Uppsatsen undersöker målkonflikter som finns kopplat till havsplanering, samt hur dessa kan lösas. Målkonflikten som uppsatsen fokuserar på är den mellan förnybar energi och skydd av marin miljö i samband med etablering av vindkraft till havs. Uppsatsen gör en fallstudie av den planerade havsbaserade vindkraftsparken vid Kriegers Flak, Öresund. Uppsatsen utgår från den formella planeringsprocessen och studerar här hur den processen verkar för att finna lösningar på målkonflikten. Metoden är en blandning av juridisk metod och kvalitativ innehållsanalys av plandokument, vilket bidrar till en tvärvetenskaplig uppsats. Resultaten visar att målkonflikten mellan Natura 2000-skydd och havsbaserad vindkraft är möjlig att lösa med hjälp av tydliga villkor i tillståndsgivningen. Resultaten visar även på komplexiteten kring målkonflikter och att havsplanerna kan bidra till en mer rättssäker tillståndsprocess för havsbaserad vindkraft. Slutsatserna visar att för att tillståndsprocessen kring havsbaserad vindkraft ska bli mer förutsägbar, måste den kommunala tillstyrkan ändras.

<p>För att kunna upphandla ett elsystem med erforderlig prestanda till en havsbaserad vindkraftpark krävs att köparen ställer krav på säljaren. För att kunna göra detta krävs att ett antal utredningar görs. För detta behöver bl.a. ett internt kabelnät designas. En kabels växelströmsresistans består av en likströmskomponent och en tillsatskomponent. Tillsatskomponenten beror på strömförträngning och"proximity"-effekt. Växelströmsresistansen ger upphov till värmeförluster när kabeln belastas. Ytterligare förluster finns i materialet omkring ledarna, såsom skärm och armering. Dessa totala förluster kan beskrivas med en ekvivalent resistans, plusföljdresistansen. Dielektriska förluster är ytterligare förluster, dessa är spänningsberoende. Hur kablarnas strömvärde kan beräknas för olika förläggningssätt beskrivs. Att ta fram strömvärdet för t.ex. kabel i rör utsatt för solstrålning är komplicerat eftersom många parametrar måste tas hänsyn till. Kablar för vindkraftlast bör kunna väljas med lägre strömvärde än belastningsströmmen eftersom de ej är kontinuerligt belastade. Olika kabelnätslayouter skapas för den planerade havsbaserade vindkraftparken Kriegers flak. Dessa utvärderas med avseende på tekniska och ekonomiska aspekter. Kablar med strömvärden nära eller under belastningsströmmen bör väljas eftersom kabelkostnaden har större inverkan än förlustkostnaden. Dock inverkar det framtida elpriset, om detta stiger ökar förlustkostnadens inverkan.</p>

För att kunna upphandla ett elsystem med erforderlig prestanda till en havsbaserad vindkraftpark krävs att köparen ställer krav på säljaren. För att kunna göra detta krävs att ett antal utredningar görs. För detta behöver bl.a. ett internt kabelnät designas. En kabels växelströmsresistans består av en likströmskomponent och en tillsatskomponent. Tillsatskomponenten beror på strömförträngning och"proximity"-effekt. Växelströmsresistansen ger upphov till värmeförluster när kabeln belastas. Ytterligare förluster finns i materialet omkring ledarna, såsom skärm och armering. Dessa totala förluster kan beskrivas med en ekvivalent resistans, plusföljdresistansen. Dielektriska förluster är ytterligare förluster, dessa är spänningsberoende. Hur kablarnas strömvärde kan beräknas för olika förläggningssätt beskrivs. Att ta fram strömvärdet för t.ex. kabel i rör utsatt för solstrålning är komplicerat eftersom många parametrar måste tas hänsyn till. Kablar för vindkraftlast bör kunna väljas med lägre strömvärde än belastningsströmmen eftersom de ej är kontinuerligt belastade. Olika kabelnätslayouter skapas för den planerade havsbaserade vindkraftparken Kriegers flak. Dessa utvärderas med avseende på tekniska och ekonomiska aspekter. Kablar med strömvärden nära eller under belastningsströmmen bör väljas eftersom kabelkostnaden har större inverkan än förlustkostnaden. Dock inverkar det framtida elpriset, om detta stiger ökar förlustkostnadens inverkan.

