I och med en ändring i skollagen, som trädde i kraft juli 2011, får inte längre elever med autism eller autismliknande tillstånd vara inskrivna i någon särskoleform om de inte även har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstånd i grund- och gymnasieskolan utifrån den nya skollagsförändringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag. Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där pedagoger, specialpedagoger, representant från SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger på Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet är ett subjekt i sig och utvecklas samt påverkar sin egen omgivning. Studien rör sig även på en organisatorisk nivå och därför har vi även använt ett systemteoretiskt perspektiv. Analysen av de intervjuades tankar och uppfattningar tog sin utgångspunkt utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt.   Resultatet av de intervjuades tankar och uppfattningar visade på att inkludering är något alla önskar skolan ska sträva mot men att den kan se olika ut samt att pedagogerna upplever det som svårast att få elever med autism eller autismliknande tillstånd att fungera i klassrummet. Dessa elever ställer krav på kompetensutveckling kring funktionsnedsättning, handledning från specialpedagoger till pedagoger samt organiseringen inom skolan såsom klassammansättningar, möjlighet till mindre grupper eller enskilda platser menar de flesta. Pedagogerna som arbetar direkt med dessa elever behöver arbeta med tydlighet och struktur vilket även forskningen påvisar. Specialpedagogen kan utifrån sin yrkesroll hålla sig ajour med senaste forskning och genom detta skapa bättre förutsättningar för organisationen, pedagogen samt eleven att göra fullgoda arbeten. De kan handleda pedagoger, arbetslag och skolor i arbetet med dessa elever. Med sin expertis i funktionsnedsättningen kan de hjälpa rektor, skolledning och även skolpolitiskt så att insatserna blir rätt. det vill säga gynnar den enskilde eleven, elevgruppen, skolan.

No description available.

No description available.

När barn drabbas av sjukdom och skador involveras föräldrarna till barnet. Det ökar komplexiteten för sjuksköterskor som tar hand om barnet. Är då barnet i ett livshotande tillstånd blir föräldrars delaktighet en aktuell fråga. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa föräldrars och sjuksköterskors upplevelser av föräldrars delaktighet inom vården när barn befinner sig i ett livshotande tillstånd. Metoden för denna litteraturöversikt utgår ifrån Fribergs modell. Studien är baserad på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter att ha granskat och analyserat artiklarna kunde sex kategorier identifieras: Behov av adekvat information, Behov av kontinuerliga samtal, Möjlighet till närvaro, Gemensamt beslutsfattande, Tillitsfullt stöd samt En betydelsefull vårdrelation. Resultatet visar att föräldrar upplever ett behov av delaktighet i vården av sitt barn, som kan uppnås med hjälp av sjuksköterskor. Föräldrar upplever dock inte alltid att de görs delaktiga. Sjuksköterskor upplever att föräldrars delaktighet är av stor betydelse för både patient och föräldrar, där ett bra samspel mellan sjuksköterskor och föräldrar är avgörande för hur delaktighet möjliggörs i vården. I diskussionen tas det upp att föräldrars delaktighet är av stor betydelse för att främja både barns och föräldrars välbefinnande, samt att delaktighet kan bidra till en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskor. Dock kan föräldrars delaktighet och närvaro vara ett hinder för sjuksköterskor genom att ständig övervakning påverkar sjuksköterskors arbetsförmåga samt att gemensamt beslutsfattande kan försvåras genom föräldrars emotionella tillstånd.

No description available.

Globalt sett har stadsbefolkningen ökat stadigt under de senaste decennierna och trenden förväntas bestå särskilt i utvecklingsländer. I Afrika har den snabba tillväxten i stadsområden föranlett svårlösliga, grundläggande utmaningar. Tillväxten sker till största delen genom informella och "markockuperande" bosättningar i oplanerade områden där nödvändig infrastruktur och samhällsservice saknas för flertalet. Det har blivit överbefolkat nära stadskärnorna. Det är höga halter luft- och vattenföroreningar och miljön är på många håll hälsovådlig. De flesta livnär sig inom den informella sektorn, arbetslösheten är hög, och den urbana fattigdomen ökar. Städerna hinner inte med i den snabba tillväxten och kan inte ta hand om alla som flyttar in. Tanzanias framtida ekonomiska tillväxt och fattigdomsbekämpning måste dra nytta av de betydligt högre bidrag till den nationella ekonomiska tillväxten som tillhandahålls av högre produktivitet, högre hushållsvälfärd, bättre social rörlighet och förbättrad mänsklig utveckling som i allmänhet förknippas med urbana centra, konstaterar Världsbanken. Ett starkare fokus på städerna behöver inte ske på landsbygdsbefolkningens bekostnad. Investeringar och utvecklingar från många håll som riktar sig mot städer konkurrerar sällan med sådana som riktar sig mot landsbygden. Mer produktiva och effektiva städer kommer att ge effektiva marknader för, och förmånlig service till befolkningen på landsbygden, där 7 av 10 tanzanier fortfarande lever. 3 av 10 bor i städer idag, den andelen kommer enligt prognoser att växa till 4 av 10 till år 2030. Stadsbefolknings förväntas öka i dubbel takt jämfört med den genomsnittliga nationella befolkningstillväxten. FN uppskattar att år 2030 kommer mer än 20 miljoner tanzanier leva i stadsområden. Mot denna bakgrund är det av stor vikt att exploateringen och utvecklingen av stadsområdena fungerar väl. Där målet är att skapa attraktiva städer som innehåller alla de funktioner och komponenter som behövs.

