Spelling suggestions: "subject:"tränarlänkdiverse"" "subject:"tränarlänkfotboll""
1 |
Elitresan : En studie om kvinnliga hockeyspelares uppväxt och väg till landslagetLundberg, Anders January 2011 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att kartlägga svenska kvinnliga elithockeyspelares bakgrund och söka idrottsliga framgångsfaktorer i spelarnas uppväxt. Frågeställningar: Hur kom spelarna i kontakt med ishockeyn? Vad får spelarna att välja ishockey som idrott? Hur många timmar lek/träning har spelarna lagt ner? Vilka personer har haft störst inflytande på spelarna? Hur långt hade spelarna till en isyta? När under året var spelarna födda? När började spelarna specialisera sig mot ishockeyn? Metod Insamlingsmetoden i denna studie var en kvantitativ enkätstudie på kvinnliga landslagsspelare i ishockey. Fyra manliga elithockeyspelare valdes ut som pilotpersoner för studiens enkät och sedan deltog 18 spelare av de 33 som ingick i urvalet i studien. Den yngste spelaren i denna studie var 18 år gammal och den äldste spelaren var 34 år. Svaren bearbetades i Google docs och Microsoft Excel 2007. All kommunikation med spelarna skedde via mejl för att säkerställa att samma information gavs till alla spelare. Resultat Spelarna uppgav att de valt ishockey som idrott för att den var roligast. Idrotten var väl etablerad där de växte upp och spelarnas pappor introducerade ishockeyn för dem. 11 av 18 spelare bodde mindre än 1500 meter från närmaste isyta och hade goda möjligheter till träning. Sex av spelarna var födda under årets första kvartal och 11 spelare var födda under det första halvåret. Deras familjer ställde upp för spelarna både ekonomiskt och socialt. Alla spelare hade dessutom själva en väldigt stor drivkraft för att bli bättre ishockeyspelare. Slutsats Viktigaste faktorn till spelarnas framgång är deras kärlek till idrotten samt deras vilja och engagemang. Studien visar också att det är en fördel att vara född tidigt på året. Utövandet av andra idrotter i tidigare år har inte haft negativ effekt på spelarnas hockeykarriärer, det har varit till spelarnas fördel den dag de bestämt sig för att satsa på ishockeyn. För att nå eliten verkar stöd både socialt och ekonomiskt från spelarnas familj vara ett krav. Tränarna har haft en viss betydelse för de framgångar spelarna i denna studie uppnått.
|
2 |
Ishockeytränares ledarskap och relation till spelare : samband med inre och yttre motivation / Ishockeycoaches’ leadership and coach-athlete relationship : relation between intrinsic and extrinsic motivationBjörk Andersson, Patric January 2005 (has links)
<p>Syfte & frågeställning</p><p>Syftet med undersökningen var att undersöka hur tränares ledarskap och relation till spelare, påverkar spelares motivation. Det föreslogs att ledarskapet och relationen som en del av det, är två faktorer som påverkar hur en idrottare presterar, genom att bland annat påverka idrottarens motivation. Fyra frågeställningar skulle besvaras. (1) Om tränare upplevs som de önskar och tror att de upplevs. (2) Hur beskriver tränare och spelare sin tränare-spelare relation. (3) I vilken utsträckning påverkar relationen i ledarskapet spelares motivation. (4) Finns det ett samband mellan ledarskapsstilar och spelares motivation.</p><p>Metod</p><p>Undersökningen inkluderade två ishockeylag på A-juniorelitnivå i Sverige (J20). Totalt var det två huvudtränare och 40 spelare (n=23, n=17) som deltog. Undersökningen genomfördes med formulär ställda till tränarna och spelarna, uppbyggda av tre olika idrottspsykologiska instrument. Dessa var Leadership Scale for Sports1, Coach-Athlete Relationship Test-Questionnaire2, och Sports Motivation Scale3. Undersökningen ägde rum i slutet av pågående säsong och inkluderade endast respektive lags huvudtränare och spelare. Kravet som ställdes på spelarna för att kunna delta i undersökningen, var att de varit aktiva under tränaren i minst sex månader. Detta för att försäkra att tränaren och spelarna hade arbetat en längre tid tillsammans.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visade på att spelarna föredrog en tränare med medelauktoritära inslag, som ofta gav positiv feedback och instruktioner angående spelets detaljer. Spelarna och tränarna uppfattade inte relationen dem emellan som fulländad. Spelarna var i genomsnitt mer pessimistiskt inställda till tränare-spelare relationen än vad tränarna var. Nivåerna av inre motivation visade sig högre än nivåerna för yttre motivation och amotivation.