The objective of this bachelor's thesis was to get knowledge concerning the trend of small scale hydropower plants and the possibility according the present legislation to use small scale hydropower as energy source in Sweden. The result aims also to conclude if it is possible to get permission for small scale hydropower stations at the river Lyckebyån.   To achieve this, ten legal cases where five of them have been permitted and five of them has been denied license have been examined. These cases were dated between 2010-2016. These have been analyzed from given questions. They may describe the trend of small scale hydropower in Sweden. To examine the cases at Lyckebyån different sources were used, such as literature studies, interviews and by using information from different databases.   The results shows that it is possible to get permission for small scale hydropower production in Sweden today, but it is a complicated process and the result of the probation depends on many factors. The legislation sets high standards and there exist conflicting interests which are against small scale hydropower stations due to their effects on biodiversity. There are both positive and negative environmental consequences of hydropower production at Lyckebyån. However, there are no evident obstacles for permission in Lyckebyån. / Uppsatsens mål var att få en inblick i hur trenden ser ut avseende småskalig vattenkraft och om det med dagens lagstiftning är möjligt att använda småskalig vattenkraft som energikälla i Sverige. Resultatet förväntades också ge en bild av huruvida det är möjligt att få tillstånd eller inte för ett småskaligt vattenkraftverk i Lyckebyån.   För att komma fram till resultatet har tio domstolsbeslut som är daterade mellan 2010 och 2016 använts varav fem har erhållit tillstånd och fem har fått avslag. Dessa har analyserats utifrån bestämda frågeställningar. Domarna ger en beskrivning av trenden avseende småskalig vattenkraft i Sverige. För att undersöka fallet i Lyckebyån har annat material i form av litteratur, muntliga källor och databaser använts.   Resultatet visar att det är möjligt att få tillstånd för småskalig vattenkraft idag men att det är en krävande process som beror på flera faktorer. Lagstiftningen ställer höga krav och det finns andra intressen som är emot den småskaliga vattenkraften på grund av dess påverkan på den biologiska mångfalden. Det finns både positiva och negativa miljökonsekvenser till följd av ett vattenkraftverk i Lyckebyån. Det finns inga självklara hinder för att ett tillstånd ska beviljas i Lyckebyån.

Världen är i en omställning för en hållbarare framtid och det inkluderar miljövänligare transporter. Elflygplan är under utveckling och de kan fylla ett syfte för att minska flyg- trafikens miljöpåverkan. De elflygplan som förväntas vara i trafik först i Sverige har en passagerarkapacitet på cirka 19 personer och kan transporteras cirka 400 km. För att se vilken den totala påverkan elflygplan kan ha på miljön undersöktes de miljökonsekvenser som kan uppstå kring flygplatser. Studien begränsades till att analysera de luftföroreningar som uppstår i LTO-cykeln, vilket innefattar flygplanets rörelser på marken och upp till 915 m höjd i luften. De miljökonsekvenser som framförallt påverkas vid användandet av elflygplan är energiförbrukning och luftföroreningar. Vattenföroreningar och buller undersöktes också. Elförbrukningen kommer som väntat öka att vid användning av elflygplan och den ökar med antalet elflygplan i bruk. För att minska eekttoppar under laddning av flygplanen på flygplatser kan energilagring med batterier eller vätgas användas. Elflygplanen har inga emissioner av luftföroreningar och de kommer därför att minska. Desto fler elflygplan i trafik desto större minskning av luftföroreningar kommer ske. Bullerutbredningen kan tänkas minska vid starten med elflygplan medan högre bullernivåer kan förväntas vid landning då framförallt batterielektriska flygplan är tunga eftersom vikten av batterierna inte avtar med flygsträckan. För att elflygplan ska vara ett miljövänligare alternativ ur ett flygplatsperspektiv måste energin för att ladda flygplanet komma från hållbara källor. Den främsta skillnaden mellan batterielektriska flygplan och bränslecelsflygplan kommer att vara infrastrukturen som krävs på flygplatsen. Flygplan med bränsleceller och vätgas som drivmedel kommer även ha vattenånga som restprodukt vid användande medan batterielekt- riska plan har noll utsläpp till luften. Även ett ändrat resmönster är tänkbart där elflygplanen fyller ett transportsyfte från mindre flygplatser till större flygplatser för vidare resande. Detta skulle kunna minska persontransporter kring de större flygplatserna så som Arlanda. Då elflygplanen inte använder flygbränsle kommer även transporter av flygbränsle att minska. / The world is in a transition for a more sustainable future and that includes more environ- mentally friendly transport. Electric aircrafts are under development and they can fulfill a purpose to reduce the environmental impact from air trac. The electric aircrafts that are expected to first be in use have a passenger capacity of 19 people and can fly 400 km. To gain an understanding of the total environmental impact of electric aircraft, the environmental consequences that may arise around airports were investigated. The study was limited to analyzing the air pollutants that occur in the LTO-cycle, which includes the aircraft’s movements on the ground and up to 915 m altitude. The environmental consequences that are primarily aected by the use of electric aircraft are energy consumption and air pollution. Water and noise pollution were also analyzed. As expected, electric energy consumption will increase with the use of electric aircrafts and it increases with the number of electric aircraft in use. To reduce power peaks at airports that arise when charging, energy storage with batteries or hydrogen may be used. The electric aircraft have no emissions of air pollutants and the emissions around airports will therefore be reduced. The more electric aircrafts in trac, the greater the reduction in air pollution will be. The noise distribution can be expected to decrease at take-o with electric aircrafts, while higher noise levels can be expected when landing, especially since battery-electric aircraft are heavy at landing because the weight of the batteries does not decrease with the flight distance. For electric aircraft to be a more environmentally friendly alternative from an airport perspective, the energy used to charge the aircraft must come from sustainable sources. The main dierence between battery electric aircraft and fuel cell aircrafts will be the infrastructure required at the airport. Aircraft with fuel cells and hydrogen as fuel will also have water vapor as a residual product during flight, while battery-electric aircrafts have zero emissions to the air. A changed travel pattern is also conceivable, where the electric aircraft fulfill a transport alternative from smaller airports to larger airports for further travel. This could reduce passenger transports around the larger airports such as Arlanda. As the electric aircraft don’t use aviation fuel, transports of aviation fuel will also be reduced.