Abstract   The permit application process for offshore wind farms (OWF) in Sweden conceivably requires a comprehensive and transparent complement within risk management. The NETEP framework (covering risks concerning navigation, economics, technology, environment and politics), based on a futures planning mechanism (STEEP) has consequently been brought forward as a structure for the application of FMECA (Failure Mode, Effects, and Criticality Analysis) methodology to the permit application process of the Swedish offshore wind farm sector. FMECA, originating from the aeronautical and automobile industries, presents a systematic method for the prediction of future failure in a product, part or process, to evaluate the consequences of that failure and to suggest possible measures for its mitigation or eradication. Its application to attitude and acceptance, safety and environmental effect remains, however, limited which creates the research gap for this thesis. Three Swedish offshore wind farm (OWF) projects in the Baltic Sea area (Lillgrund, Taggen and Trolleboda) were put forward as case studies for use in the evaluation of the proposed FMECA-NETEP methodology, which was approached in two stages. The first evaluation stage results showed that the model accommodates the precautionary principle, the consideration of stakeholder viewpoints, the mitigation of negative effects, the analysis of alternative sites, the observation of relevant legislation and the utilisation of contemporary research. In the subsequent stage of evaluation, the factor for incorporation into the adapted model was intra- and inter-sector cumulative impact. Results showed that positive cumulative impact cannot be illustrated by the model whereas neutral and negative cumulative impact can.  The model’s added value is that it facilitates decision making by providing a rigorous, transparent and structured methodology, the holistic approach of which provides a sound basis for the incorporation of contemporary research.

Detta examensarbete har utförts av studenterna David Lönn och Oskar Lindqvist från Uppsala universitet, åt Marell Boats vägnar i samarbete med flera samarbetspartners. Service av vindkraftverk är komplicerat, farligt och tidskrävande, särskilt i svåra väderförhållanden. Många servicetekniker har skadats allvarligt och dödsfall har också inträffat. Uppdraget var att anpassa en båtdesign för offshorearbete samt implementera ett hissystem från Offshore Access Sweden. Syftet var att förbättra arbetsmiljön genom att lyfta hela båten till offshoreenhetens landningsplattform. Detta för att minska risken för skador på offshore-enheten, båten och besättningen samt möjliggöra en mer säker och effektiv service. Större servicefartyg har förbättrat arbetsvillkoren genom att transportera serviceteknikerna till olika vindkraftverk där service utförs parallellt. Detta är ett ineffektivt sätt att arbeta som resulterar i dödtid för transport, ombordstigning och avstigning och invänta hämtning efter genomförd service. Baserat på forskningsrapporter och litteratur och genom intervjuer och brainstorming togs koncept fram som testades med hjälp av FEM-simuleringar. Därefter utvärderades koncepten genom Pugh matriser baserade på produktspecifikationen som resulterade i ett komplett lösningsförslag. Lösningsförslaget bestod av att införa fästanordningar ombord på båten som säkerställer jämn balans och möjliggör lyft från offshoreenheter. Dessutom anpassades båten för att förbättra arbetsmiljön genom att bland annat sänka relingen och implementera en öppen däcklayout. / This thesis has been carried out by David Lönn and Oskar Lindqvist, Uppsala University, on behalf of Marell Boats in collaboration with several partners. Servicing offshore wind turbines is complicated, dangerous and time-consuming, especially in difficult weather conditions. Many service technicians have been severely injured and deaths have also occured. The assignment was to adapt a boat design for offshore work as well as implement a hoisting system provided by Offshore Access Sweden. The aim was to improve the work environment by enabling to hoist the entire boat to the offshore unit's landing platform. Thereby reducing the risk of damaging the offshore unit, the boat and the crew as well as enabling service to be performed safer and more efficient. Larger service operation vessels have improved the working conditions by transporting the service technicians to different wind turbines where service is performed in parrallelly to the wind turbines. However, this is an inefficient way of working because it results in dead time for transportation, embarking and disembarking and awaiting pick up after preformed service. Based on reasearch reports, literature, interviews and brainstorming concepts were developed and tested using FEM simulations. Thereafter, the concepts were evaluated using Pugh matrices based on product specification and resulted in a complete solution proposal. The solution proposal consisted of implementing hook attachments onboard the boat that ensured even balance and enabled lifting from offshore units. In addition, the boat was also adapted to improve work enviroment by lowering the railing and an open deck layout.

