningssätt skapa tillitsfulla partnerskap och genom utforskande samtal med kontinuerlig uppföljning stödja personer med depressiva tillstånd till symtomlindring genom att bli mer fysiskt aktiva. / Background  Physical activity has positive effects on health and can reduce symptoms in depressive conditions that negatively impact people's daily lives. Using physical activity as a treatment method can be equated with antidepressant medication for mild and moderate depression. To enable nurses to support individuals with depressive conditions in engaging in physical activity, a compilation of existing research on inhibiting and facilitating factors affecting participation is needed.  Aim  The aim was to illustrate inhibiting and facilitating factors for physical activity in individuals with depressive conditions.  Method  The literature review was based on 16 scientific original articles employing both qualitative and quantitative approaches within a non-systematic design. Data collection was conducted through searches in the PubMed, CINAHL, and PsycINFO databases using combined search terms. Selected articles underwent quality assessment based on Sophiahemmet University College's criteria for scientific classification and quality. An integrated data analysis was employed for the compilation and analysis of all 16 articles, and the results were discussed in relation to Prochaska and DiClemente's transtheoretical model of change.  Results  In the results, two main categories were identified: Inhibiting factors and Successful factors. The factors considered to limit the engagement in physical activity included the impact of depression, encompassing symptoms and their severity, lack of motivation, and the ability to translate intention into action. Factors promoting engagement in physical activity included continuous, professional, and social support in the form of scheduled exercise sessions, encouragement, and expected participation.  Conclusions  The symptoms of depression and the severity of the condition significantly impacted the engagement in physical activity. Through continuous, professional, and social support, strategies can be identified to overcome inhibiting factors. Physical activity increased when it felt manageable, was done for enjoyment, and involved a personal trainer. Nurses have the ability to establish trusting partnerships through a person-centered approach. Through exploratory conversations and persistent follow-up, they can support individuals with depressive conditions in symptom relief by encouraging increased physical activity.

Introduktion: Psykisk ohälsa har länge ökat i Sverige. Psykisk ohälsa kan delas upp i psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Psykiatriska tillstånd innefattar en psykiatrisk diagnos. Nästan en av åtta människor lever idag med något slags psykiatriskt tillstånd. Det är vanligt att personer med psykiatriska tillstånd också lever med någon somatisk sjukdom.  Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med självrapporterat och/eller diagnostiserat psykiatriskt tillstånd upplever bemötandet från vårdpersonal inom somatisk hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Artiklarna identifierades genom sökning i databaserna Pubmed, PsycInfo och CINAHL. Resultat: Sex kategorier identifierades som beskrev hur personer med psykiatriska tillstånd upplevde bemötandet i somatisk hälso- och sjukvård. Personer med psykiatriska tillstånd kände att de inte blev trodda när de sökte vård. De kände att de blev diskriminerade och stigmatiserade av vårdpersonalen vilket gjorde att personer drog sig från att söka vård. Det fanns även personal som respekterade och lyssnade på personer med psykiatriska tillstånd. Detta gjorde att personerna fick mer förtroende för vårdpersonalen.  Slutsats: Personer med psykiatriska tillstånd hade olika upplevelser av bemötandet inom somatisk hälso- och sjukvård. Många hade negativa upplevelser av bemötandet, vilket resulterade i att vissa drog sig för att söka vård. Det behövs mer kunskap och forskning inom detta område för att man ska få en ökad förståelse och för att ge personer med psykiatriska tillstånd ett så bra bemötande som möjligt. / Introduction: Mental illness has long increased in Sweden. Mental illness can be divided into mental disorders and psychiatric conditions. Psychiatric conditions include a psychiatric diagnosis. Almost one in eight people today lives with some psychiatric condition. It is common for people with psychiatric conditions to also live with some somatic illness.  Aim: The aim was to explore how people with self-reported and/or diagnosed psychiatric conditions experience the treatment from health care staff within the somatic care.  Method: Literature review based on ten qualitative original articles. The articles were searched for via the databases Pubmed, PsycInfo and CINAHL. Results: Six categories were identified that described how people with psychiatric conditions experienced the treatment in somatic healthcare. People with psychiatric conditions felt they were not believed when they sought care. They felt that they were discriminated against and stigmatized by the healthcare staff, which made people withdraw from seeking care. There were also staff who respected and listened to people with psychiatric conditions. This meant that the people gained more trust in the healthcare staff. Conclusion: People with psychiatric conditions had different experiences of the treatment within somatic healthcare. Many had negative experiences of the treatment, which made some withdraw from seeking care. More knowledge and research is needed in this area in order to gain an increased understanding and to give people with psychiatric conditions the best treatment possible.

