<p>Träbyggnandet i Sverige gick in i en ny era när myndigheterna beslutade att upphäva förbudet mot att bygga byggnader som är högre än två våningar. Denna förändring i lagstiftningen har bidragit till att utveckla träbyggandet under det senaste decenniet. Cross Laminerat Timber (CLT) har blivit erkänt som en ny teknik som använt på ett korrekt sätt ger starka och pålitliga konstruktioner. Materialet visar sig mer och mer intressant huvudsakligen beroende på den styvhet och styrka det visar i olika tester.</p><p>Ett av de projekt som använt CLT som bärande element är Limnologen i staden Växjö 500 kilometer söder om Stockholm. I detta projekt har både väggar och bjälklag med bärande delar av CLT använts. En av utmaningarna i samband med högre träbyggande är att beräkna och ta hänsyn till de vertikala förskjutningarna i stommen. Orsakerna till förskjutningen är momentana samt tidsberoende. I denna uppsats utvärderas dessa vertikala förskjutningar med två olika metoder. Den första av dessa är experimentell. Förskjutningarna mättes av en grupp forskare från Växjö universitet och utvärderas i denna rapport. Den andra är en Finit Element Modell där förskjutningarna simuleras beroende på parametrar som anses viktiga. Resultatet av simuleringen jämförs med de experimentellt erhållna värdena. Simulering är ett viktigt sätt att förutsäga förskjutningar i CLT byggnader i framtiden. Alla modeller har gjorts med hjälp av finita element programmet Abaqus.</p><p>FEM- modellen av Limnologen består av ett väggelement per våning i sex våningar. Detta element är det element där också förskjutningarna mätts på plats. På så sätt kan modell och verklighet jämföras. Förutom väggelement modelleras också bjälklagselement och kopplingen mellan vägg och bjälklag.</p><p>De experimentella resultaten har analyserats i programvaran Matlab. Resultatet blev ett antal grafer som redovisar förloppet. Det viktigaste resultatet är det som visar både den totala relativa förskjutningen samtidigt som den visar fuktkvoten i CLT- skivan. Fuktkvoten beräknades från temperatur och relativ luftfuktighet som båda mättes på plats.</p><p>Slutsatsen är att man med en simulering kan åstadkomma en acceptabel tillförlitlighet med avseende på vertikala förskjutningar. Krympningen har spelat en viktig roll för förskjutningarna. Den maximala förskjutningen som erhållits från mätningar var 21 mm medan det maximala förskjutningen fått från simuleringen baserad på tre olika antaganden var 35 mm, 33 mm och 17 mm. Skillnaden i resultaten kan delvis förklaras av de antaganden som använts för beräkning av fuktkvot och antagandet om fiberriktningen i timret. I simuleringen antogs fuktkvoten vara konstant över alla tre lager i CLT- skivan i de två första fallen. Orienteringen av fibrerna antogs radiell och tangentiell. Det tredje antagandet bygger på att fukten enbart påverkar det yttersta lagret i skivan. Detta antagande är rimligt på grund av tidsåtgången att uppnå fuktjämvikt och på grund av det limlager som skiljer lagren åt och hindrar fukt att vandra från ett lager till ett annat.</p> / <p>The history of timber buildings in Sweden entered a new era when the authorities decided to lift the ban on constructing more than two-storey timber buildings in Sweden. This change in legislations has contributed to the emergence of timber construction during the last decade. The Cross Laminated Timber (CLT) has become recognized as a new technology that used correctly in construction gives strong and reliable structures. The building material is gaining more credit day by day mainly due to the stiffness and strength it proved throughout the tests in projects where it was used.</p><p>One of the projects that used CLT as load bearing elements was Limnologen in the city of Växjö 500 kilometres south of Stockholm. In this project, a system of CLT floors as well as CLT walls has been used. One of the challenges related to medium-rise timber buildings in general is to calculate and take account of the vertical displacement of the whole building. The sources for the displacements are instantaneous elastic as well as time dependent. In this thesis we are introducing two evaluation methods for the vertical displacements in Limnologen. The first is the experimentally measured vertical displacement that was performed by a group of researchers from Växjö University, and the second is a Finite Element Model simulating the vertical displacement according to the factors and parameters thought to be important to be included in the modelling. The output of the simulation was to be compared with the experimentally obtained values. Simulation is an important way to predict the vertical displacement in future CLT buildings. All modelling were done using the finite element software Abaqus.