<p> </p><p>Denna studie har sin bakgrund i den lagförslagsändring som ännu ej är genomförd angående ett slopande av revisionsplikten. Det författarna haft som syfte med studien har varit att se om revisionsbyråerna förberett sig med ökad efterfrågan på andra tjänster än revision inför avskaffandet av revisionsplikten, och i och med det studera om de tror på ökad efterfrågan på andra tjänster. Syftet är även att studera om företagarna kommer att efterfråga andra tjänster. Genom att jämföra med länder som tidigare avskaffat revisionsplikten ska författarna försöka förutse vilka tjänster som nu kommer att efterfrågas av revisionsbyråerna. Vidare har författarna en ambition om att försöka ge revisionsbyråerna en bild av vad som kan tänkas komma att efterfrågas av dem i och med avskaffandet, i termer av olika tjänster. Problemet som ligger till grund för studien har formulerats enligt ”Kommer efterfrågan på revisorernas tjänster ändras i och med avskaffandet av revisionsplikten och kan detta tänkas leda till ett ändrat tjänsteutbud bland revisionsbyråerna?”.</p><p> </p><p>De utgångspunkter författarna haft är de studier inom företagsekonomi som de införskaffat under sin tid vid Umeå universitet. Dessa får anses ha påverkat studien i ämnesvalet då författarna båda valt redovisning som huvudämne.</p><p> </p><p>Som teoretisk referensram som legat till grund för utformningen av intervjufrågor samt den genomförda analysen har företagsekonomiska teorier använts samt en beskrivning av situationen och effekter av andra europeiska länder som genomfört samma lagändring. Främst har en jämförelse skett med England där vi kan se tydligast effekter av avskaffandet. Vidare har teorier gällande intressenter, agentteorin, intern kontroll och som en naturlig del av arbetet har den utredning som ligger till grund för lagändringen SOU 2008:32 haft en betydande roll.</p><p> </p><p>I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts i form av personliga och telefonbaserade intervjuer gjorts. Bland de tillfrågade finner vi tre revisionsbyråer samt fyra aktiebolag som enligt förslaget skulle kunna slopa sin idag lagstadgade revisionsplikt. Frågorna som vid intervjutillfället ställdes är utformade enligt frågor kring: situationen idag, förslaget samt framtiden, och dessa är utformade med hjälp av den teoretiska referensram som ovan presenterats.</p><p> </p><p>Genom analys av dagens analys, förslaget och tankar kring framtiden så kom författarna framtill att de tjänster som kan tänkas efterfrågas om ett eventuellt avskaffande blir verklighet är redovisningstjänster, bokslutsintyg och delvis revision. Vidare drogs slutsatser kring eventuell frivillig revision och att de företag som kommer välja detta alternativ kommer bero mycket på det enskilda specifika fallet och att en generalisering är svår att göra. De för oss mest tydliga som kommer vara avgörande i detta fall är verksamhetens storlek, dess krav från intressenter, dess syn på vilken kvalitetsstämpel revision är samt den relation de har till sin revisor i dagens läge.</p><p> </p>

<p>Integrering av tjänster blir allt vanligare hos företag idag. Länsförsäkringar är ett tjänsteföretag som erbjuder sina kunder två olika typer av tjänster inom samma företag. Länsförsäkringar är unga på bankmarknaden men har blivit högst aktuella under den stundande finanskrisen då förtroendet för de största bankerna har minskat. Länsförsäkringar har en omfattande försäkringsverksamhet och är mitt i en ökad etablering på banksidan. Deras prioritet ligger idag på att öka kundbasen med förmånskunder, det vill säga att få försäkringskunder att bli bankkunder och vice versa. Vi är intresserade av hur bankkunder och försäkringskunder värderar relationer, lättillgänglighet, pris, etablerat varumärke och tjänsteutbud. Detta för att se hur bankkunders attityd stämmer överens med försäkringskunders, samt hur Länsförsäkringars perspektiv stämmer överens med kundernas. Syftet med denna uppsats