Det svenska samhället rör sig mot en mer elektrifierad framtid med mål att elen ska vara fossilfri. En möjlig faktor i framtidens elproduktion är vindkraften. Vindkraften är idag ca 16% av den totala elproduktionen men regeringen vill påskynda utbyggandet och öka vindkraftens andel. Ett verktyg för att påskyndandet är att anlägga fler och större havsbaserade vindkraftsparker. Syftet med uppsatsen var att beskriva och utreda de rättsliga förutsättningarna för vindkraft på land och till havs. Dessa förutsättningar användes sedan för att analysera och jämföra tillvägagångsätten för båda typerna av vindkraft. Utan att behandla tekniska eller ekonomiska villkor för vindkraftsetablering har uppsatsen undersökt varför inte fler vindkraftsparker finns i de svenska haven och om det beror på svensk lagstiftning eller andra faktorer. Uppsatsen redogör för miljöbalkens grundläggande bestämmelser relevanta till vindkraftsprövningen och övergår sedan in i en beskrivning av tillståndsprocesserna. För att få en full förståelse hur det svenska havet regleras har även en genomgång gjorts av de lagar som gäller utanför svenskt sjöterritorium. Den svenska lagstiftningen för prövningen av havsbaserad vindkraft är i dagsläget splittrad mellan många olika lagar. Beroende på vindkraftverkens distans till kusten så ändras reglerna för prövningen och vem som prövar. För de vindkraftverk som placeras längst bort i den svenska ekonomiska zonen så sker prövningen av flertalet myndigheter och staten. Statens prövning går inte att överklaga i sak, och det är svårt att få insyn i ansökningsprocesserna. Det finns tecken på att de flertaliga prövningsmomenten och komplexiteten i vad som ska prövas leder till att handläggningstiderna blir väldigt långa. Otydligt lagstöd och långa handläggningstider skapar dåliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft vilket utreds med förslag på ny lagstiftning. / Swedish society is moving towards a more electrified future with the goal that electricity should be fossil-free. A possible factor in future electricity production is wind power. Wind power is currently about 16% of Sweden's total electricity production, but the government wants to accelerate the development and increase the share of wind power. One tool of acceleration is to build more and larger offshore wind farms. The purpose of the thesis was to describe and investigate the legal conditions for wind power on land and at sea. These conditions were then used to analyze and compare the approaches for both types of wind power. Without addressing technical or economic circumstances for the establishment of wind power, the thesis has investigated why there are fewer wind farms in the Swedish seas and whether this is due to Swedish legislation or other factors. The essay describes the introductory provisions of the Swedish Environmental Code relevant to the permit for wind power and a description of the permit processes. To understand how the water areas of Sweden are regulated, an assessment was made of the laws that apply outside Swedish territorial waters. The Swedish legislation for permitting offshore wind power is divided into many different regulations. Depending on the wind farms' distance to the coast, the permit laws and government bodies change. For the wind turbines located furthest coast, the permit goes through different regulations and many government bodies and, ultimately, the state. The state's decision cannot be appealed on the merits, and it is not easy to gain insight into the application processes. There are signs that the numerous steps of assessment and the complexity of the offshore wind power permits make the extends de processing times. Ambiguous laws and long processing times create poor conditions for offshore wind power, which are currently being investigated with new legislative proposals.