</p><p>The Abaqus model of the Limnologen building consists of six wall elements from six storeys. The modelled wall elements are the wall elements that the vertical displacement devices were installed on. The reason for this is to get a better picture of how the results from the model would yield in comparison to the site measurements. The floor itself and the sylodyn used in the interface between wall and floor were also modelled.</p><p>The data collected from the site were processed in the software Matlab. Several graphs were attained out of the data processing. The most important graph is the one that include both the total relative displacement and the equivalent moisture content in the CLT. The equivalent moisture content was calculated from the measured temperature and relative humidity.</p><p>In this thesis it is concluded that a simulation can accomplish an acceptable reliability with respect to the vertical displacements. The shrinkage factor has played a vital role in simulation of the displacements. The maximum displacement obtained from the measurements was 21 mm while the maximum displacement gained from the simulation based on three different assumptions was 35 mm, 33 mm, and 17 mm respectively with the similar displacement pattern. The difference in the results can partly be explained by the assumptions used for the equivalent moisture content and local coordinate system of the CLT layers. In the simulation the moisture content was assumed to be equal over each layer of the CLT-panel. The first two assumptions were formulated due to the amphibolous grain of the middle layer of the CLT-panel which was considered having effect on the vertical displacement. The third assumption was formulated due to the glue layer between the wood layers of the CLT-panel which was considered having effect on preventing moisture diffuse from one layer to another layer. In reality it is questionable if the moisture content is varied in the different layers of the CLT-panel. The diffusion of the moisture content hasn't been taken into account.</p>

The purpose of this thesis is to investigate the possibility to build a modular data center in wood. The goals is to investigate how to build data centers using building system modules, making it easier to build more flexible data centers and expand the business later on. Investigations have been conducted to find out advantages and disadvantages for using wood in a modularized data center structure. The investigation also includes analysing the moistures effect on the material and if there are any other advantages than environmental benefits in using wood as a building material. A literature study were conducted to examine where research already have been conducted and how those studies can be applicable to this thesis. Although the ICT sector is a rapidly growing industry little research has been published in regards to how to build a data center. Most published information involves electric and cooling, not measurements of the building and how materials is affected by the special climate in a data center. As a complement to the little research interviews were conducted and site visits were made. Interviews were conducted with Hydro66, RISE SICS North, Sunet and Swedish modules, whilst site visits were made at Hydro66, RISE SICS North, Sunet and Facebook. As a result of these studies, limitations were identified with regards to maximum and minimum measurements for the building system and service spaces in a data center. These limitations were used as an input when designing a construction proposal using stated building systems and a design proposal for a data center. During the study, access have been granted to measurements of temperature and humidity for the in- and outgoing air of the Hydro66 data center. These measurements have been analyzed with the facts about HVAC systems and the climates effect on wood, for example in regards to strength and stability. This analysis has shown that more data needs to be collected during the winter and that further analysis needs to be conducted, to beable to draw conclusions if the indoor climate of a data center has an effect on the wooden structure. A design proposal for a data center have been produced with regards to the information gathered by the litterature and empirical studies. The proposal were designed to show how the information could be implemented. The result have increased the understanding on how to build data center buildings in wood and how this type of buildings could be made more flexible towards future changes through modularization.

Vi har skapat ett hjälpmedel som dimensionerar träbalk och infästningarna balksko och spikningsplåt, enligt eurokoderna. Det är programmerat i Visual-Basic och har ett enkelt användargränssnitt.

