Denna studie undersökte huruvida nyfikenhet som generell egenskap eller personlighetsdrag uttrycker sig i nyfiket beteende i specifika områden. Med nyfiket beteende i specifika områden menas i denna studie att man uppoffrar tid eller pengar för mer information om svaret eller utfallet i en specifik uppgift, utan att svaret eller utfallet har något annat direkt värde än som information. Ett exempel är att uppoffra pengar mot att få information om vilka svarsalternativ som är felaktiga i ett logikproblem som man försöker lösa. De data som användes i denna studie härrör från tre tidigare studier som har utfört experiment med inslag av de avvägningar som nämnts. Samtliga 90 deltagare var rekryterade i anknytning till Umeå Universitet. Deltagarna har efter experimenten besvarat instrumentet Big Five Inventory (BFI-44) som mäter generella personlighetsdrag, samt instrumentet Curiosity and Exploration Inventory II (CEI-II) som mäter nyfikenhet som egenskap. Resultatet replikerade tidigare samband mellan personlighetsdrag och nyfikenhet som egenskap. Däremot predicerade varken nyfikenhet som generell egenskap eller personlighetsdrag nyfiket beteende i specifika områden. En tolkning gällande det icke-existerande sambandet är att människor har specifika intressen, huruvida de blir och upprätthåller nyfikenhet har inte med grundläggande drag att göra utan med andra orsaker. Möjligen bör konstruktvaliditeten för nyfikenhet som generell egenskap ifrågasättas. / This study examined whether curiosity as a general trait or personality trait expresses itself in curious behavior in specific areas. With curious behavior in specific areas, this study means that you sacrifice time or money for more information about the answer or outcome of a specific task, without the answer or outcome having any other direct value than as information. One example is to sacrifice money to get information about which answer alternatives are incorrect in a logic problem that one tries to solve. The data used in this study derives from three previous studies that performed experiments with elements of the trade-offs mentioned. The 90 participants were recruited in connection with Umeå University. After the experiments the participants answered the instrument Big Five Inventory (BFI-44) that measures general personality traits, and the instrument Curiosity and Exploration Inventory II (CEI-II) that measures trait curiosity. The result replicated previous relationships between personality traits and trait curiosity. However, neither curiosity as a general trait or personality traits predicted curious behavior in specific areas. An interpretation of this non-existing relationship is that people have specific interests, whether they become and maintain curiosity does not have to do with fundamental traits but with other reasons. Possibly the construct validity of curiosity as a general trait should be questioned.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka varför roparna inte kunde tiga. De uppträdde på 1840-talet och några få år framåt. Deras ropartid finns nedtecknad i en del böcker och skrifter. Det går inte att få en helt rättvis bild av dem eftersom det inte finns några nu levande ropare att intervjua. Deras bild är till stor del positivt tecknad i texterna. Det finns bara någon enstaka som blev upptecknad som lurendrejare. Det är ett projekt i Finnerödja som hjälpt till att locka fram lusten hos mig att studera dem lite djupare. Projektet använder olika beteckningar på händelser med roparna såsom ”religionskriget i Kvistbro”, ”skottet i Långbron i Finnerödja”, ”stormöte i Slottsbol” och detta ökade mitt intresse för fenomenet. Varför de inte kunde tiga har jag funnit vara beroende av tidpunkten. När de ropade mot spriten har det att göra med en stor dryckenskap som rådde. Jag har funnit att det framförallt är ungdomar och kvinnor som var ropare och att det handlade om olärda och fattiga personer. De betraktades som sjuka och man kallade dem också för "de predikosjuka". Jag har funnit olika sätt man behandlat dem på. De kom ibland i fängelse och ibland kom de under psykvård.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka varför roparna inte kunde tiga. De uppträdde på 1840-talet och några få år framåt. Deras ropartid finns nedtecknad i en del böcker och skrifter. Det går inte att få en helt rättvis bild av dem eftersom det inte finns några nu levande ropare att intervjua. Deras bild är till stor del positivt tecknad i texterna. Det finns bara någon enstaka som blev upptecknad som lurendrejare. Det är ett projekt i Finnerödja som hjälpt till att locka fram lusten hos mig att studera dem lite djupare. Projektet använder olika beteckningar på händelser med roparna såsom ”religionskriget i Kvistbro”, ”skottet i Långbron i Finnerödja”, ”stormöte i Slottsbol” och detta ökade mitt intresse för fenomenet. Varför de inte kunde tiga har jag funnit vara beroende av tidpunkten. När de ropade mot spriten har det att göra med en stor dryckenskap som rådde. Jag har funnit att det framförallt är ungdomar och kvinnor som var ropare och att det handlade om olärda och fattiga personer. De betraktades som sjuka och man kallade dem också för "de predikosjuka". Jag har funnit olika sätt man behandlat dem på. De kom ibland i fängelse och ibland kom de under psykvård.