är att studera och analysera kunders förhållningssätt till bank- och försäkringsbolag samt hur tjänsteleverantörens förhållningssätt stämmer överens med kundernas. Studien skall bidra till en ökad medvetenhet, hos tjänsteleverantörer, om kundernas attityder till den kombinerade försäkrings- och bankbranschen. Detta genom att studera eventuella skillnader som finns mellan kundperspektivet och leverantörsperspektivet. Uppsatsen riktar sig i huvudsak mot Länsförsäkringar i Kalmar och även de aktörer inom den kombinerade bank- och försäkringsbranschen. Vi kan, efter att ha genomfört vår uppsats, konstatera att kunder inte värderar relationer, lättillgänglighet, pris, etablerat varumärke och tjänsteutbud lika vid val av försäkringsbolag och bank. Det finns även en viss skillnad mellan leverantörsperspektivet och kundperspektivet och en viss överensstämmelse gällande de olika parametrarna. Vi ser även att bankkunder är mer lojala än försäkringskunder.</p>

Denna studie har sin bakgrund i den lagförslagsändring som ännu ej är genomförd angående ett slopande av revisionsplikten. Det författarna haft som syfte med studien har varit att se om revisionsbyråerna förberett sig med ökad efterfrågan på andra tjänster än revision inför avskaffandet av revisionsplikten, och i och med det studera om de tror på ökad efterfrågan på andra tjänster. Syftet är även att studera om företagarna kommer att efterfråga andra tjänster. Genom att jämföra med länder som tidigare avskaffat revisionsplikten ska författarna försöka förutse vilka tjänster som nu kommer att efterfrågas av revisionsbyråerna. Vidare har författarna en ambition om att försöka ge revisionsbyråerna en bild av vad som kan tänkas komma att efterfrågas av dem i och med avskaffandet, i termer av olika tjänster. Problemet som ligger till grund för studien har formulerats enligt ”Kommer efterfrågan på revisorernas tjänster ändras i och med avskaffandet av revisionsplikten och kan detta tänkas leda till ett ändrat tjänsteutbud bland revisionsbyråerna?”.   De utgångspunkter författarna haft är de studier inom företagsekonomi som de införskaffat under sin tid vid Umeå universitet. Dessa får anses ha påverkat studien i ämnesvalet då författarna båda valt redovisning som huvudämne.   Som teoretisk referensram som legat till grund för utformningen av intervjufrågor samt den genomförda analysen har företagsekonomiska teorier använts samt en beskrivning av situationen och effekter av andra europeiska länder som genomfört samma lagändring. Främst har en jämförelse skett med England där vi kan se tydligast effekter av avskaffandet. Vidare har teorier gällande intressenter, agentteorin, intern kontroll och som en naturlig del av arbetet har den utredning som ligger till grund för lagändringen SOU 2008:32 haft en betydande roll.   I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts i form av personliga och telefonbaserade intervjuer gjorts. Bland de tillfrågade finner vi tre revisionsbyråer samt fyra aktiebolag som enligt förslaget skulle kunna slopa sin idag lagstadgade revisionsplikt. Frågorna som vid intervjutillfället ställdes är utformade enligt frågor kring: situationen idag, förslaget samt framtiden, och dessa är utformade med hjälp av den teoretiska referensram som ovan presenterats.   Genom analys av dagens analys, förslaget och tankar kring framtiden så kom författarna framtill att de tjänster som kan tänkas efterfrågas om ett eventuellt avskaffande blir verklighet är redovisningstjänster, bokslutsintyg och delvis revision. Vidare drogs slutsatser kring eventuell frivillig revision och att de företag som kommer välja detta alternativ kommer bero mycket på det enskilda specifika fallet och att en generalisering är svår att göra. De för oss mest tydliga som kommer vara avgörande i detta fall är verksamhetens storlek, dess krav från intressenter, dess syn på vilken kvalitetsstämpel revision är samt den relation de har till sin revisor i dagens läge.