Byggbranschen har som alla branscher en önskan att minska sin klimatpåverkan. Genom att ersätta betongbjälklag med samverkansbjälklag kan cementanvändningen minskas. För att kunna ha stora spännvidder är det nödvändigt att de ingående materialen samverkar i så stor grad som möjligt. Här är förbindaren en viktig komponent då styvheten i förbindaren är en viktig faktor för att öka graden av samverkan. Syftet med denna rapport är att undersöka deformationsegenskaperna hos förbindare i trä och betong. Ökad kunskap inom detta område kan leda till bättre förutsättningar att dimensionera samverkansbjälklag samt andra trä- och betongkonstruktioner. Beräkningsmodeller för flytledens läge baserades på Johansens teorier samt teorierna för balk på elastiskt underlag. Tryckprover utfördes med flera olika förbindare i både trä och betong för att ta reda på bäddmodul och bäddhållfasthet. Dragprover utfördes på samtliga av dessa förbindare för att fastställa sträckgränsen av varje enskild förbindare. För att styrka omberäkningsmodellerna uppvisade korrekta resultat böjdeformerades förbindare förankrade i provkroppar av betong och trä. Provkropparna delades och en flytled mättes ut på två olika sätt för varje provkropp. De nödvändiga materialparametrarna tillämpades sedan i beräkningsmodellerna och kontrollerades med de utmätta flytlederna. Resultaten från provningar och beräkningar tyder på att Johansens teorier fungerar bra i brottgränstillstånd samt att spänningsfördelningen då ter sig som en jämnt utbredd fördelning. Då materialen fortfarande är elastiska fungerar teorin om elastiskt underlag bra och spänningsfördelningen ter sig då triangulärt. Proverna tyder även på att träets bäddhållfasthet och bäddmodul påverkas beroende på om förbindaren är spetsig eller trubbig. / Just as other industries, the construction industry wishes to reduce its climate impact. By replacing traditional concrete flooring with composite action flooring, the used amount of cement can be reduced. To be able to reach longer spans it is necessary that the composite action between the components is as high as possible. The stiffness of the fastener is one crucial factor that has a large impact on the composite action. The purpose of this report is to examine the deformation properties of the connectors when fastened in wood and concrete, respectively. Increased knowledge in this area may lead to more efficient ways of designing composite action constructions. In this report, the location of the yield hinge was determined with models based on Johansens theories for nails in wooden structures as well as the theory of beams on elastic foundations. Compression tests were performed on several different connectors in concrete and wood to determine the foundation modulus and embedment strength. Tensile tests were performed on the same type of fasteners to determine the yield strength of each connector. Bending-tests on specimens made of wood and concrete with connectors anchored to them was used to verify if the calculation-models displayed a correct result. The specimens were then split in half and the location of the yield hinge was measured in two different ways. The necessary characteristics acquired from the tests were afterwards used in the calculations and compared to the obtained yield hinge. The results from the performed tests and calculations show that Johansens theories are applicable in ultimate limit state. They also show that when within ultimate limit state, the stress distribution in the material tends to be evenly distributed. The theory of beam on elastic foundation tends to work well when all materials are still acting linear-elastic. When this is the case, the stress distribution seems to be triangular. The results also show that whether the fastener is sharpened or not has an influence on the embedment strength as well as the foundation modulus of the wood.