I korthet kan trauma förklaras med trubbigt eller penetrerande våld, det kan även handla om brännskada, misshandel eller fall från hög höjd. Med en växande befolkning som blir allt äldre kan det vara en utmaning för larmoperatörerna att alltid kunna ha en ledig ambulans vid prio-1 larm som innebär att det föreligger ett livshot. En avgörande faktor i många fall är tiden. Vid tidskänsliga tillstånd ökar risken för dödsfall med längre responstid. Vilken betydelse har tiden från larm till ambulansens ankomst vid mer eller mindre svåra trauman? Olika faktorer påverkar responstiden i olika grad- det kan handla om att åtgärder satts in i regionen för att förkorta tiden, men kan lika gärna vara miljörelaterat som vägarbeten. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan ambulansens responstid och mortaliteten inom 30 dagar vid allvarligt trauma i Sverige samt huruvida det föreligger regionala variationer i ambulansens responstid vid trauma. En retrospektiv registerstudie valdes därför och data från två Svenska register har analyserats. Data är insamlad från år 2019 och 10 regioner är inkluderade. Inget signifikant samband mellan responstid mot död kunde påvisas vid prio-1 larm. Däremot sågs en signifikant skillnad mellan regionerna vid prio-1 larm där den längsta medelresponstiden var 27,5 minuter och den kortaste var 12,8 minuter.

My degree project is an exploration of fragility and impermanence in objects. An attempt to find a language for it and to put words on a bodily feeling. Where objects are given space through an installation. Like an extension, or mirroring, of my body or your body. I’m thinking about the complexity of human, trapped emotions and fragments, like puzzle pieces or layers of memories. I’m thinking about vulnerability and tears, unredeemed tears. When the first tear rolls down the cheek there is no stop. A bridge is created between an inner world and the outer when sensitive experiences are allowed to come to the surface and be released.

Den svenska lagstiftningen för prövning av havsbaserad vindkraft är för närvarande uppdelad mellan flera olika lagar. Reglerna och prövande instanser varierar beroende på avståndet mellan vindkraftverken och kusten. Den komplexa prövningsstrukturen skapar ogynnsamma villkor för havsbaserad vindkraft, varför förslag på ny lagstiftning nu utreds. I uppsatsen redovisas miljöbalkens grundläggande regler som är tillämpliga vid prövning av miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet, följt av en djupare redogörelse av tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft i Sverige. Vidare hade denna uppsats som mål att kartlägga och utvärdera tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft i Sverige med avseende på dess utmaningar och potentialer. Analysen av de tillståndsgivna vindkraftsprojekten till havs visar att tillståndsprocesser för havsbaserad vindkraft i Sverige är komplexa och involverar en balans mellan tekniska, miljömässiga och sociala aspekter, den bedömningen är idag svåravvägd vilket leder till att tillståndsprocessen kan uppfattas som otydlig och oförutsägbar. Samtidigt går det genom samma analys, att skönja exempel på hur samverkan, kompromisser och transparenta dialoger kan navigera i utvecklingen framåt för havsbaserad vindkraft i Sverige.

