Tidskrifter som vänder sig till unga tjejer och kvinnor är många och diskussioner om deras påverkan tycks ständigt vara aktuell. Skönhetsideal och vilken betydelse medierna spelar i sammanhanget väcker både intresse och känslor. Denna uppsats har utifrån gestaltningsteorin studerat hur de tre största tjejtidningarna i Sverige FRIDA, SOLO och Veckorevyn använt sig av sina omslag och textpuffar för att locka till sig sina läsare. Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys av tidningarnas textpuffar och omslag, där fem årtal mellan 2000 och 2010 har undersökts. Detta för att försöka se en utveckling hos tidningarna. Undersökningen har visat att den typiska omslagspersonen är en känd tjej/ kvinna som är blond eller icke-blond. Hon är oftast påklädd, poserar, ler och tittar in i kameran. Undersökningen har också visat att mode och kändisar är de vanligaste kategorierna på textpuffar som förekommer på omslagen. Vidare visar undersökningen också att den kategori som utvecklats mest under de undersökta åren är textpuffar om kroppen.

<p>Denna uppsats är en undersökning av konstruktionen kring skönhet och kvinnlighet. Metoden för att genomföra detta är en diskursanalys av 26 nummer av Vecko Revyn och intervjuer med sex unga kvinnor. Syftet är att undersöka och jämföra hur skönhet är konstruerat i Vecko Revyn och av de unga kvinnorna, samt att undersöka hur de unga kvinnorna ser på sina egen kroppar och vilken betydelse kropp och skönhet kan ha i deras konstruerande av en kvinnlig identitet. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teorier om social inlärningsteori, senmodern teori om förhållandet mellan kroppen och jaget och feministiska teorier om kropp, makt och disciplinering.</p><p>Resultatet visar att kvinnlig skönhet innebär en smal, ung och sexualiserad kropp. Att vara vacker ses som medfött men däremot kan alla göra sig snygga, d v s förändra sin kropp genom praktiker som bantning, träning, sminkning, klädsel och vissa rörelser. Tjejerna har en ganska negativ syn på sin kropp och utför dessa praktiker utan att tänka på det. Praktikerna och att eftersträva idealet kan vara ett sätt att skapa en kvinnlig identitet, tjejer lär sig därigenom ett beteende som sedan belönas. Praktikerna kan också tolkas som en disciplinering av kroppen som upprätthåller en könsmaktsordning.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att studera hur maskulinitet, femininitet och sexualitet framställs i tjej- och killtidningar. Materialet har begränsats till artiklar på temat sex och samlevnad. Uppsatsen innehåller en kort inledning där materialet beskrivs och ungas förhållande till tidningarna diskuteras. Därefter följer teorier och tidigare forskning som är av intresse för uppsatsen. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen. Tidningarna har analyserats utifrån vilken publik de riktar sig till, tjejer eller killar. I analysen berörs bland annat tidningens förhållande till läsaren och hur kvinnlig sexualitet beskrivs i killtidningar och tvärt om. Uppsatsen avslutas med några reflektioner om resultatet och det material som utlämnats.</p>

Denna uppsats är en undersökning av konstruktionen kring skönhet och kvinnlighet. Metoden för att genomföra detta är en diskursanalys av 26 nummer av Vecko Revyn och intervjuer med sex unga kvinnor. Syftet är att undersöka och jämföra hur skönhet är konstruerat i Vecko Revyn och av de unga kvinnorna, samt att undersöka hur de unga kvinnorna ser på sina egen kroppar och vilken betydelse kropp och skönhet kan ha i deras konstruerande av en kvinnlig identitet. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teorier om social inlärningsteori, senmodern teori om förhållandet mellan kroppen och jaget och feministiska teorier om kropp, makt och disciplinering. Resultatet visar att kvinnlig skönhet innebär en smal, ung och sexualiserad kropp. Att vara vacker ses som medfött men däremot kan alla göra sig snygga, d v s förändra sin kropp genom praktiker som bantning, träning, sminkning, klädsel och vissa rörelser. Tjejerna har en ganska negativ syn på sin kropp och utför dessa praktiker utan att tänka på det. Praktikerna och att eftersträva idealet kan vara ett sätt att skapa en kvinnlig identitet, tjejer lär sig därigenom ett beteende som sedan belönas. Praktikerna kan också tolkas som en disciplinering av kroppen som upprätthåller en könsmaktsordning.