In light of the energy crisis and the aim to invest in renewable energy, offshore wind power has received an increased attention. The elevated status of investments in offshore wind has pointed out the problems with the legal process, which so far hasn’t - at least not in the case of establishment outside Swedish territory - been applied to aparticularly large extent. When wind power is to be established offshore instead ofonshore, an extensive and complicated permit process occurs. It takes approximately 7 to 10 years before an operation receives all the required permits, which is to be considered a bottleneck for the expansion of renewable energy production accordingto the industry. The legal system derived complexity due to a division of maritime zones in accordance with international law, which means that there is one regulatory framework for Sweden’s territorial seas and another for Sweden’s Economic zone. This essay showsthat the legal process for offshore wind within Sweden’s territorial seas includes a variety of permits and permit-like rules, which however, are coordinated relatively satisfactorily. The procedure usually results in at least a four-fold permit process: (1) Aprocess to receive a license for investigations by the continental shelf from the Geo-logical Survey of Sweden or the government. (2) A process to receive an environmen-tal permit and a permit for water activities by the Land and Environmental Court for the construction and the cables in the water. At this stage, the court can also givedispensation from the protection of species and the shoreland and give permit for impacts on a Natura 2000 area. (3) A process to receive concession from the Swedish Energy Markets Inspectorate and (4) A process to receive permit for laying cables atthe continental shelf by the government. In addition, further permits may be required by other authorities, such as approval to operate in the area, approval for utility ease-ment and a license to affect an ancient monument or to handle geographically sensitive information. There are a fewer number of applicable permits and permit-like rules in the Economic zone than in the territorial seas, however, the legal process is however lesscoordinated. The permitting processes usually results in at least a five-fold permit process:(1) a process to receive a license for investigations by the continental shelf from the 6Geological Survey of Sweden or the government measures, (2) a license for a commercial construction by the government, (3) a process to receive concession from the Swedish Energy Markets Inspectorate (4) a process to receive a permit for water activities by the Land and Environmental Court for laying cables in the water and (5) aprocess to receive permit for laying cables at the continental shelf by the government. Further permits may be required by other authorities for approval of utility easement by the Land Survey authority and permits in accordance with the Birds and Habitats Directives by the relevant County Administrative Board. The multi-step process is one reason to why it can take up to 10 years for an offshore wind project to obtain all the required permits. A need for new trials due toupgrades and modernizations within a project is another. The technology in the field of offshore wind power is under constant and rapid development, which, in combination with its long and complex authorization process, creates a situation where operators need to reconsider, change or extend their existing permit even before thefacility has been built. The procedure to go to litigation with only the changed conditions is uncertain, at least in Sweden’s territorial seas. This means that most projects in the upgrading-process apply for a new permit instead of a changed one. Current law encompasses many uncertainties and inefficiencies. The permitting process does not give an operator exclusivity to the area which creates a lack of legal certainty due to a concern for overlapping projects. A municipalities’ veto can stop aproject at any time during the trial, which creates unpredictability for business operators and can contribute to unnecessary resources being put into a project. The court can turn down a granted network concession since it does not come with legal forceagainst the partially overlapping Environmental Code. The system contributes to uncertainty and contributes to a time-consuming double consideration of important sections in the Environmental Code. In conclusion, three solutions are presented thatmay contribute to an increased legal certainty and efficiency of the system; (1) Implement a rule that specifies the exclusivity of the Electricity Act vis-à-vis the Environ-mental Code, (2) allow cumulation in the governments trials and finally (3) Consider an auction-based system where exclusivity can be ensured in accordance with other