Bakgrund: Patienter som genomgår kirurgiska operationer i ett vaket tillstånd kan uppleva känslor såsom oro och ångest. Operationssjuksköterskan ansvarar för att skapa en trygg miljö för patienter och ansvarar även för att förebygga eventuella vårdskador under ingreppet. För att främja operationssjuksköterskans kunskap och därmed förbättra patientens vård behövs mer forskning som beskriver patienters upplevelser av att vara vaken under operation. Syfte: Syftet var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver den vakna patientens upplevelse av den intraoperativa vården i samband med elektiv kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Innehållsanalysen användes för att analysera studiernas resultat. Resultat: Det framträdde fyra teman utifrån analysen av tio vetenskapliga artiklar. De fyra teman var; upplevelse av kontrollförlust och att känna sig objektifierad, upplevelse av trygghet och tillit till teamet, upplevelse av operationsmiljö samt upplevelse av information. Slutsats: Examensarbetet visar att patienter som är vakna under operation upplever olika känslor. Dessa känslor är beroende på operationssjuksköterskan och operationsteamets arbetssätt. För att kunna skapa en trygghet hos patienten behöver operationssjuksköterskan ta hänsyn till patientens integritet genom att låta patienten känna sig delaktig under operation. Operationssjuksköterskan behöver även ha god kommunikationsteknik med patienten.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande, ca 26 miljoner i världen och 250 000 i Sverige lever med diagnosen. Hjärtsvikt är ett komplext tillstånd med påverkan på många olika delar av livet. Behandlingen för hjärtsvikt är även detta komplext och att se individens situation är viktigt för framgångsrik behandling. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt i vardagen. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvalitativa artiklar inkluderade de har analyserats med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet visar på hur patienter med hjärtsvikt upplever att deras vardagliga liv har blivit förändrat av hjärtsvikt. Hur de upplever de nödvändiga förändringar de gör för att hantera en vardag med hjärtsvikt. Resultatet presenteras i kategorierna; stöd och kraft från omgivningen, mötet med sjukvården, rädsla samt förändringar i vardagen. Slutsats: Att leva med kronisk hjärtsvikt innebär en påverkan på patientens vardag. Social isolering, trötthet, andnöd, fysiska begränsningar och rädsla inför framtiden är några av de upplevelser som framkommer vid hjärtsvikt. Sjuksköterskan har här möjligheter att stötta och informera patienten att skapa förutsättningar att hantera vardagen med hjärtsvikt. / Background: Heart failure is a common condition, about 26 million in the world and 250 000 in Sweden are living with the diagnosis. Heart failure is a complex condition and have effects on many parts of life. Treatment for heart failure is also complex and to see the individual’s situation is important for a successful treatment.  Aim: To describe patients’ experience of living with heart failure in everyday life. Methods: A literature review with 13 studies included they have been analyzed with the Friberg Five Step-model. Results: The result shows that patients with heart failure experiences that their everyday life has changed because of heart failure. How they experience necessary changes they do to manage everyday life with heart failure. The results is presented in these categories; support and power from the surrounding, meeting the healthcare, fear and changes in everyday life.  Conclusion: Living with chronic heart failure has an impact on the patient's daily life. Social isolation, fatigue, shortness of breath, physical limitations and fear of the future are some of the experiences that emerge in heart failure. The nurse has opportunities to support and inform the patient to create the conditions for managing everyday life with heart failure.

Bakgrund: Kommunikation är en avancerad process som innefattar utbyte av information och kan ske genom tal, skrift och tecken. En stor del av sjuksköterskans arbete består av att förmedla information, ofta i form av överrapporteringar. Brister i kommunikationen leder lätt till missförstånd och att delar av informationen faller bort, vilket innebär en stor risk för patientsäkerheten. Kommunikationsverktyg är ett samlingsbegrepp för olika mallar som är framtagna för att underlätta och strukturera upp kommunikation. Ett sådant verktyg är SBAR. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva följderna av sjuksköterskors användning av SBAR vid informationsöverföring inom sjukvården, samt att beskriva de valda artiklarnas tillvägagångssätt för datainsamling. Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design och baserades på 11 sökta artiklar. Databaserna Cinahl och Medline via PubMed användes för artikelsökning. Huvudresultat: Resultatet visade att SBAR förbättrade kommunikationen och gjorde den mer lättförståelig och effektiv. Sjuksköterskor blev tryggare i sin yrkesroll och uppfattades vara kunnigare, mer fokuserade och bättre förberedda. Det blev en större medvetenhet bland sjuksköterskor gällande patientsäkerheten och färre incidenter rapporterades. Slutsats: SBAR tycks vara ett lämpligt och effektivt kommunikationsverktyg att använda inom sjukvården, sett både ur ett patient- och personalperspektiv, samt att vårdinstanser bör införa och utbilda sin personal i att använda SBAR. / Background: Communication is an advanced process which includes an exchange of information and can be performed through speech, writing or signs. A big part of the nursing profession is to transfer information, commonly in forms of handovers. Errors in communication can easily lead to misunderstandings and that parts of the information is lost, which can be a grave risk for the patient security. Communication tools are a generic term for templates made to help and structure communication. One of those templates is SBAR. Purpose: The purpose of the following literature study was to describe the progressions of that nurses use SBAR at information transfers within the healthcare industry, and to describe the chosen articles method for gathering data. Method: The literature study had a descriptive design and was based on 11 found articles. The databases Cinahl and Medline through PubMed were used for the search for articles. Main result: The result showed that SBAR improved the communication and made it easier to understand and more efficient. Nurses became more secure in their working role and were perceived as to have more knowledge, more focused and better prepared.There was an improved consciousness among nurses concerning patient security and fewer incidents were reported. Conclusion: SBAR seems to be a suitable and efficient communication tool to be used within the healthcare industry, from both a patient perspective and a staff perspective, and that healthcare agencies should introduce and train their staff in using SBAR.

