Många studie- och yrkesvägledare på skolor idag har ofta en låg tjänstgöringsgrad och hög arbetsbörda, vilket kan inverka på studie- och yrkesvägledningens tillgänglighet föreleverna. Utifrån det här dilemmat undersöker studien hur elever upplever deras studie- och yrkesvägledning inom skolor där studie- och yrkesvägledarna har olika tjänstgöringsgrader. Vad har eleverna haft för förväntningar på studie- och yrkesvägledningen inför gymnasievalet? Vad har eleverna haft för upplevelser av den studie- och yrkesvägledning de har haft tillgång till inför gymnasievalet? Upplever eleverna att studie- och yrkesvägledningen på skolan fått dem att tänka annorlunda och/ eller se fler möjligheter inför gymnasievalet? I den här studien har vi använt oss av en kvalitativ intervjumetod med sex elever på två olika skolor i Skåne. Studien tar sin utgångspunkt i Cognitive Information Process (CIP) av Sampson m.fl., begreppet handlingshorisont som beskrivs i teorin Careership av Hodkinson och Sparkes samt den tidigare forskningen vi funnit inom området. Resultatet visar att det både finns likheter och skillnader mellan skolan där studie- och yrkesvägledaren har 20 procent tjänstgöringsgrad och skolan där studie- och yrkesvägledaren har 80 procent. Informanterna på båda skolorna hade liknande förväntningar men deras upplevelser uppvisade större skillnad. En skillnad var att informanterna på skolan där studie- ochyrkesvägledaren har 80 procent har haft mer tillgång till studie- och yrkesvägledning. Den största skillnaden var att studie- och yrkesvägledningen, på skolan där studie- ochyrkesvägledaren har 80 procent tjänstgöringsgrad, har fått informanterna att tänkaannorlunda kring sina val och fått dem att se fler valmöjligheter än den andra skolan.

Föreliggande studies syfte var att undersöka huruvida diverse individuella faktorer har inverkan på den arbetsrelaterade stressen hos undersköterskor, som arbetar på äldreboenden inom offentlig verksamhet. Karaseks och Theorells (1990) krav-kontroll-stöd-modell användes för att undersöka den arbetsrelaterade stressen i förhållande till undersköterskornas ålder, längden på anställningen i tid och tjänstgöringsgrad i procent. Denna kvantitativa studie med deduktiv ansats genomfördes via en tvärsnittsdesign: sammantaget 154 undersköterskors svar, i en webbaserad enkät, utgjorde grunden för den data som analyserades i oberoende One-way ANOVA. Resultaten påvisade signifikanta skillnader i form av att undersköterskor som är under 35 år upplevde en lägre kontroll än de som är 51 år eller äldre; undersköterskor som tjänstgör på 100 procent upplevde högre ställda krav än de som tjänstgör på en sysselsättningsgrad mellan 76 och 99 procent. Undersökningens resultat överensstämmer till följd därav i hög grad med tidigare forskning inom ämnesområdet.