</p><p>Diskussion</p><p>Ledarskapet tenderade att påverka spelares motivation. Däremot så hittades inga resultat som tydligt pekade på att tränare-spelare relationen haft någon påverkan på spelares motivation. Spelarna i studien uppvisade högre nivåer för amotivation, än vad tidigare studier på svenska individuella elitidrottare visat. Det föreslås att en bidragande faktor som kan ha påverkat amotivationen, är tränarens auktoritära inslag i ledarskapet och avsaknaden av självbestämmande (autonomi) hos de aktiva. Auktoritära och kontrollerande beteenden tenderar att minska den inre motivationen och öka yttre motivation och amotivation, medan beteenden som främjar självbestämmande tenderar att öka den inre motivationen hos idrottare. Hur man initierar till att höja nivåerna av inre motivation hos idrottare, bör ingå i tränarutbildningsprogram och liknande.</p> / <p>Aim & Research Objectives</p><p>The main objective of this survey was to investigate how coaches leadership and relation to athletes, influence the athletes motivation. It was suggested that the leadership and the coach-athlete relationship (as part of the leadership), are two factors that influence athletes’ performance. Four questions were to be answered. (1) How are coaches leadership perceived by the players in comparison to their own view of their leadership? (2) How is the coach-athlete relationship described by leaders and team members? (3) Is the coach-athlete relationship influencing athletes’ motivation? (4) Is there a relation between leadership styles and athletes motivation?</p><p>Methodology</p><p>The survey included two ice-hockey teams on A-junior elite level in Sweden (J20). The participants were two head coaches and forty players (n=23, n=17 respectively). The survey was carried out with questionnaires, aimed at both coaches and players. The questionnaires were Leadership Scale of Sports4, Coach Athlete Relationship Test – Questionnaire , and Sport Motivation Scale6. The survey was completed in the end of the season, and did only include the head coach and his players. Subjects in the investigation were required to have played at least six month under their head coach to ensure that coach and players had worked for some time together.</p><p>Results</p><p>The results showed that players preferred a coach to be fairly authoritarian in his leadership, and to often give positive feedback and instructions about game details to the players. The players did not perceive their coach-athlete relationship as perfect. The players’ average result for the coach-athlete relationship showed that they were more pessimistic to the relationship, than were their coach. The level of intrinsic motivation appeared to be higher than the level of external motivation and amotivation, among the players.</p><p>Discussion</p><p>The leadership tends to influence players’ motivation. No results indicated that the coach-athlete relationship had had similar effect on the players’ motivation. The subjects showed higher level of amotivation than previous studies on motivation among Swedish individual elite-athletes have shown. It is therefore proposed that a contributing cause that might have had an affect on the players’ amotivation is the authoritarian elements of the coach leadership and low self-determination among the players. Authoritarian and controlling behaviours tend to diminish the intrinsic motivation and increase the external motivation and amotivation, whereas behaviours that facilitate for players to use self-determination tend to increase the intrinsic motivation. How you initiate to increase the players intrinsic motivation should be a part of coaches’ education programs and similar.</p>
|
3 |
En validitetsstudie på beeptestet : avseende maximal aerob kapacitet för elitishockeyspelareFredriksson, Mårten, Ahlström, Fredrik January 2000 (has links)
<p>Introduction: This study aimed to investigate the validity and reliability of the 20m multistage shuttle run test (MST) for elite ice hockey players as a predictor of the maximal aerobic capacity and the how the result is affected by the players age, aerobic and anaerobic capacity, body composition and test surface. The purpose of this was to find out the potential of the 20-m shuttle run test as a measuringtool for the maximal aerobic capacity in frequent testing periods during the season. It is very interesting to be able to administer this easily because the competative phase of the season is very long compared to the pre-seasonal phase and earlier studies have shown that the aerobic capacity is being lowered during this competative phase of the season for elite icehockey players.