The objective of this bachelor's thesis was to get knowledge concerning the trend of small scale hydropower plants and the possibility according the present legislation to use small scale hydropower as energy source in Sweden. The result aims also to conclude if it is possible to get permission for small scale hydropower stations at the river Lyckebyån.   To achieve this, ten legal cases where five of them have been permitted and five of them has been denied license have been examined. These cases were dated between 2010-2016. These have been analyzed from given questions. They may describe the trend of small scale hydropower in Sweden. To examine the cases at Lyckebyån different sources were used, such as literature studies, interviews and by using information from different databases.   The results shows that it is possible to get permission for small scale hydropower production in Sweden today, but it is a complicated process and the result of the probation depends on many factors. The legislation sets high standards and there exist conflicting interests which are against small scale hydropower stations due to their effects on biodiversity. There are both positive and negative environmental consequences of hydropower production at Lyckebyån. However, there are no evident obstacles for permission in Lyckebyån. / Uppsatsens mål var att få en inblick i hur trenden ser ut avseende småskalig vattenkraft och om det med dagens lagstiftning är möjligt att använda småskalig vattenkraft som energikälla i Sverige. Resultatet förväntades också ge en bild av huruvida det är möjligt att få tillstånd eller inte för ett småskaligt vattenkraftverk i Lyckebyån.   För att komma fram till resultatet har tio domstolsbeslut som är daterade mellan 2010 och 2016 använts varav fem har erhållit tillstånd och fem har fått avslag. Dessa har analyserats utifrån bestämda frågeställningar. Domarna ger en beskrivning av trenden avseende småskalig vattenkraft i Sverige. För att undersöka fallet i Lyckebyån har annat material i form av litteratur, muntliga källor och databaser använts.   Resultatet visar att det är möjligt att få tillstånd för småskalig vattenkraft idag men att det är en krävande process som beror på flera faktorer. Lagstiftningen ställer höga krav och det finns andra intressen som är emot den småskaliga vattenkraften på grund av dess påverkan på den biologiska mångfalden. Det finns både positiva och negativa miljökonsekvenser till följd av ett vattenkraftverk i Lyckebyån. Det finns inga självklara hinder för att ett tillstånd ska beviljas i Lyckebyån.

<p>Fler personer överlever idag en svår hjärnskada, vilket har medfört att rehabiliteringen har ställts inför en utmaning avseende dessa personer. Då det gäller arbetsterapeutens behandlingsmetoder finns det liten vetenskapligt dokumenterad kunskap och ett behov av fortsatt forskning inom området. Studiens syfte var att undersöka vilka behandlingsmetoder, sett ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv, som beskrivs i vetenskaplig litteratur samt dess effekter för vuxna personer med en traumatisk hjärnskada i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artikelsökning utfördes i databaserna Medline, AMED, Cinahl och PsycInfo och resulterade i 10 inkluderade artiklar. Studierna kvalitetsbedömdes och bevisvärdet graderades för respektive studie. Resultatet kategoriserades enligt Occupational Performance Model (OPM). Resultatet indikerade att sinnesstimulering och att patienterna själva kunde påverka omgivningen med hjälp av assisterande teknik, var de vanligaste arbetsterapeutiska behandlingarna för patienter i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd. En studie påvisade också behandling över tid från sinnesstimulering, träning av specifika motoriska funktioner till att kunna använda assisterande teknik. Två artiklar bedömdes ha en hög kvalitet, sex medel kvalitet och två låg kvalitet. Bevisvärdet för nio studier bedömdes vara lågt och för en studie måttligt vilket resulterade i otillräckligt vetenskapligt underlag för att kunna dra några slutsatser om behandlingsmetodernas effekt. Behov finns därför av fortsatt forskning inom området. Resultatet av studien kan däremot bidra med en ökad kunskap och ge en vägledning för arbetsterapeuten i klinisk verksamhet vid behandlingen av patienter i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att visa hur normer kring kön och sexualitet upphävs och utmanas under lajv (levande rollspel). Materialet som används är fältanteckningar från en deltagande observation under ett lajv och fem intervjuer med lajvare. Resultatet visar att heteronormativiteten och den heterosexuella matrisen bryts under lajv, det vill säga det finns en queer dimension under lajv. Denna brytning är möjlig eftersom lajv blir ett liminalt tillstånd genom leken och därmed inverteras samhällets normer. Under lajv kan deltagarna spela med sin könsidentitet och sin sexuella identitet vilket tydligt visar att dessa identiteter inte är några fasta kategorier utan föränderliga och flytande. Jag diskuterar även kring huruvida de inverterade normerna har en transformerande kraft eller om de snarare upprätthåller samhällets normer. Diskussionen resulterar i att det finns utrymme för både och.</p>

Syftet med uppsatsen var att fördjupa min kunskap om suggestopedi för att se om den möjlihen har goda förslag på vad som skapar bra förutsättningar för lärande. Vidare vill jag undersöka om dessa tankar om suggestopedi som pedgogiskt förhållningssätt finns på skolor idag, och i så fall i vilken form, medveten, omedveten, som helhet eller i delar. Uppsatsen tar även upp elevernas verkliga upplevelse ställt mot lärarens förhållningssätt i klassrummet. I studiens inledning presenteras tidigare pedagogiska strömningar och dessa ställs i diskussionedelen brevid suggestopedin för att se vad som eventuellt är överfört mellan dem och för att se vad som kan vara unikt för suggestopedin. Studien är uppdelad med en teoretisk del och en empisrisk del. Den teoretiska delen innefattas av en litteraturgenomgång och den empiriska delen består av observatioenr och intervjuer med tre stycken lärare och sex elever.