Introduktion: WHO betonar vikten av att integrera traditionell- och komplementärmedicin i nationella hälsovårdssystem. I Sverige förekommer integrativ medicin med antroposofisk inriktning på Vidarkliniken i Järna. Syfte: Att studera förändringar av självskattat hälsotillstånd hos patienter som erhållit antroposofisk vård på Vidarklinikens öppenvårdsmottagning i Norrköping. Metod: En kvantitativ metod med enkäter till 26 patienter på Vidarklinikens öppenvårdsmottagning i Norrköping, konsekutiv datainsamling. Hälsorelaterad livskvalitet skattades med hjälp av EQ-5D (rörlighet, hygien, aktivitet, smärta och oro) och EQ-VAS (totalt hälsotillstånd) samt två enkäter, konstruerade för denna studie, med VAS-skalor för sömnkvalitet, fysiskt tillstånd, psykiskt tillstånd och förutsättningar att hantera sin livssituation, samt patienternas beskrivning av måluppfyllelse. Därutöver undersöktes patienternas sjukskrivningsgrad och läkemedelsförbrukning. Resultat: Patienterna hade mycket varierande diagnoser och ofta sammansatt problematik. Vanligast var utmattning, fibromyalgi och smärta. Resultaten varierade mellan diagnosgrupperna. Huvuddelen av patienterna rapporterade stor tillfredsställelse med vård, behandling och bemötandet från personal, till hög grad uppnådda förväntningar och mål, samt att överlag ha fått bättre förutsättningar att hantera sin livssituation. Det fanns ingen signifikant skillnad i medelvärdet för EQ-5D index eller EQ-VAS, men trend till signifikant förbättring vad gäller sömnkvalitet och psykiskt tillstånd, samt signifikant förbättring av självskattat fysiskt tillstånd (p=0.021). Vid delanalys av de enskilda dimensionerna (EQ-5D) fann man förbättrat tillstånd i någon/några av dimensionerna hos 36 % av patienterna, oftast vad gäller rörlighet och minst vanligt vad gäller smärta. Slutsats: I denna grupp med omfattande och varierande och ofta mycket långvarig problematik påvisades stor uppskattning av vården, trender till förbättrade resultat vid sömnkvalitet och psykiskt tillstånd, samt signifikant förbättrade resultat vid självskattat fysiskt tillstånd. / Introduction: WHO stresses the importance of integrating traditional and complementary medicine into national health systems. In Sweden, integrative medicine with an anthroposophical focus is practised at Vidar Clinic in Järna. Purpose: To study changes in the self-rated health status of patients receiving anthroposophic care at Vidar Clinic outpatient facility in Norrköping. Method: A quantitative method using questionnaires to 26 patients at the Vidar Clinic outpatient facility in Norrköping, [using] consecutive data collection. Health-related quality of life was estimated using EQ-5D (mobility, hygiene, activity, pain and anxiety) and EQ-VAS (overall health status) along with two questionnaires specially designed for this study, with VAS scales for sleep quality, physical condition, mental condition and the ability to manage their lives, as well as the patients’ description of whether or not they felt fulfilled in their lives. In addition, the patients’ sickness absence rates and drug consumption were analysed. Results: The patients had extremely varying diagnoses and often complex problems. The most common were fatigue, fibromyalgia and pain. The results varied between the diagnostic groups. The majority of the patients reported great satisfaction with their care and treatment and how they were being cared for by the staff; to a large extent they felt that their expectations and goals had been achieved, and that in general they had been given better capabilities to manage their lives. There was no significant difference in the mean value for the EQ-5D index or EQ-VAS, but a tendency to significant improvement in sleep quality and mental condition, and a significant improvement in self-estimated physical condition (p=0.021). When a partial analysis was conducted of the individual dimensions (EQ-5D), improved conditions were found in one/some of the dimensions in 36 per cent of the patients, usually in terms of mobility and least common with regard to pain. Conclusion: In this group, with extensive and varied and often very long-term problems, great appreciation of the care was shown, there were tendencies to improved results in sleep quality and mental condition, and significantly improved results in self-estimated physical condition.