<p>Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien. </p><p>Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats. </p><p>Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.</p>

Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien. Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats. Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.

ICT is developing rapidly and is playing an increasingly important role in society. High expectations are placed on ICT in relation to sustainable development. In order to provide basis for decision-making and ensure that ICT is used in the best possible way for enabling sustainable development, the sustainability impacts of ICT need to be studied. This thesis aims to provide new knowledge on the environmental impacts related to ICT, to explore the potential of ICT to contribute to sustainability, and discuss ways of assessing environmental impacts of ICT. In order to fulfill the aim a literature review of existing LCA studies of ICT was done, an LCA case study of printed and online media was performed, a methodological framework for sustainability assessment of scenarios was developed and then applied for environmental assessment of future ICT societies. The results show that manufacturing and use phase are the life cycle stages contributing the most to the ICT environmental impacts. For online newspapers online distribution and content production may give significant contribution to the overall impact. User behavior was observed to be crucial for the results of comparisons of ICT solutions with their traditional counterparts. The following key issues were concluded to influence the environmental risks and opportunities in future ICT societies: energy mix, economic conditions, life styles, technology, and environmental ambitions, incentives and regulation. The potential of ICT for sustainability is affected by these key issues. A new methodological framework (SAFS) was developed for the assessment of future scenarios (societal level). Life cycle assessment (LCA) was used for assessment on a product level. Application of both methods, their benefits, drawbacks, and challenges of assessment were discussed. Both types of assessments were concluded to be important to support decision-making. / Utveckligen inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT) sker snabbt och IKT spelar en allt viktigare roll i samhället. Samtidigt finns stora samhällsutmaningar inom hållbarhetsområdet, och ganska höga förväntningar ställs på IKT att kunna bidra till en hållbar utveckling. Vissa studier hävdar att IKT kan spela en avgörande roll för att stödja olika hållbarhetsstrategier och att IKT kan möjliggöra övergången till en mindre resursintensiv ekonomi. För att ge underlag för beslutsfattande och stödja att IKT används på bästa sätt för att möjliggöra hållbar utveckling, behöver hållbarhetseffekter av IKT studeras. När det gäller miljöpåverkan måste både negativa och positiva, direkta och indirekta effekter beaktas. Det är viktigt att förstå miljöpåverkan genom hela livscykeln för specifika enskilda IKT-lösningar men också att studera IKTs sammanvägda effekter i en mer övergripande kontext, för att identifiera potentiella risker och möjligheter ur miljösynpunkt.  Dessutom behöver IKTs roll när det gäller att stödja möjligheter till miljöförbättringar och motverka risker identifieras. Denna avhandling syftar till att ge ny kunskap om IKTs miljöpåverkan, att undersöka IKTs potential för att bidra till en hållbar utveckling, och diskutera metoder för bedömning av miljökonsekvenser av IKT samt utmaningar relaterade till den typen av bedömningar. Avhandlingen omfattar en litteraturstudie av tidigare livscykelanalyser (LCA) av IKT, en LCA-studie av traditionella och online tidningar, utveckling av ett ramverk för hållbarhetsbedömning av scenarier samt användningen av det ramverket för en miljöbedömning av framtida IKT-samhällen. Resultaten visar att andra typer av miljöpåverkan än klimatpåverkan och energi inte är tillräckligt belysta i miljöbedömningar av IKT, vilket skapar en risk för suboptimering och att miljöproblem flyttas från en typ av påverkan till en annan. Tillverknings- och användningsfasen ger upphov till störst miljöpåverkan i IKT-produkters livscykel. För nättidningar visade det sig att distribution och innehållsproduktion kan ge betydande bidrag till den totala miljöpåverkan, beroende på tidningarnas egenskaper och läsarnas beteende. Generellt har användarnas beteenden visat sig vara avgörande för resultaten vid jämförelser mellan IKT-lösningar och deras mer traditionella motsvarigheter. Ett antal nyckelområden som påverkar uppkomsten av risker och möjligheter när det gäller miljöeffekter i framtida IKT-samhällen har identifierats. De är energimix, ekonomiska förhållanden, livsstilar, teknik, samt miljöambitioner, -incitament och -lagstiftning. Potentialen för IKT att bidra till hållbar utveckling påverkas av dessa nyckelområden, och potentialen skulle troligen inte realiseras helt utan incitament eller miljölagstiftning. Båda typerna av miljöbedömningar - på produkt och samhällsnivå - är viktiga för att stödja beslutsfattande. En ny metod utvecklades för bedömning av framtidsscenarier (på samhällsnivå) – Sustainability assessment framework for scenarios (SAFS). För miljöbedömning av produkter användes livscykelanalys (LCA). Tillämpningen av båda metoderna, deras fördelar och nackdelar, och utmaningar vid användning av metoderna diskuteras. Resultat från avhandlingen kan ge underlag rörande möjliga miljöeffekter av IKT idag och i framtiden för diskussion inom IKT-sektorn och bland politiker och beslutsfattare. På så sätt kan diskussioner om hur IKT kan bidra till hållbarhet underlättas. Metodutveckling och diskussion i denna avhandling kan vara av intresse för forskare och praktiker. / <p>QC 20160613</p>