</p><p>Methods: 34 elite ice hockey players participated in this study (20.0±3.6 yrs, BMI 24.2±1.6 and VO2-max 58.0±4.8 ml O2•kg-1•min-1). During 3-5 days they underwent 2 MST tests (wood and rubber surface), treadmill running with VO2-max assessed with open-circuit technique, Wingate10% and FFM-assessment with underwater-technique. Blood-lactate was sampled and analyzed with YSI-technique during all tests except the Shuttle-run-test on wood surface.</p><p>Results: predicted aerobic capacity on the MST was (n=34) 57.6±2.7 ml O2•kg-1•min-1 with a correlation R=0.52 vs. treadmill. The aerobic capacity vs. missprediction was as strong as R=-0.83. The results showed that 13 of 15 subjects with an aerobic capacity lower than 58 ml O2•kg-1•min-1 were overpredicted on the shuttle-run test and 17 of 19 subjects over 58 ml O2•kg-1•min-1 were underpredicted. The correlation between age and missprediction was R=0.62. This can partly be related to other physiological factors such as, for example, peak-power (W) vs. missprediction was R=0.62 and BMI vs. missprediction was R=0.49. Significant differences (p<0.05) between the overestimated and underestimated group were found in: age, length, weight, BMI, FFM, aerobic capacity, concentration of lactate in all tests, peak-power (W) and RPE (Ratio of Perceived Exertion) in lower body extremities in the MST on rubber floor. Test-retest (n=5) for the MST showed the error of method to be 2.05%.</p><p>Discussion: The MST has high reliability, but our conclusion is that the test can not be used for individual training guidance under any phase of the season due to its low correlation for the aerobic capacity. The study shows that the missprediction depends on so many variables that it is impossible to recalculate the MST formula on a general basis for elite ice hockey players. If one wants this, it must be done for every unique group or team due to its specific characteristics.</p> / <p>Inledning: Inom ishockeyverksamhet används Beeptestet för beräkning av spelares maximala aeroba kapacitet vilken är en fysisk delkapacitet av stor betydelse för utövande av träning och tävling på elitnivå. Då Beeptestet används på både senior- och juniorelitnivå där inte mätningar av maximal syreupptagning görs så krävs det att testet äger både hög validitet och reliabilitet för att kunna användas i den dagliga verksamheten. Författarna har i sin tränarverksamhet vid genomförande av Beeptest upplevt att spelare i framför allt de yngre junioråldrarna som genomgått den huvudsakliga pubertala längdtillväxten men ej besitter så mycket muskelmassa i jämförelse med seniorelitspelare har fått låga testvärden [ml O2•kg-1•min-1] i förhållande vad de upplevs ha för arbetskapacitet och återhämtningsförmåga vid träning och match. Mot bakgrund av ovanstående har författarna studerat Beeptestets validitet på individnivå avseende maximal aerob kapacitet samt testets reliabilitet. Författarna har också undersökt om trä- eller gummigolvsunderlag har betydelse för prestationen vid genomförandet av ett Beeptest.</p><p>Metod: I studien deltog 34 elitishockeyspelare i ålder 20.0±3.6år, med BMI 24.2±1.6 kg•m-2 och en uppmätt maximal aerob kapacitet på 58.0±4.8 ml O2•kg-1•min-1. Dessa genomförde ett Beeptest på trä- respektive gummigolv, ett maximalt syreupptagningstest vid löpning på löpband, ett Wingate-test samt en undervattensvägning för mätning av kroppsammansättning. Laktatprover togs 1 och 3 minuter efter samtliga prestationstester.</p><p>Resultat: Sambandet mellan maximal aerob kapacitet beräknad på Beeptest och uppmätt vid löpning på löpband, uttryckt i ml O2•kg-1•min-1, blev så låg som R=0.52. Sambandet mellan ålder och felskattning var R=0.62. Grupp av spelare i ålder 16-17år underskattades på Beeptestet med i medeltal -7.8%, grupp av spelare i ålder 18-19år underskattades med -1.1% samtidigt som seniorer i ålder 20 år och äldre överskattades med i medeltal +5.7%. Felskattningen på Beeptestet kunde relateras till fysiologiska faktorer såsom individernas massa (R=0.70) och anaeroba kapacitet uttryckt som effektutveckling i watt (Peak Power, 0-5sek) vid ett Wingate-test (R=0.62). Signifikanta skillnader (p<0.05) mellan grupp av överskattade respektive underskattade individer sågs avseende ålder, längd, vikt, BMI, fettfri-massa, aerob kapacitet, blodlaktatkoncentration, effektutveckling på Wingate-test och RPE-skattning (ben) vid Beeptest på gummigolv. Beeptestets mätmetodfel blev via test-restet på gummigolv 2.05% och ingen signifikant skillnad förelåg i prestation testerna på de olika underlagen.</p><p>Diskussion: Beeptestet äger väldigt låg validitet avseende beräkning av enskilda spelares maximala aeroba kapacitet. Testet besitter dock en hög reliabilitet och kan därför användas för att studera förändringar över tid av en prestation beroende av flera olika prestationsfaktorer.</p>