I Sverige finns det ett stort antal ekonomibyggnader som är byggda med traditionell timmermansteknik. Merparten är upprättade mellan 1870 – 1940, ofta byggda i egen regi utan att laster beaktats eller dimensioneringsberäkningar utförts. I dagsläget finns det standarder som beskriver hur en lämplig dimensionering av moderna konstruktioner och förband bör utföras, men inga riktlinjer för hur äldre träförband kan kontrolleras.   Målet med examensarbetet är att med utgångpunkt från Eurokoder göra en approximativ hållfasthetsberäkning av de förband som återfinns i takstolen i ett studerat objekt, med syfte att avgöra huruvida Eurokoder är lämpliga som beräkningsmedel för äldre träförband.   Resultatet visar att vissa förband i hög grad är beroende av att krafter kan tas upp via friktion, vilket är något som inte beaktas i Eurokoder. Dessutom innebär de säkerhetsfaktorer som Eurokoder medför att en del förband anses underdimensionerade. / There is a large amount of outbuildings built with traditional cogging technique in Sweden. Most of them were built in 1870-1940, often without proper dimensioning. Today there are standards describing how to properly dimension modern structures and joints, but there are no standards describing how to verify the strength of older wooden joints.   The objective of the thesis is to approximate the strength of the joints found in the truss of an actual outbuilding by using Eurocodes, with the purpose to determine whether the Eurocodes are suitable as a calculation tool for older wooden joints.   The result shows that curtain joints are highly dependent on forces of friction to counteract the strain of the joints, which is something that is not taken in to account in any of the Eurocodes. Additionally some joints are considered underdimensioned do to the safety factors the Eurocodes entails.

Målet med detta arbete var att belysa skillnaderna mellan ett fyravåningshus med trä- respektive halvprefabricerad betongstomme ur ett tekniskt perspektiv för att utröna vilket stomalternativ som är att föredra. Faktorer som belystes var: Tjocklekar på bärverksdelar Längsta möjliga spännvidder Installationsmontering Elementmontering Grundstorlek Ljudisolerande förmåga Risk för fuktskador Branddimensionering Projekteringskomplexitet Bygghandlingar från ett befintligt flerbostadshus med trästomme erhölls och analyserades, och ett hus med likvärdig stomme av betong projekterades. Bärverket med halvprefabricerad betong dimensionerades efter rådande Eurokoder och detaljer utformades enligt gällande lagar och regler samt erkänd branschstandard. Ur de tekniska perspektiv som avhandlats i denna rapport väger fördelarna med betong något tyngre än träalternativets fördelar trots att egenskaperna i vissa hänseenden är mycket lika. Betongalternativet ger stora fördelar vad gäller brand och ljud och är samtidigt enklare att projektera, medan trä har sina fördelar i montering och grundläggning. Att välja en stomme av trä till ett flerbostadshus verkar också ha fördelar i de icke avhandlade aspekterna, t.ex. miljö och arbetsmiljö. För att uppfylla ljud-, brand- och fuktkrav i ett trähus krävs det avancerade byggsystem som innebär stor komplexitet i projekteringen vilket kräver ett nära samarbete mellan träprojektör och fabrikör. / The goal with thisdegree project was to highlight the differences between an apartment building with a timber frame and partly prefabricated concrete frame from a technical point of view to determine which alternative that is preferable. Highlighted factors were: Thicknesses of load-bearing parts The maximum length of floor structures Assembly of installations Assembly of the frame-parts Sound-insulating ability Moisture problems Dimension of fire-protection Project-complexity Construction documents from an existing apartment building with a timber frame were obtained and analyzed, and a concrete frame house with similar abilities was projected. The half-prefabricated concrete construction was designed with current eurocodes and details were designed according to laws, regulations and recognized industry standards. From the technical perspective that has been discussed in this report, the advantages with concrete frames are greater than the timber alternative, despite the fact that they in some aspects are very similar. The concrete option provides significant benefits in terms of fire and sound abilities and it is also easier to design, while the timber option has its advantages in assembly and foundation. Choosing a frame of timber to an apartment building also seems to have advantages in the environmental and work environmental aspects. To fulfill the sound, fire and moisture requirements which are needed in a timber house it requires advanced building system that involves complexity of the design which requires close cooperation between the constructional engineer and the manufacturer.