EU-countries. / Den havsbaserade vindkraften har i ljuset av energikrisen och satsningen på förnybar energi tillägnats allt större uppmärksamhet. Utvecklingen har gjort att problem medtillståndsregelverket, som hittills inte - åtminstone inte vid etablering utanför svensktterritorium - har tillämpats i särskilt stor utsträckning, har uppdagats. När vindkraftska etableras till havs i stället för på land aktualiseras en omfattande och komplicerad tillståndsprocess. Det bedöms ta ungefär 7 till 10 år innan en verksamhet fått alla erfordrade tillstånd, en flaskhals för utbyggnaden av förnybar energiproduktion omman frågar branschen. Komplexitet i etableringen av vindkraft till havs kan främst härledas till att havet består av en folkrättslig zonindelning, vilket gör att det finns ett regelverk för svenskt sjöterritorium och ett regelverk för en ekonomisk zon. I uppsatsen kan det utläsas att en etablering av vindkraft inom det svenska sjöterritoriet omfattar en mängd olikatillstånd och tillståndsliknande regler, vilka dock samordnas relativt tillfredställande. Ordningen resulterar vanligtvis i minst en fyrfaldig prövningsprocess: (1) En process hosmyndigheten Sveriges geologiska undersökning alternativ regeringen för tillstånd tillundersökningsåtgärder. (2) En process hos mark- och miljödomstolen för tillstånd tillmiljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet för uppförande och drift av vindkraft-verken samt utläggning av en starkströmskabel. I detta skede kan även domstolen pröva frågor om artskydd- och strandskyddsdispens samt ge tillstånd för eventuell påverkan på Natura 2000-område. (3) En process hos Energimarknadsinspektionen för nätkoncession och (4) en process hos regeringen för tillstånd till utläggning av sjökablar längst havsbotten. Utöver dessa processer kan ytterligare prövningar aktua-liseras hos andra myndigheter, som till exempel nämns i uppsatsen rådighetsmedgivande, ledningsrätt, tillstånd för påverkan på kulturmiljön samt tillstånd för hantering av geografiskt känslig information. Inom den svenska ekonomiska zonen aktualiseras färre tillstånd och tillståndsliknande regler, men prövningen samordnas dock i mindre utsträckningen än den somaktualiseras inom svenskt territorium. Ordningen resulterar vanligtvis i minst en fem-faldig prövningsprocess: (1) En process hos Sveriges geologiska undersökning alternativregeringen för tillstånd till undersökningsåtgärder, (2) en process hos regeringen för tillstånd till uppförande av anläggning i kommersiellt syfte, (3) en process hos Ener-gimarknadsinspektionen för nätkoncession, (4) en process hos mark- och miljödomstolen för vattenverksamhet vid utläggning av sjökablar och (5) en process hos regeringen för tillstånd till utläggning av sjökablar längst havsbotten. Utöver dessa processer aktualiseras även ett förfarande för ledningsrätt hos Lantmäteriet samt en prövning hos ansvarig länsstyrelse för otillåten påverkan i enlighet med EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. Den flerfaldiga processen är en orsak till att det kan ta upp till 10 år för en verk-samhetsutövare att erhålla samtliga erfordrade tillstånd. Ett behov av att uppgradera projektets utformning och modernisera villkoren i ett beviljat tillstånd är en annanorsak till det långa tidsfristerna. Tekniken inom området för havsbaserad vindkraft är under ständig och snabb utvecklingen vilket i kombination med dess långa och komplexa prövningsprocess skapar ett läge där verksamhetsutövare behöver ompröva, ändra eller förlänga sitt befintliga tillstånd redan innan anläggningen har börjat byggas. Möjligheten för projekt att förenklat endast pröva en viss förändring är dock begränsad och gränsdragningen otydlig, inte minst inom svenskt sjöterritorium, vilket gör attde flesta projekt börjar om i prövningskedjan genom att söka ett helt nytt tillstånd. Dagens regelverk är behäftad med en rad osäkerhets- och ineffektivitetsmoment. Inget tillstånd inom prövningsprocessen idag ger verksamhetsutövaren någon exklusivitet, en rättssäkerhetsbrist som skapar oro för överlappande projekt och konkurrens om samma plats. Ett kommunalt veto kan stoppa ett projekt när som helst underprövningens gång, vilket skapar oförutsägbarhet för verksamhetsutövare och riskeraratt bidra till att onödiga resurser läggs som ett projekt som ändå inte blir av. Nätkoncession saknar rättskraft gentemot den partiellt överlappande miljöbalksprövningen, vilket skapar osäkerhet och bidrar till onödig tidsutdräkt vid dubbelhänsyn till en stor del av miljöbalkens regler. Avslutningsvis presenteras tre lösningsförslag som kan bidra till ökad rättssäkerhet och effektivitet; (1) inför en regel som ger ellagen rättskraftgentemot miljöbalken, (2) införa en kumulationsregel vid regeringsprövningar samt slutligen (3) överväga ett auktionbaserat system där exklusivitet till området säkerställsi enlighet med andra länder inom EU.