Bakgrund: Centralisering av sjukvård har bidragit till färre antal akutmottagningar. Antalet ambulanstransporter har blivit fler och avstånden till sjukhus längre, vilket ställer höga krav på ambulanspersonalens kompetens. I glesbygd ställs ambulanspersonalen ofta inför utmaningar då för få resurser finns att tillgå. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att prehospitalt vårda patienter med kritiska tillstånd i glesbygd. Metod: Nio legitimerade sjuksköterskor som arbetade på två olika ambulansstationer belägna i glesbygd i Norra Sverige intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Den transkriberade texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fem kategorier: Att långa avstånd förlänger vårdtiden, Att bristande resurser försvårar omhändertagandet, Att känna sig ensam och otillräcklig, Att trygghet i teamet stärker omvårdnaden av patienten, Att utbildning och utveckling bidrar till ökad trygghet. Sjuksköterskorna i ambulans i glesbygdstudien upplevde att det var påfrestande att stå ensam med stora och för patienten livsavgörande beslut. De upplevde att arbetet krävde mycket av dem som sjuksköterskor då de fick vårda patienter med kritiska tillstånd under en lång tid på grund av långa avstånd och samtidigt hade för få resurser att tillgå. Vidare upplevdes arbetet som utmanande och deltagarna beskrev att de alltid försökte lösa situationerna efter de förutsättningar som fanns. Ett väl fungerande samarbete med kollegor beskrevs vara viktigt. Sjuksköterskorna beskrev även att det var viktigt att ha en bred kompetens inom akutsjukvård. Slutsats: Prehospital vård i glesbygd och omhändertagande av patienter med kritiska tillstånd är utmanande. Sjuksköterskor bör besitta bred kompetens och utbildning inom akutsjukvård kan främja omvårdnaden i komplexa situationer. Utvecklingsområden har identifierats under studiens process och ytterligare forskning inom området är önskvärt för vidare kliniska implikationer.

In Sweden, there are limits to how much leachable substances waste must contain in order to be deposited as hazardous waste. Fly ash from waste incineration often end up over the limit, mainly due to the chloride content. Fly ash is therefore often deposited abroad. The purpose of this study was to investigate the possibility to handle fly ash locally. To clarify how the law is applied, environmental reports and permit documents from ten waste sites with permission to deposit fly ash were studied. In addition, a literature study was made to review the state of knowledge regarding the treatments of fly ash. The treatment methods are numerous, but are at different levels of commerciality. Among the treatments available there are both physical, chemical, biological, electrical and thermal variants. Many of the treatments (except for carbonation and microbial bioleaching) results in chloride levels below the limits. Several are however unrealistically expensive or generate wastewater with high levels of chloride that would need further treatment. Three plants out of the ten holding permits to deposit fly ash, have exemptions from the limit for chlorides. It's however difficult to see a common reasoning for allowing exemptions. In several cases there are sensitive receiving waters downstream from the landfill. One reason to be dispensed despite this sensitivity, may be the guidance that EPA issued. It is not formulated any specific concerns relating to chlorides. One handles therefore often high levels of chloride in the leachate as a dilution problem, not a leaching problem. / I Sverige finns det gränsvärden för hur mycket utlakningsbara ämnen avfall får innehålla för att kunna deponeras som farligt avfall. Flygaska från avfallsförbränning hamnar ofta över gränsen för vad som får deponeras, främst p.g.a. kloridinnehållet, och askan deponeras därför bl.a. i Norge och Tyskland. Syftet med denna studie var att utreda möjligheten att hantera flygaska lokalt. För att klargöra hur lagstiftningen tillämpas har miljörapporter och tillståndsbeslut från tio avfallsanläggningar med tillstånd att deponera flygaska studerats. Dessutom har en litteraturstudie gjorts av kunskapsläget när det gäller behandling av flygaska för att motverka lakning av klorider. Behandlingsmetoderna är många, men har kommit olika långt i att anses som kommersiella. Bland behandlingarna finns både fysiska, kemiska, biologiska, elektriska och termiska varianter. Många av behandlingarna (med undantag för karbonatisering och mikrobiell