This thesis examines the possibility of saving material by using analytical design of fire protection of glued laminated timber structures instead of the standard simplified design approach. The thesis is based on an existing store building (building class Br2 and occupancy class 2B) where Tyréns AB has determined a fire exposure specific for the store building, which is used to simulate 30 minutes of fire. The result from the simulation is then used in this thesis to evaluate the effects of said fire on a glued laminated timber structure. The analysis results in the assumption of a laterignition, since the temperature development varies from the standard fire curve used in thesimplified design approach. The thesis consists of several steps. First a glued laminated timber structure consisting of a column and beam system is designed for load bearing capacity in the ultimate and service limit state according to Eurocode. The structure is then verified for accidental actions with fire as the main action according to Eurocode using simplified design. Subsequently the same verification is carried out using the analytical design approach with the specific fire exposure. The columns are not verified since they are assumed to be exposed to direct flame impact and immediate ignition. The columns are also required to be covered with ignition retardant protection according to BBR. The result shows that no saving in material can be obtained for lower fire classes. The main reason for this is the fact that the structure design for load bearing capacity in the ultimate and service limit state is large enough to resist fire for up to 90 minutes without structural failure. For higher fire classes than R90, a potential saving in material can be achieved by using the analytical design approach. This is however deemed irrelevant, since fire classes above R30 are uncommon for these types of buildings. / I detta examensarbete undersöks möjligheten att minska materialåtgången för limträkonstruktioner genom att utföra en analytisk i stället för en förenklad brandteknisk dimensionering. Arbetet baseras på en existerande butikslokal (byggnadsklass Br2 och verksamhetsklass 2B) där Tyréns AB har tagit fram ett troligt brandförlopp i byggnaden som sedan simuleras i 30 minuter. Resultatet används i detta arbete för att utvärdera hur en limträstomme skulle påverkas vid brand i byggnaden. Analysen medför att en senare antändning för limträet kan antas, då temperaturutvecklingen ser annorlunda ut jämfört med standardbrandkurvan som används vid förenklad brandteknisk dimensionering. Arbetet består av flera steg. Först dimensioneras en limträstomme bestående av ett pelar-balksystem för butikslokalen för bärighet i brott- och bruksgränstillståndet enligt Eurokod. Sedan kontrolleras konstruktionen för ett brandlastfall med ett standardiserat brandförlopp, varpå samma kontroll utförs för balkarna enligt analytisk dimensionering med det specifika brandförloppet. Pelarna kontrolleras inte enligt det specifika brandförloppet eftersom dessa antas utsättas för direkt flampåverkan med momentan antändning. Dessutom innefattas de av ytskiktskrav enligt BBR, som kräver att de skyddas med tändskyddande beklädnad. Resultatet visar att materialåtgången inte kan minskas för lägre brandklasser. Detta beror på att dimensionerna som krävs i brott- och bruksgränstillståndet är tillräckligt stora för att konstruktionen ska klara över 90 minuters brandpåverkan utan brott. För högre brandklasser än R90 finns potential för minskning av materialåtgången genom analytisk dimensionering med ett specifikt brandförlopp. Detta anses dock inte relevant då högre brandklasser än R30 sällan förekommer i denna typ av byggnad.