Behovet av regleringar av den finansiella marknaden blev extra påtagligt i samband med den finansiella kris som drabbade världen 2008. Krisen bidrog till framtagandet av det nya regelverket Basel III. Regelverket kommer att börja gälla i Sverige 2014. Syftet med Basel III är att banker ska bli mer risktåliga för att förhindra framtida bankkriser. Det finns emellertid en oro för att det nya regelverket, med förändrade kapitalkrav för banker ska bidra till både högre priser och lägre utbud av krediter för bankernas kunder. Detta skulle kunna medföra en bromsad ekonomisk tillväxt. Syftet med uppsatsen är att ge en överblick av hur affärsbanker verksamma i Sverige har valt att bemöta Basel III med fokus på kapitalkraven. Vidare undersöks hur regelverket, och då främst kapitalkraven, påverkar bankers riskhantering, företagskunder och tjänsteutbud. Fokus ligger på utlåning och därigenom även på hur bankers hantering av kreditrisker påverkats. En kvalitativ metod har tillämpats. Datainsamlingen har huvudsakligen bestått av semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter från fem olika banker av varierande storlek. Analys av insamlad data har utgått från en analysmodell. Analysmodellen formulerades med utgångspunkt i en litteraturgenomgång. Slutsatserna var att alla de medverkande bankernas kapitalsituationer var bra redan innan Basel III, men att de trots detta vidtagit åtgärder för att minska kapitalkravens påverkan på deras verksamhet. Bankerna har valt att öka sina kapitalkvoter både genom att stärka deras kapitalbaser och minska deras riskexponering. Detta har bidragit till minskad tillgänglighet på kapitalkrävande tjänster och tydliga indikationer på försök att minska exponeringen för kreditrisker. För bankernas kunder har detta inneburit högre priser samt minskad tillgänglighet på traditionella banklån. Detta framförallt för kunder med hög riskprofil. I fråga om tjänster märks en tydlig strävan mot mindre kapitalkrävande alternativ. Slutligen kunde en tendens att de större bankerna påverkades mer än de mindre påvisas.

Integrering av tjänster blir allt vanligare hos företag idag. Länsförsäkringar är ett tjänsteföretag som erbjuder sina kunder två olika typer av tjänster inom samma företag. Länsförsäkringar är unga på bankmarknaden men har blivit högst aktuella under den stundande finanskrisen då förtroendet för de största bankerna har minskat. Länsförsäkringar har en omfattande försäkringsverksamhet och är mitt i en ökad etablering på banksidan. Deras prioritet ligger idag på att öka kundbasen med förmånskunder, det vill säga att få försäkringskunder att bli bankkunder och vice versa. Vi är intresserade av hur bankkunder och försäkringskunder värderar relationer, lättillgänglighet, pris, etablerat varumärke och tjänsteutbud. Detta för att se hur bankkunders attityd stämmer överens med försäkringskunders, samt hur Länsförsäkringars perspektiv stämmer överens med kundernas. Syftet med denna uppsats är att studera och analysera kunders förhållningssätt till bank- och försäkringsbolag samt hur tjänsteleverantörens förhållningssätt stämmer överens med kundernas. Studien skall bidra till en ökad medvetenhet, hos tjänsteleverantörer, om kundernas attityder till den kombinerade försäkrings- och bankbranschen. Detta genom att studera eventuella skillnader som finns mellan kundperspektivet och leverantörsperspektivet. Uppsatsen riktar sig i huvudsak mot Länsförsäkringar i Kalmar och även de aktörer inom den kombinerade bank- och försäkringsbranschen. Vi kan, efter att ha genomfört vår uppsats, konstatera att kunder inte värderar relationer, lättillgänglighet, pris, etablerat varumärke och tjänsteutbud lika vid val av försäkringsbolag och bank. Det finns även en viss skillnad mellan leverantörsperspektivet och kundperspektivet och en viss överensstämmelse gällande de olika parametrarna. Vi ser även att bankkunder är mer lojala än försäkringskunder.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte längre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska räkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förändrat klientel samt förändrat tjänsteutbud för revisionsbyråerna och därmed ett förändrat arbetssätt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie är därför att kartlägga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett några förändringar i denna på grund av avskaffandet av revisionsplikten. Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nämligen genom en webbaserad enkät. Detta då vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom området samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade även före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat på samma byrå under perioden. De teorier vi har undersökt är förändring av klientel, utvecklat tjänsteutbud, kompetensens betydelse, förväntningsgapet, rollkonflikter i arbetet, samt handlingsutrymme, arbetskrav och socialt stöd. Resultatet säger oss att revisorns arbetssituation i stort sett upplevs vara oförändrad på grund av avskaffandet av revisionsplikten, dock har marginella förändringar kunnat ses. Vi har därmed kunnat konstatera att avskaffandet av revisionsplikten har haft en påverkan på den enskilde revisorns vardag, dock i liten omfattning. / November 1, 2010 the audit requirement in Sweden was abolished which meant that it was no longer mandatory for all incorporated companies to hire an auditor to audit the accounts. This was assumed to result in a changed clientele and a change in supply of services for audit firms and thus a changed for the individual auditor. The purpose of this study is to identify the individual auditor everyday life and whether there have been any changes in this due to the removal of the audit requirement.  This study was conducted by a quantitative method through a web-based questionnaire. This since we wanted to test previously generated theories in the field and have the ability to generalize the results. The survey covers all auditors in Sweden, which was authorized also before the removal of the audit requirement and has worked in the same audit firm during the period. The theories we have investigated is the change in clientele, developing service offerings, the importance of competence, expectation gap, role conflicts at work, job decision latitude, job demand, and social support. The result shows that the auditor's work situation largely perceived to be unchanged due to the abolition of the audit requirement, however, small changes has been seen. Therefore we have been able to establish that the removal of the audit requirement has had an impact on the individual auditor's everyday lives, although to a small extent.

The development of technology and the mechanization in the Swedish forestry has during the last 60 years resulted in depopulation of the country side and due to that the amount of distance forest owners has increased. Therefore the forest companies need to make some adjustments in order to keep the distance forest owners as customers and to attract new ones. The purpose of this essay was to examine and analyze the distance forest owners satisfaction with Södras service offering and quality of service and further develop some proposals for action. A web-based survey was sent out to 634 distance forests owners in Stockholm, Sweden, all members of Södra. 269 respondents participated in the survey and of them, 27 did also participate in a follow-up telephone interview. The results show that the members generally was satisfied with the service offering and the quality of service. Suggestions for improvement regarding the service offering is all about implementing forest management courses in Stockholm and including providing financial and generational counseling, also on location in Stockholm. The quality of service can be improved if the inspector changes the way of working towards an even more customer adapted way and also improve the dialogue with the entrepreneurs. Further suggestions for improvement is to a greater extent welcome complaints and to give some compensation and/or apologize when it is motivated.

The aim of this essay is to investigate how the audit profession has changed since the abolition of audit obligation and how the auditors have adapted to the change. Through qualitative interviews with auditors, the auditor's role and duties has been analyzed since the abolition of audit obligation and the reduced demand for auditing. This in order to determine whether the abolition of the audit obligation has resulted in a change in the auditor's offer of services and if this has affected independence. Continuingly, the role of the auditor has been analyzed by the importance of the relationship with the customer as well as the expectation gap that exists. The collected material will be explained by an objective approach. The empirical evidence shows that there is a difference for the auditor's role as well as duties following the abolition of audit obligation where the service offer has been expanded while there is a reduced demand for auditing, which has been replaced by other services.