Den svenska lagstiftningen för prövning av havsbaserad vindkraft är för närvarande uppdelad mellan flera olika lagar. Reglerna och prövande instanser varierar beroende på avståndet mellan vindkraftverken och kusten. Den komplexa prövningsstrukturen skapar ogynnsamma villkor för havsbaserad vindkraft, varför förslag på ny lagstiftning nu utreds. I uppsatsen redovisas miljöbalkens grundläggande regler som är tillämpliga vid prövning av miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet, följt av en djupare redogörelse av tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft i Sverige. Vidare hade denna uppsats som mål att kartlägga och utvärdera tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft i Sverige med avseende på dess utmaningar och potentialer. Analysen av de tillståndsgivna vindkraftsprojekten till havs visar att tillståndsprocesser för havsbaserad vindkraft i Sverige är komplexa och involverar en balans mellan tekniska, miljömässiga och sociala aspekter, den bedömningen är idag svåravvägd vilket leder till att tillståndsprocessen kan uppfattas som otydlig och oförutsägbar. Samtidigt går det genom samma analys, att skönja exempel på hur samverkan, kompromisser och transparenta dialoger kan navigera i utvecklingen framåt för havsbaserad vindkraft i Sverige.

Den pågående trenden att investera i fossilfri el kan betraktas ur olika perspektiv.Debatten gällande vindkraft är väl känd. Högskolan i Gävle engagerar sig i projektet "Förankrad i med och motvind (FIMM)" tillsammans med organisationen Hela Sverige ska leva. FIMM syftar till att öka kunskapen om lokala vindkraftsetableringar och fungera som stöd för bygder med fokus på lokal delaktighet. Denna rapport syftar till att undersöka hur komplexa utmaningar i form av lokala vindkraftsetableringar bör angripas ur ett lokalt perspektiv i Gävleborgs län. Arbetet angriper frågorna genom systematiska litteraturöversikter, geografisk kartläggning, statistikfördelning, beräkningar samt intervjuer med lokala aktörer.Resultaten påvisar en komplexitet i etableringen med anledning av olika lokala behov. Vidare påvisas att Gävleborg har stor potential att bidra till både regional och nationell energiförsörjning. En av de främsta tekniska utmaningarna har påvisats varaatt utpekade vindkraftsområden inte reflekterar de senaste tekniska framstegen. Inställningen till vindkraft i länet varierar mellan de undersökta aktörerna och kunskapsnivå har inte kunnat påvisas påverka inställningen. Politikerna och företagarna tenderar att vara mer positiva och allmänhetens inställning är mer blandad. Inblandning av allmänheten och förmedling av kunskap ska enligt resultatet ske av opartisk förmedlare, där tidig inblandning i processen påvisats vara avgörande för inställningen till etablering. Även kompensation har setts som positiv för etableringen, förslagsvis ekonomisk men inte nödvändigtvis. Vindkraften anses ha en viktig roll i Gävleborgs framtid och kan ge betydande bidrag av fossilfri energi. Brist på fortsatt utveckling kan ha negativa konsekvenser för lokalt näringsliv och välstånd. Slutsatserna är att ett ökat systemperspektiv och en ökad kunskapsbredd anses vara fördelaktig för samtliga inblandade aktörer i processen om den kommer från pålitlig förmedlare. Vidare föreslås att allmänheten engageras tidigt i processen, gärna redan under planeringsprocessen av mark för kommunen eller dokument för riktlinjer gällande vindkraft. Ytterligare förslag är att