The aim for this thesis is to investigate and explore how to build more sustainably with wood. The understanding of climate change has in this day and age become a social and development issue. This also applies for the construction sector, where it turns out that the manufacturing process accounts for a large portion of the climate footprint and much depending on the selection of material. The need to build more climate smart has come down to the choice of environmentally friendly materials, a result of the existing demand for wood that continues to increase in Sweden.  Wood as a material has many benefits but the demand in question creates doubts about sustainability, with a goal to use wood as a material responsibly and without straining the forests’ resources all too much. To build sustainably means also to strive for the longevity of wood buildings. A combination of these aspects provide for a better understanding and contribution for more sustainable buildings. The objective of this thesis is to portray the challenges that may arise during the lifespan of a wood building in addition to explore methods that can strengthen a more resourceful consumption of forest products to meet the needs of the market, but also for a more viable forestry than we have today.  Results show that every way to build has their problems but wooden buildings have the requirement to be particularly attentive when it comes to four problem areas and those are moisture, fire, wind and acoustics. Where the technical solutions for the first three are essential for the durability of a wood building. To benefit of properties of wood, an active forestry is a must but for the sake of the climate, is new and more adapted forestry methods needed. In a similar way is progressive and different ways of working or building with wood a matter of interest, with the example of glulam and cross laminated wood or as an alternative, Japanese wood joinery / Arbetets målsättning är att undersöka hur man kan bygga mer hållbart med trä. I dag är klimatfrågan en drivande fråga för samhället och utvecklingen. Det gäller även för byggbranschen, där det visar sig att tillverkningsprocessen står för en stor del av klimatavtrycket och mycket är beroende på val av material. Med behovet att bygga mer klimatsmart blir val av miljövänliga material essentiell, och på grund av detta fortsätter efterfrågan på trä att öka i Sverige.  Träet har många fördelar men efterfrågan skapar frågor om hållbarheten, att kunna nyttja trä som material utan att belasta skogens resurser allt för mycket. Men att bygga hållbart innebär dessutom att sträva mot byggnader som kan stå under en lång tid. Kombinationen av dessa aspekter ger bättre förutsättningar för ett hållbart byggande. Detta arbete ska därför kartlägga de utmaningar som kan uppstå för en träbyggnads livslängd, och därutöver undersöka metoder som inte tär på skogens resurser för att möta behoven som finns på trä, för ett mer hållbart skogsbruk än vad man har idag.  Resultat visar att alla sätt att bygga på har sina problem men för träbyggnader krävs det att vara extra varsam när det kommer till fyra problemområden och de är fukt, brand, vind samt akustik. Där tekniska lösningar för tre förstnämnda är väsentliga för en träbyggnads beständighet. För att använda träets egenskaper måste man ha ett aktivt skogsbruk men för klimatets skull behövs nya och mer anpassade avverkningsmetoder. På liknande sätt möjliggörs olika sätt att jobba och bygga med trä till exempel med limträ och KL-trä eller som alternativ med japanska träfogar.

The governing set of regulations for structural engineering in Sweden used to be Boverket, BKR. However in the beginning of the 21st century a changeover to new regulations, the Eurocodes, started. The transition was completed in year 2011 when the Eurocodes became the mandatory design work policy for all countries within the European Union. The Eurocodes were implemented to simplify and remove potential barriers to trade that may exist when countries have different design rules.  Since the changeover it has been important for all construction companies to update their knowledge base and their design software. When comparing the two calculation processes they seem similar, but there are a couple of differences worth noting.  With the new regulations, engineers will find that the process when designing joints in timber structures has changed.  What used to be a fairly easy and straight forward calculation procedure has now become tedious and time consuming. The objective of this degree project is to present a product, a dimensioning tool that will help structural engineers when computing lateral load carrying joints in timber structures. The degree project is made up of two parts where the first part is the written report describing the background and theory behind load carrying computations. The second part of the project is the actual dimensioning tool which includes several worksheets in Microsoft Excel. The program treats single and double shear connections of the following: Nail joints Screw joints Steel plates (thick and thin types)  The user can edit the following parameters: Type of plate/ number of shears Strength class of timber members Member and plate size Type of fastener Diameter of fastener Length of fastener Yield moment of fastener kmod and partial factors for design load carrying capacity The dimensioning tool was created and developed in collaboration with structural engineers at the company Byggteknik AB. By request, a results documentation sheet was developed with intended use for project presentations and project reviews.