Denna studie undersökte huruvida nyfikenhet som generell egenskap eller personlighetsdrag uttrycker sig i nyfiket beteende i specifika områden. Med nyfiket beteende i specifika områden menas i denna studie att man uppoffrar tid eller pengar för mer information om svaret eller utfallet i en specifik uppgift, utan att svaret eller utfallet har något annat direkt värde än som information. Ett exempel är att uppoffra pengar mot att få information om vilka svarsalternativ som är felaktiga i ett logikproblem som man försöker lösa. De data som användes i denna studie härrör från tre tidigare studier som har utfört experiment med inslag av de avvägningar som nämnts. Samtliga 90 deltagare var rekryterade i anknytning till Umeå Universitet. Deltagarna har efter experimenten besvarat instrumentet Big Five Inventory (BFI-44) som mäter generella personlighetsdrag, samt instrumentet Curiosity and Exploration Inventory II (CEI-II) som mäter nyfikenhet som egenskap. Resultatet replikerade tidigare samband mellan personlighetsdrag och nyfikenhet som egenskap. Däremot predicerade varken nyfikenhet som generell egenskap eller personlighetsdrag nyfiket beteende i specifika områden. En tolkning gällande det icke-existerande sambandet är att människor har specifika intressen, huruvida de blir och upprätthåller nyfikenhet har inte med grundläggande drag att göra utan med andra orsaker. Möjligen bör konstruktvaliditeten för nyfikenhet som generell egenskap ifrågasättas. / This study examined whether curiosity as a general trait or personality trait expresses itself in curious behavior in specific areas. With curious behavior in specific areas, this study means that you sacrifice time or money for more information about the answer or outcome of a specific task, without the answer or outcome having any other direct value than as information. One example is to sacrifice money to get information about which answer alternatives are incorrect in a logic problem that one tries to solve. The data used in this study derives from three previous studies that performed experiments with elements of the trade-offs mentioned. The 90 participants were recruited in connection with Umeå University. After the experiments the participants answered the instrument Big Five Inventory (BFI-44) that measures general personality traits, and the instrument Curiosity and Exploration Inventory II (CEI-II) that measures trait curiosity. The result replicated previous relationships between personality traits and trait curiosity. However, neither curiosity as a general trait or personality traits predicted curious behavior in specific areas. An interpretation of this non-existing relationship is that people have specific interests, whether they become and maintain curiosity does not have to do with fundamental traits but with other reasons. Possibly the construct validity of curiosity as a general trait should be questioned.

Den situerade ansatsen inom artificiell intelligens har i tidigare experiment visat på stora möjligheter vid utvecklingen av enkla beteenden. Ansatsens framgångar är dock inte lika tydliga när det kommer till utvecklingen av mer komplexa beteenden som i högre grad påminner om de experiment som gjorts inom traditionell artificiell intelligens. I studien utvecklas en agent med ett ”Extended Sequential Cascaded Network” som kontrollarkitektur för att lösa en uppgift som kräver ett ”räkneliknande beteende”. Utvecklingen av nätverket grundas på en situerad syn på kognition, däribland att designern i så liten grad som möjligt skall styra utvecklingen. Experimentets resultat visar på en agent som inte ens löser den enklaste versionen av uppgiften. I diskussionen härleds misslyckandet till svårigheterna med en designeroberoende utveckling.