|
4 |
Ishockeytränares ledarskap och relation till spelare : samband med inre och yttre motivation / Ishockeycoaches’ leadership and coach-athlete relationship : relation between intrinsic and extrinsic motivationBjörk Andersson, Patric January 2005 (has links)
Syfte & frågeställning Syftet med undersökningen var att undersöka hur tränares ledarskap och relation till spelare, påverkar spelares motivation. Det föreslogs att ledarskapet och relationen som en del av det, är två faktorer som påverkar hur en idrottare presterar, genom att bland annat påverka idrottarens motivation. Fyra frågeställningar skulle besvaras. (1) Om tränare upplevs som de önskar och tror att de upplevs. (2) Hur beskriver tränare och spelare sin tränare-spelare relation. (3) I vilken utsträckning påverkar relationen i ledarskapet spelares motivation. (4) Finns det ett samband mellan ledarskapsstilar och spelares motivation. Metod Undersökningen inkluderade två ishockeylag på A-juniorelitnivå i Sverige (J20). Totalt var det två huvudtränare och 40 spelare (n=23, n=17) som deltog. Undersökningen genomfördes med formulär ställda till tränarna och spelarna, uppbyggda av tre olika idrottspsykologiska instrument. Dessa var Leadership Scale for Sports1, Coach-Athlete Relationship Test-Questionnaire2, och Sports Motivation Scale3. Undersökningen ägde rum i slutet av pågående säsong och inkluderade endast respektive lags huvudtränare och spelare. Kravet som ställdes på spelarna för att kunna delta i undersökningen, var att de varit aktiva under tränaren i minst sex månader. Detta för att försäkra att tränaren och spelarna hade arbetat en längre tid tillsammans. Resultat Resultaten visade på att spelarna föredrog en tränare med medelauktoritära inslag, som ofta gav positiv feedback och instruktioner angående spelets detaljer. Spelarna och tränarna uppfattade inte relationen dem emellan som fulländad. Spelarna var i genomsnitt mer pessimistiskt inställda till tränare-spelare relationen än vad tränarna var. Nivåerna av inre motivation visade sig högre än nivåerna för yttre motivation och amotivation. Diskussion Ledarskapet tenderade att påverka spelares motivation. Däremot så hittades inga resultat som tydligt pekade på att tränare-spelare relationen haft någon påverkan på spelares motivation. Spelarna i studien uppvisade högre nivåer för amotivation, än vad tidigare studier på svenska individuella elitidrottare visat. Det föreslås att en bidragande faktor som kan ha påverkat amotivationen, är tränarens auktoritära inslag i ledarskapet och avsaknaden av självbestämmande (autonomi) hos de aktiva. Auktoritära och kontrollerande beteenden tenderar att minska den inre motivationen och öka yttre motivation och amotivation, medan beteenden som främjar självbestämmande tenderar att öka den inre motivationen hos idrottare. Hur man initierar till att höja nivåerna av inre motivation hos idrottare, bör ingå i tränarutbildningsprogram och liknande. / Aim & Research Objectives The main objective of this survey was to investigate how coaches leadership and relation to athletes, influence the athletes motivation. It was suggested that the leadership and the coach-athlete relationship (as part of the leadership), are two factors that influence athletes’ performance. Four questions were to be answered. (1) How are coaches leadership perceived by the players in comparison to their own view of their leadership? (2) How is the coach-athlete relationship described by leaders and team members? (3) Is the coach-athlete relationship influencing athletes’ motivation? (4) Is there a relation between leadership styles and athletes motivation? Methodology The survey included two ice-hockey teams on A-junior elite level in Sweden (J20). The participants were two head coaches and forty players (n=23, n=17 respectively). The survey was carried out with questionnaires, aimed at both coaches and players. The questionnaires were Leadership Scale of Sports4, Coach Athlete Relationship Test – Questionnaire , and Sport Motivation Scale6. The survey was completed in the end of the season, and did only include the head coach and his players. Subjects in the investigation were required to have played at least six month under their head