vindkraftsområden och riksintressen revideras med avseende av de tekniska framstegen med tätare intervall för att bättre återspegla de aktuella förutsättningarna. Eventuell ekonomisk kompensation föreslås regleras nationellt eller regionalt men bör anpassas efter lokala behov. Vidare föreslås att den kommunala tillstyrkan görs om till en avstyrkan. Slutligen rekommenderas att både scenarier med och utan vindkraftsetablering ska presenteras av opartisk förmedlare ur ett lokalt perspektiv gärna med aktuella empiriska data och goda exempel. / The ongoing trend to invest in fossil-free electricity can be viewed from different perspectives. The debate regarding wind power is well known. The University of Gävle is involved in the project “Förankrad i med och motvind (FIMM)” together with the organization “Hela Sverige ska leva”. FIMM aims to increase knowledge about local wind power establishments and act as support for the community with a focus on local participation. This report aims to investigate how complex challenges in the form of local wind power establishments should be addressed from a local perspective in Gävleborg County. The work addresses the issues through systematic literature reviews, geographical mapping, statistical distribution, calculations and interviews with local actors. The results show a complexity in the establishment due to different local needs. Furthermore, it is shown that Gävleborg has great potential to contribute to both regional and national energy supply. One of the main technical challenges has been shown to be that designated wind power areas do not reflect the latest technological advances. The attitude towards wind power in the county varies between the investigated actors and the level of knowledge has not been shown to affect the attitude. Politicians and business owners tend to be more positive and public attitudes are more mixed. Involvement of the public and dissemination of knowledge should, according to the results, be done by impartial intermediaries, where early involvement in the process has been shown to be decisive for the attitude towards establishment. Compensation has also been seen as positive for establishment, preferably financial but not necessarily. Wind power is considered to have an important role in the future of Gävleborg and can make a significant contribution to fossil-free energy. Lack of further development can have negative consequences for local business and prosperity. The conclusions are that an increased systemic perspective and breadth of knowledge will be beneficial for all actors involved in the process if it comes from a reliable intermediary. Furthermore, it is suggested that the public be involved early in the process, preferably already during the planning process of land for the municipality or documents for guidelines regarding wind power. A further suggestion is that wind energy areas and national interests are revised with regard to technical progress at more frequent intervals to better reflect the current conditions. Any financial compensation is proposed to be regulated nationally or regionally but should be adapted to local needs. Furthermore, it is proposed that the municipal endorsement be changed to a rejection. Finally, it is recommended that both scenarios with and without wind power establishment should be presented by impartial intermediaries from a local perspective, preferably with current empirical data and good examples.