Syftet med uppsatsen är att studera hur maskulinitet, femininitet och sexualitet framställs i tjej- och killtidningar. Materialet har begränsats till artiklar på temat sex och samlevnad. Uppsatsen innehåller en kort inledning där materialet beskrivs och ungas förhållande till tidningarna diskuteras. Därefter följer teorier och tidigare forskning som är av intresse för uppsatsen. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen. Tidningarna har analyserats utifrån vilken publik de riktar sig till, tjejer eller killar. I analysen berörs bland annat tidningens förhållande till läsaren och hur kvinnlig sexualitet beskrivs i killtidningar och tvärt om. Uppsatsen avslutas med några reflektioner om resultatet och det material som utlämnats.

Den här studien handlar om hur textreklam kommer till uttryck i svenska tjejtidningar och hur textreklam har förändrats under ett decennium. Vi har analyserat 25 nummer av tjejtidningarna Veckorevyn och Solo från år 2002 och 2012. Totalt har 953 texter analyserats. Genom en kvantitativ innehållsanalys har vi undersökt hur mycket textreklam som finns i tjejtidningarna och genom en kvalitativ textanalys har vi analyserat på vilket sätt textreklamen kommer till uttryck och hur den har förändrats med utgångspunkt från Spelreglerna för press, radio och tv. För att få en djupare förståelse om textreklam har vi intervjuat textreklamexperten Håkan Lindhoff och Ulrica Widsell som är ordförande för Yrkesetiska nämnden och vice ordförande för Journalistförbundet. Resultatet visar att textreklam i dag inte går att mäta med hjälp av de riktlinjer som finns mot textreklam. Textreklamkommittén är avvecklad sedan 2005 och i dag är det upp till den ansvarige utgivaren att granska sin egen tidning. Samtidigt är det ett konfliktläge mellan marknadsföringslagen och tryckfrihetsförordningen. Kan marknadsföringslagen någonsin övertrumfa en grundlag? Gränserna för textreklamens gråzon tänjs ut och suddas bort mer och mer när det inte finns någon utomstående som kan granska eller reglera. Slutsatsen är att det i dag är viktigare än någonsin att skapa tydliga bestämmelser kring textreklam.

I den här uppsatsen undersöks sex olika texter från tidskrifterna Kamratposten och Julia för att komma fram till vilka modelläsare som konstrueras. Modelläsaren är den identitet som erbjuds i en text och den läsare som avsändaren föreställer sig. Syftet med undersökningen är att hitta och sedan jämföra modelläsarna från de olika texterna och därigenom se vilka förväntningar de två tidskrifterna har på sina riktiga läsare. Analysen är kvalitativ och har sin grund i den systemisk-funktionella grammatiken. Jag har valt att analysera texternas interpersonella betydelse och deras presuppositioner. Närmare bestämt analyseras språkhandlingar, attityd, närhet och distans samt modalitet och modal bedömning. Vad gäller attityd undersöks främst vilka värdeord som förekommer och när det gäller närhet och distans undersöks ordval och tilltal. Analysen av texternas interpersonella betydelse visar på få skillnader mellan tidningarna. Den största skillnaden handlar om att tidningen Julia skapar en större närhet till läsaren genom att i större utsträckning använda personligt tilltal. När det gäller presuppositioner är skillnaderna större och detta beror på att texterna handlar om olika ämnen och därmed förväntar sig att modelläsarna ska göra och veta olika saker. Det går dock att se vissa förväntningar som båda tidningarna har på sina modelläsare, dessa handlar om att prestera, att vara trendmedveten och att vara social.

Uppsatsens syfte är att undersöka den barnkulturella arenan tjejtidningen Frida och vilka villkor som skapas på insändarsidorna för de unga flickorna som läser tidningen. Syftet är även att undersöka vilket maktförhållande som skapas mellan flickorna och de vuxna som svarar på deras frågor. Detta görs genom att undersöka vilka diskurser som skapas för barn och flickor på tidskriftens Fridas insändarsidor samt hur dessa förändras över tid. Då fokus ligger på vilka diskurser som skapas och hur de påverkar maktfördelningen så används diskursanalys á la Foucault som både teori och metod för att göra en textanalys. Undersökningen kommer fram till flera olika sätt på vilka diskurser för både barn och flickor skapas, till exempel genom att skifta fokus från barnets fråga till den vuxnas egna agenda, eller genom att med sitt språk bekräfta eller korrigera barnets fundering. Diskurserna skapas med hjälp av de vuxnas tolkningsföreträde både i hur och vad de skriver i sina svar till barnen. Dessa diskurser förändras över tiden mer och mer till den syn vi har idag på flickor och barn. Slutsatser som kan dras är att flickorna som skriver in till tidningen trots det vuxna tolkningsföreträdet förhandlar om sitt flickskap och utmanar diskurserna när de får möjlighet.