coach to ensure that coach and players had worked for some time together. Results The results showed that players preferred a coach to be fairly authoritarian in his leadership, and to often give positive feedback and instructions about game details to the players. The players did not perceive their coach-athlete relationship as perfect. The players’ average result for the coach-athlete relationship showed that they were more pessimistic to the relationship, than were their coach. The level of intrinsic motivation appeared to be higher than the level of external motivation and amotivation, among the players. Discussion The leadership tends to influence players’ motivation. No results indicated that the coach-athlete relationship had had similar effect on the players’ motivation. The subjects showed higher level of amotivation than previous studies on motivation among Swedish individual elite-athletes have shown. It is therefore proposed that a contributing cause that might have had an affect on the players’ amotivation is the authoritarian elements of the coach leadership and low self-determination among the players. Authoritarian and controlling behaviours tend to diminish the intrinsic motivation and increase the external motivation and amotivation, whereas behaviours that facilitate for players to use self-determination tend to increase the intrinsic motivation. How you initiate to increase the players intrinsic motivation should be a part of coaches’ education programs and similar.
|
5 |
En validitetsstudie på beeptestet : avseende maximal aerob kapacitet för elitishockeyspelareFredriksson, Mårten, Ahlström, Fredrik January 2000 (has links)
Introduction: This study aimed to investigate the validity and reliability of the 20m multistage shuttle run test (MST) for elite ice hockey players as a predictor of the maximal aerobic capacity and the how the result is affected by the players age, aerobic and anaerobic capacity, body composition and test surface. The purpose of this was to find out the potential of the 20-m shuttle run test as a measuringtool for the maximal aerobic capacity in frequent testing periods during the season. It is very interesting to be able to administer this easily because the competative phase of the season is very long compared to the pre-seasonal phase and earlier studies have shown that the aerobic capacity is being lowered during this competative phase of the season for elite icehockey players. Methods: 34 elite ice hockey players participated in this study (20.0±3.6 yrs, BMI 24.2±1.6 and VO2-max 58.0±4.8 ml O2•kg-1•min-1). During 3-5 days they underwent 2 MST tests (wood and rubber surface), treadmill running with VO2-max assessed with open-circuit technique, Wingate10% and FFM-assessment with underwater-technique. Blood-lactate was sampled and analyzed with YSI-technique during all tests except the Shuttle-run-test on wood surface. Results: predicted aerobic capacity on the MST was (n=34) 57.6±2.7 ml O2•kg-1•min-1 with a correlation R=0.52 vs. treadmill. The aerobic capacity vs. missprediction was as strong as R=-0.83. The results showed that 13 of 15 subjects with an aerobic capacity lower than 58 ml O2•kg-1•min-1 were overpredicted on the shuttle-run test and 17 of 19 subjects over 58 ml O2•kg-1•min-1 were underpredicted. The correlation between age and missprediction was R=0.62. This can partly be related to other physiological factors such as, for example, peak-power (W) vs. missprediction was R=0.62 and BMI vs. missprediction was R=0.49. Significant differences (p<0.05) between the overestimated and underestimated group were found in: age, length, weight, BMI, FFM, aerobic capacity, concentration of lactate in all tests, peak-power (W) and RPE (Ratio of Perceived Exertion) in lower body extremities in the MST on rubber floor. Test-retest (n=5) for the MST showed the error of method to be 2.05%. Discussion: The MST has high reliability, but our conclusion is that the test can not be used for individual training guidance under any phase of the season due to its low correlation for the aerobic capacity. The study shows that the missprediction depends on so many variables that it is impossible to recalculate the MST formula on a general basis for elite ice hockey players. If one wants this, it must be done for every unique group or team due to its specific characteristics. / Inledning: Inom ishockeyverksamhet används Beeptestet för beräkning av spelares maximala aeroba kapacitet vilken är en fysisk delkapacitet av stor betydelse för utövande av träning