Sedan 1900-talets mitt har användandet av tegelkonstruktioner i bostadsbyggandet minskat kraftigt; materialet har under modernismen upplevts otidsenligt och byggnadssättet har ansetts ineffektivt. Trots att kanalmurstekniken, som är en byggteknik med bärande tegelkonstruktion och högt isoleringsvärde, togs fram på 1930-talet för att följa hårdare energihushållningskrav, har ändå lätta träregelkonstruktioner dominerat det svenska småhusbyggandet. Kraven på energihushållning har under åren ökat successivt och livscykelanalysen (LCA) har utvecklats. LCA är en metodik som analyserar produkters eller tjänsters klimatbelastning ur livscykelperspektiv. Svårigheter har dock funnits i att omsätta metodiken på större komponenter än enskilda material. Därför har europastandarder tagits fram som enkom tjänar till att systematisera livscykelanalyser av hela byggnader och de kommer att följas i denna studie. Syftet med examensarbetet är att jämföra hur ett typhus med tegel som stommaterial belastar miljön under produktion och drift i en livscykel satt till 100 år, jämfört med ett motsvarande trätyphus. Till tegelhusets nackdel talar den höga energiåtgången vid materialframställningen. Trä å sin sida löper stor risk för förkortad livscykel i och med riskerna för fuktskador. För att undersöka skillnaderna i trä- och tegelkonstruktioner har en typhusritning i kanalmurskonstruktion analyserats mot en motsvarande träkonstruktion, där byggnadstyperna har samma boarea och väggkonstruktionerna samma värmemotstånd. För att få fram husens skillnad energiåtgång under driftskedet har energibehovsberäkningar utförts för byggnaderna. Livscykelanalysen har utförts i programvaran Anavitor utifrån 3D-modeller med byggnadsinformation som matchas mot en materialdatabas med livscykeldata. Ur jämförelsen har resultat kunnat hämtas på vilken av konstruktionerna som belastar miljön minst över livscykeln, med avseende på klimatbelastning räknat i koldioxidekvivalenter. Resultat visar att ett tegelhus belastar miljön dubbelt så mycket som ett trähus i produktionsfasen medan tegelhuset är miljövänligare avseende underhåll och drift. Efter 100 år är skillnaden 7,3 ton koldioxidekvivalenter, till trähusets fördel. Enligt livscykelanalysen har byggnaderna, enligt de antaganden som gjorts, belastat miljön lika efter 168 år. Till tegelhusets fördel talar dess säkerhet gällande livslängd, beständighet, fuktsäkerhet och goda möjlighet till återbruk av stommaterialet. / Since the mid-1900s has brick building marginalized; the material has in the modernist era been experienced as dated and the construction method considered inefficient. In the 1930s the canal wall technique were developed to meet the coming stringent energy requirements. Despite opportunities to meet modern building norms have yet lightweight timber structures dominated the Swedish construction sector concerning single-family houses since then. The requirements for energy conservation have increased over the years to an even greater degree, and Life Cycle Assessment (LCA) has been developed; a methodology that analyzes products from a life cycle perspective. There have been difficulties to put the methodology on larger components than individual materials. Therefore, European Standards have been developed that specifically serve to systematize Life Cycle Assessments of entire buildings, which will be followed in this study. The purpose of this study is to compare which impact a standard house with brick structure has a on the environment in a lifecycle set to 100 years, compared with a corresponding timber structure. To the disadvantage for a brick house speaks the high energy consumption in material production. Timber structures at their part are at high risk for shortened life cycle due to risk of moisture damage. To examine the differences in wood and brick structures has a standard house drawing in canal wall technique been analyzed against a corresponding wooden construction. The building types have the same floor area and the wall constructions have the same heat resistance. To receive the differences in energy use during the operational phase between the buildings has energy calculations been made. The life cycle analysis has been performed in the software Anavitor based on 3D models with building information that is matched against a database of materials life cycle data. The results from the comparison are measured in terms of carbon dioxide equivalents, and will show which construction type will make least impact on the environment. Results show that a brick house has doubled environmental impact compared to a wooden house in the production phase. The brick house is a better alternative concerning environmental impact during operational phase and maintenance. After 100 years, the difference is 7,3 tons of carbon dioxide equivalents to the advantage of the wooden house. According to the LCA and the assumptions made, the buildings have charged the environment equally after 168 years. To the advantage of the brick house speaks its longevity, durability, moisture resistance and good opportunity for reuse of the bricks.