Arbetet med att minska sjöfartens miljöpåverkan är något som är högaktuellt och under ständig utveckling. Vid en omdirigering där delar av sjötrafiken från Stora Bält förflyttas till Flintrännan, skulle miljöbelastningen minska regionalt och öka lokalt. Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur bränsleförbrukningen förändrades för den del av sjötrafiken som förflyttades till Flintrännan. Genom detta kunde man också se en tendens till hur sjöfartens bidrag till luftföroreningar i Malmö stad kan förväntas förändras. Slutsatserna var att referensfartygen nästan halverade bränsleförbrukningen när dom valde den kortare rutten via Flintrännan framför Stora Bält. Det framkom att sjöfartens totala bidrag till CO2 utsläppen förväntas minska med 60-190 000 ton. Resultatet uppnåddes genom en insamling av trafikflödesdata samt bränsleberäkningar på tre referensfartyg. / Efforts to reduce shipping's environmental impact are something that is highly topical and constantly evolving. At a redirection where parts of the sea traffic from Stora Bält moved to Flintrännan, environmental impact would decrease regionally and increase locally. The purpose of this paper was to find out how the bunker consumption changed for the part of the sea traffic that were moved to Flintrännan. This could also indicate a tendency to change the contribution of shipping to air pollution in Malmö city. The conclusions were that the reference vessels almost halved the bunker consumption when they chose the shorter route via Flintrännan. It was found that shipping's total net contribution to CO2 emissions is expected to decrease by 60-190 000 tons. The result was achieved through a collection of traffic flow data and fuel calculations on three reference vessels.

Denna kandidatuppsats fokuserar på relationen mellan konsumtion, konsumenter och miljöförändringar från ett holistiskt synsätt. Syftet är att undersöka konsumenters attityd och kunskap om konsumtion, välbefinnande, och miljöproblem. För min studie har jag använt mig av kvalitativa semistrukturella intervjuer och litteraturstudier. Resultatet av min studie visar att många av intervjupersonerna inte är bekanta med begreppet hållbar utveckling. Detta till trots hade dem kunskap om klimatförändringar samt miljömässiga och sociala problem relaterade till konsumtion. Välbefinnande beskrivs av intervju personerna, främst som ”att ha tillräckligt”, ex. boende, jobb, mat och speciellt att ha god hälsa. Ingen av de tillfrågade konsumenterna var nöjda med den tillgängliga informationen om konsumtion och olika varor, men de hade alla idéer om hur man bättre kan informera om konsumtion. De av konsumenterna mest upplevda barriärerna var tid för att planera inköp, avsaknad av information eller privat ekonomi. / This study focuses on the relations between consumption, consumers and environmental change seen from a holistic perspective. The purpose of the study is to examine the attitudes and knowledge among consumers, about consumption, well-being, and environmental issues. To study these questions, I did personal qualitative semi-structural interviews and literature studies. My research showed that now many of the interviewed persons were familiar with the concept of sustainable development. However, the subjects showed to have good knowledge on climate change and other environmental and social problems related to consumption. To most of the interviewed persons, well-being meant to have “enough”, explained as housing, work, food, and especially good health. None of the consumers were satisfied with the information about different commodities and they all had different ideas of how information about consumption could be improved. The most experienced barrier to the consumer’s possibility to consume more sustainable, was time or rather lack of time in everyday life to plan the purchases, as well as personal economy.