och tävling på elitnivå. Då Beeptestet används på både senior- och juniorelitnivå där inte mätningar av maximal syreupptagning görs så krävs det att testet äger både hög validitet och reliabilitet för att kunna användas i den dagliga verksamheten. Författarna har i sin tränarverksamhet vid genomförande av Beeptest upplevt att spelare i framför allt de yngre junioråldrarna som genomgått den huvudsakliga pubertala längdtillväxten men ej besitter så mycket muskelmassa i jämförelse med seniorelitspelare har fått låga testvärden [ml O2•kg-1•min-1] i förhållande vad de upplevs ha för arbetskapacitet och återhämtningsförmåga vid träning och match. Mot bakgrund av ovanstående har författarna studerat Beeptestets validitet på individnivå avseende maximal aerob kapacitet samt testets reliabilitet. Författarna har också undersökt om trä- eller gummigolvsunderlag har betydelse för prestationen vid genomförandet av ett Beeptest. Metod: I studien deltog 34 elitishockeyspelare i ålder 20.0±3.6år, med BMI 24.2±1.6 kg•m-2 och en uppmätt maximal aerob kapacitet på 58.0±4.8 ml O2•kg-1•min-1. Dessa genomförde ett Beeptest på trä- respektive gummigolv, ett maximalt syreupptagningstest vid löpning på löpband, ett Wingate-test samt en undervattensvägning för mätning av kroppsammansättning. Laktatprover togs 1 och 3 minuter efter samtliga prestationstester. Resultat: Sambandet mellan maximal aerob kapacitet beräknad på Beeptest och uppmätt vid löpning på löpband, uttryckt i ml O2•kg-1•min-1, blev så låg som R=0.52. Sambandet mellan ålder och felskattning var R=0.62. Grupp av spelare i ålder 16-17år underskattades på Beeptestet med i medeltal -7.8%, grupp av spelare i ålder 18-19år underskattades med -1.1% samtidigt som seniorer i ålder 20 år och äldre överskattades med i medeltal +5.7%. Felskattningen på Beeptestet kunde relateras till fysiologiska faktorer såsom individernas massa (R=0.70) och anaeroba kapacitet uttryckt som effektutveckling i watt (Peak Power, 0-5sek) vid ett Wingate-test (R=0.62). Signifikanta skillnader (p<0.05) mellan grupp av överskattade respektive underskattade individer sågs avseende ålder, längd, vikt, BMI, fettfri-massa, aerob kapacitet, blodlaktatkoncentration, effektutveckling på Wingate-test och RPE-skattning (ben) vid Beeptest på gummigolv. Beeptestets mätmetodfel blev via test-restet på gummigolv 2.05% och ingen signifikant skillnad förelåg i prestation testerna på de olika underlagen. Diskussion: Beeptestet äger väldigt låg validitet avseende beräkning av enskilda spelares maximala aeroba kapacitet. Testet besitter dock en hög reliabilitet och kan därför användas för att studera förändringar över tid av en prestation beroende av flera olika prestationsfaktorer.
|
6 |
I huvudet på elitishockeycoachen : att prestera genom andra via idrottspsykologiska färdigheter i samband med match.Weel Sanne, Martin January 2015 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elitishockeycoachens användande av de idrottspsykologiska färdigheterna visualisering och inre samtal för att prestera under match. Frågeställningarna som hjälpte till att besvara syftet var: – Använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match? – Hur använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match? – När använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match? Metod Undersökningen har en kvalitativ ansats, där halvstrukturerade intervjuer har använts för datainsamling. Tre manliga coacher från 46-48 år med erfarenhet av att vara head-coacher på elitnivå (definierat som Svenska Hockeyligan (SHL) och HockeyAllsvenskan i Sverige, och Get-Ligaen i Norge) deltog i undersökningen. Intervjuerna spelades in på band, blev transkriberade i sin helhet och tematiskt analyserade med hjälp av meningskodning. Resultat Samtliga av coacherna använder sig av både visualisering och inre samtal för sin egen prestation i samband med match. Två av coacherna gör detta för sin egen prestation, medan den tredje coachen säger att han inte gör det medvetet, dock säger han att han gör det mer än vad han själv tror. Både visualisering och inre samtal har flera olika funktioner för coacherna, som stresshantering, förberedelse, analys och utvärdering. De två idrottspsykologiska färdigheterna används både före, under och efter match för coachernas egen prestation. Slutsats Dessa elitishockeycoacher använder sig av visualisering och inre samtal för att prestera genom andra under match. Coacherna anser att de två idrottspsykologiska färdigheterna har stora effekter och påverkar deras prestationer positivt.