Previous research has displayed that multi-source farms provide an opportunity to reduce the cost of energy and improve the energy output quality. This thesis assesses the cost competitiveness of co-located wind-wave farms, specifically floating offshore wind (FLOW) turbines and CorPower’s wave energy converters (WEC). This research was conducted in collaboration with CorPower, a Swedish WEC developer. A cost model is generated, which calculates the levelized cost of energy (LCOE) utilizing a life-cycle cost analysis. The model is developed by combining CorPower’s existing cost model with an agglomeration of FLOW cost models from previous studies. An in depth literature research informs about synergies, which are translated into shared costs within the model. The cost model is applied to a site on the Northern coast of Portugal; the location of a FLOW farm project under development. Including wave energy, improves the annual energy production of the farm by up to 10%. However, the effects on power smoothing are negligible, due to the high seasonal variability of the wave resource and the minimal complementarity of the two energy sources. The LCOE of a 1GW 50% wind - 50% wave farm is 63€/MWh. The high initial investment costs of the wind farm results in the standalone wind LCOE of 73€/MWh. The strong capacity factor of the WECs cause the LCOE to reduce to 55€/MWh, when evaluating a standalone wave farm. In all co-location configurations, savings for FLOW and wave farm developers are exhibited. The highest savings are identified for small wind/wave arrays co-located in large farms. This results in an LCOE reduction of up to 4.5% for both wind and wave farm developers. The largest relative savings are found in the DEVEX costs and the electrical transmission installation costs. The identified cost calculations and savings are inline with previous studies. The savings are in the lower range compared to other studies, due to the conservative estimations of the degree of shared costs. The cost model provides a tool, that can be continuously updated with the most recent findings of cost inputs and wind-wave synergies, i.e. shared cost opportunities. This thesis’ results reflect how co-locating wind and wave farms can improve the cost-competitiveness of both technologies. Nevertheless, more in depth research is required to comprehend the full potential of co-located wind-wave farms. There is a necessity of collaboration between wind and wave industry members to ensure that the synergies and shared cost-opportunities identified, are fully exploited. / Tidigare forskning har visat att parker med flera källor ger möjlighet att minska energikostnaderna och förbättra energiproduktionens kvalitet. I den här avhandlingen utvärderas kostnadskonkurrenskraften hos samlokaliserade vind- och vågkraftsparker, särskilt flytande havsbaserade vindkraftverk (FLOW) och CorPowers vågenergiomvandlare (WEC). Denna forskning genomfördes i samarbete med CorPower, en svensk WEC-utvecklare. En kostnadsmodell genereras, som beräknar den nivellerade energikostnaden (LCOE) med hjälp av en livscykelkostnadsanalys. Modellen är utvecklad genom att kombinera CorPowers befintliga kostnadsmodell med en agglomeration av FLOW-kostnadsmodeller från tidigare studier. En djupgående litteraturstudie ger information om synergier, som översätts till delade kostnader i modellen. Kostnadsmodellen tillämpas på en plats på Portugals norra kust, där ett FLOW-anläggningsprojekt är under utveckling. Genom att inkludera vågenergi förbättras parkens årliga energiproduktion med upp till 10%. Effekterna på effektutjämningen är dock försumbara, på grund av vågresursens stora säsongsvariationer och de två energikällornas minimala komplementaritet. LCOE för en 1GW 50% vind - 50% vågkraftspark är 63€/MWh. De höga initiala investeringskostnaderna för vindkraftsparken resulterar i en LCOE för fristående vindkraft på 73 €/MWh. Den starka kapacitetsfaktorn för WECs gör att LCOE minskar till 55€/MWh, vid utvärdering av en fristående vågkraftspark. I alla samlokaliseringskonfigurationer uppvisas besparingar för FLOW och vågparksutvecklare. De största besparingarna identifieras för små vind-/vågkraftsparker som samlokaliseras i stora parker. Detta resulterar i en minskning av LCOE med upp till 4,5% för både vind- och vågparksutvecklare. De största relativa besparingarna finns i DEVEX-kostnaderna och installationskostnaderna för elektrisk överföring. De identifierade kostnadsberäkningarna och besparingarna är i linje med tidigare studier. Besparingarna ligger i det lägre intervallet jämfört med andra studier, på grund av de konservativa uppskattningarna av graden av delade kostnader. Kostnadsmodellen är ett verktyg som kontinuerligt kan uppdateras med de senaste rönen om kostnadsingångar och synergier mellan vind och våg, dvs. möjligheter till delade kostnader. Resultaten i denna avhandling visar hur samlokalisering av vind- och vågkraftsparker kan förbättra kostnadskonkurrenskraften för båda teknikerna. Det krävs dock mer djupgående forskning för att förstå den fulla potentialen hossamlokaliserade vind- och vågparker. Det finns ett behov av samarbete mellanvind- och vågkraftsindustrin för att säkerställa att de identifierade synergierna ochgemensamma kostnadsmöjligheterna utnyttjas fullt ut.