bioutlakning) gör att gränsvärden för utlakning av klorider klaras. Många av behandlingarna är dock orealistiskt dyra eller genererar avloppsvatten med höga kloridhalter. Av de tio anläggningar som innehar tillstånd till att deponera flygaska, så har tre även dispens för gränsvärdet för klorider. Utifrån den information som finns i tillståndsbesluten är det mycket svårt att se ett mönster vad gäller bedömningen av de enskilda fallen. I flera fall finns känsliga recipienter nedströms deponin. En anledning till att dispens ges trots denna känslighet kan vara den vägledning som Naturvårdsverket gett ut. Där formuleras inte någon specifik problematik kring klorider, utan andra ämnen är i fokus. Man behandlar därför ofta höga kloridhalter i lakvatten som ett utspädningsproblem, istället för ett utlakningsproblem.

Penalty-taking performance in handball within a self-regulatory focus framework was examined. In a two-independent group design, regulatory framings (either promotion or prevention) were given to participants (N = 25) prior to penalty-taking. More precisely, Swedish male (n = 15) and female (n = 10) players of the third male and second female Swedish Leagues were randomly allocated to shoot three penalties each under either a promotion-framed (n = 13; Mage = 20.77, SD = 3.77 years) or a prevention-framed (n = 12; Mage = 19.25, SD = 2.09 years) condition. Positive and negative affect were measured to assess pre-performance emotional states. Findings showed that promotion–focused individuals performed better in a promotion– framed penalty (i.e. fit) than in a prevention–framed (i.e. mismatch). Moreover, when in regulatory fit, pre-performance positive emotions were reported to be greater than when in mismatch. Findings are discussed in terms of role of fit and emotional states in pressureperformance critical situations. / Straffläggnings prestation i handboll inom ett själv-regulatoriskt fokus-ramverk undersöktes. I en två-oberoende grupps design, regulatorisk inramning (antingen promotion eller prevention) gavs till deltagarna (N = 25) innan straffläggning. Mer exakt, svenska manliga (n = 15) och kvinnliga (n = 10) spelare från den manliga tredje och kvinnliga andra svenska divisionen var slumpmässigt tilldelade att skjuta tre straffar under antingen en promotion-inramad (n = 13; Målder = 20.77, SD = 3.77 år) eller prevention-inramad (n = 12; Målder = 19.25, SD = 2.09 år) straffsituation. Mätningar av positiva och negativa affekter bedömde pre-prestation emotionella tillstånd. Resultaten visade att promotions-fokuserade individer presterade bättre i en promotion-inramning straffsituation (fit) än i en prevention-inramning straffsituation (mismatch). Dessutom när i regulatoriskt-fit, rapporterades positiva emotioner högre än i mismatch. Resultaten är diskuterade i förhållande till rollen av fit och emotionella tillstånd i prestation-under-press kritiska situationer

Organisationer bör förstå vikten av anställdas arbetskraft eftersom den anses vara en av de viktigaste komponenterna till att verksamheten fortgår. Mänskliga tillgångar är på så vis den viktigaste resursen eftersom deras arbetskraft hjälper företag att bli konkurrenskraftiga. Därför krävs det för organisationer att lyckas motivera sina medarbetare för att de ska kunna prestera goda resultat i arbetet. Av den anledningen är det betydelsefullt att studera hur en verksamhet med hjälp av en kompetensutveckling kan öka medarbetares inre arbetsmotivation och vad den har för betydelse för deras inre arbetsmotivation. Hos medarbetare som saknar motivation finns det en risk för att låg produktivitet förekommer och arbetsgivare måste på så vis hitta en förklaring på problemet. Därför är det viktigt att organisationer fokuserar på investeringar som kan öka medarbetares arbetsmotivation.Studien fokuserar på en kompetensutveckling eftersom detta har visat sig förbättra effektiviteten och arbetsprestandan hos medarbetare. För att kunna besvara undersökningens problemformuleringar valde författarna att använda sig utav en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer utfördes tillsammans med medarbetare från den valda organisationen. Studiens syfte var att få en ökad förståelse för vad medarbetare upplever som viktigt inom kompetensutveckling och vilken betydelse den har för deras inre arbetsmotivation.Studiens valda organisation är ett revisionsföretag som befinner sig i Jönköpings kommun och tillhör en bransch där kunskap och kompetens hos den anställda är den viktigaste resursen. Den valda avdelningen har nyligen genomgått en kompetensutveckling vilket således gör det intressant att undersöka vilken betydelse kompetensutvecklingen har på medarbetares inre arbetsmotivation. Resultatet som presenteras i studien är att kompetensutvecklingar har stor betydelse för medarbetares inre arbetsmotivation samt att de psykologiska tillstånden kan förändras efter en genomförd utvecklingsinsats. Däremot är det av stor vikt som arbetsgivare att känna till att medarbetare motiveras av varierande faktorer och för att få kännedom om dessa kan ett verktyg vara utvecklingssamtal. De faktorer som medarbetare ansåg var av störst vikt inom en kompetensutveckling var främst personlig utveckling, att bibehålla och öka kompetensen samt få mer trygghet när de utför arbetsuppgifter / Organizations should understand the importance of employee labor as it is considered to be one of the most important components for the continued operation of the business. Human resources are the most important resource because their workforce helps companies to become competitive. It is therefore necessary for organizations to succeed in motivating their employees in order for them to be able to achieve good results at work. For this reason, it is important to study how an activity with the help of a skills development can increase employees’ internal work motivation and what it means for their internal work motivation. There is a risk that low productivity occurs when employees have a lack of motivation and employers must find an explanation for the problem. Therefore, it is important that organizations focus on investments that can increase employees’ work motivation.The study focuses on skills development as this has been shown to improve the efficiency and work performance of employees. In order to be able to answer the survey's problem formulations, the authors chose to use a qualitative method where five semi-structured interviews were conducted together with employees’ from the chosen organization. The purpose of the study was to gain an increased understanding of what employees perceive as important in a skills development and how important it is for their internal work motivation.The study’s chosen organization is an auditing company located in Jönköpings country and belongs to an industry where knowledge and competence of the employees is the most important resource. The selected department has recently undergone a competence development and therefore makes it interesting to investigate how important the competence development is for the employees’ internal work motivation. The results presented in this study shows that competence developments are of great importance for employees’ internal work motivation and that the state of psychology can change after a completed skills development effort. On the other hand, it is of great importance as an employer to know that employees are motivated by various factors and to find out this, employers can use a tool such as a development conversation. The employees considered that the factors that were most important in a skills development were mainly personal development, maintenance and increased competence and increased security when performing tasks.

Bakgrund: Att vårda patienter i vaket tillstånd kräver större förberedelser och hänsyn på operationssalen. Operationssjuksköterskor behöver tillgodose patienten och ge god omvårdnad och samtidigt säkerställa en säker och steril högteknologisk miljö. Studier har visat att patienters upplevelse under operation påverkas av operationssjuksköterskans bemötande. Genom att öka medvetenhet och kunskap om operationssjuksköterskans möte med vakna patienter intraoperativt kan patienters upplevelse under operation förbättras.  Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som genomgår kirurgi i vaket tillstånd.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med elva stycken operationssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Att patienten är i fokus och direkt få ett kvitto på arbetet, Att sträva efter ett gott samarbete och professionalitet inom teamet, Att vilja minska oro och skydda patienten, Att vara lyhörd och ge patienten möjlighet till delaktighet Slutsats: Denna studie visade att operationssjuksköterskorna lade fokus på patienten då de genomgick kirurgi i vaket tillstånd och de ville vara lyhörda för patientens behov för att ge dem en bra upplevelse. De ville skydda patienten från obehag och även verka som patientens företrädare.