|
7 |
Framtidsutsikter för isländsk ishockey : Landslagstränarnas perspektivSigurbergsson, Snorri January 2019 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att beskriva och undersöka det isländska herrlandslaget i ishockey, dess utveckling och framtida utmaningar. Frågeställningar som hjälpte till för att besvara syftet var: - Hur har tränarna arbetat med utvecklingen av ishockeylandslaget? - Vad krävs enligt tränarna för att ishockeyn ska utvecklas på Island? Metod Undersökningen har en kvalitativ ansats, med halvstrukturerade intervjuer som har genomförts för att samla in data. Fyra tränare intervjuades. Samtliga tränare har varit förbundskaptener för det isländska herrlandslaget någon gång mellan åren 1999 till 2018. Intervjuerna spelades in med hjälp av telefon, blev transkriberade i sin helhet och tematiskt analyserade med meningskodning. Resultat Utifrån intervjuerna framkom det att tränarna under sin tid som förbundskaptener har arbetat med att utveckla den fysiska träningen, skapa mer utbildningsmaterial för tränare och spelare samt försöka att maximera tiden med landslagstruppen. För att ishockeyn ska fortsätta utvecklas enligt tränarna behöver Islands trupp bättre fysik, möjlighet att spela fler och bättre matcher, ett större samarbete mellan klubbarna och förbundet, mer tid ihop med landslaget, utöka och ha ett större spelarutbyte med andra länder samt anställa en person driver utvecklingen av ledare och spelare på Island. Slutsats Utifrån studiens resultat kan en slutsats dras att det finns många områden som måste förbättras så att det isländska herrlandslaget i ishockey kan höja sin nivå och kvalificera sig till en högre grupp på VM. Vidare måste fysiska kvaliteter förbättras hos de enskilda spelarna vilket i sin tur kommer generera att ishockeyn på Island utvecklas. Nyckelord: Ishockey, Island, sport, tränare, spelare
|
8 |
Spelaraktivitet Ishockey : Hur påverkas spelaraktiviteten hos utespelare vid förändrad spelyta?Jansson, Tobias, Algeman, Filip January 2019 (has links)
Sammanfattning Syfte och Frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur spelaraktiviteten påverkas av spelytans storlek under simulerade ishockeymatcher. Vilken yta genererade högsta spelaraktiviteten? Vilken yta genererade lägsta spelaraktiviteten? Metod 39 killar och 1 tjej i åldrarna 8, 10, 12 och 14 år från Djurgårdens ungdomslag deltog i studien. Under två tillfällen genomfördes studien vid Mälarhöjdens ishall. Testpersonerna randomiserades i varje årskull där 10 spelare från varje lag togs ut. Studiens design bestod av spel på hel, tredjedel, fjärdedel och en sjättedels plan. På respektive yta spelade varje årskull 5 mot 5, 4 mot 4 och 3 mot 3. Speltiden varade 60 sekunder med efterföljande 30 sekunders vila. Efter 5 minuters matchspel ändrades antalet spelare och vilan mellan var 3 minuter. När filmningen av respektive spelyta var avklarad så spolades isen mellan matcherna. Spelytornas ordningsföljd var randomiserad. Variablerna som utmättes var skott, passningar, mottagningar och tacklingar. Resultat Resultatet visade att vid spel på mindre yta så ökade spelaraktiviteten. Tre av fyra åldrar var mest aktiva under spelet på en tredjedels spelplan. En ålder var mest aktiv på en fjärdedels yta. Spelet på helplan visade minst aktivitet, detta gällde för samtliga åldersgrupper. Slutsats Slutsatsen av denna studie visade att spelaraktiviteten ökade när spelytan och kvadratmeter per spelare minskade. Den yta som visade sig vara bäst sett till aktiviteten hos spelarna var att spela på en tredjedels yta. Helplansspelet var för alla olika åldrar den yta som generade minst aktivitet hos spelarna. Resultatet påvisar därför att smålagsspel är fördelaktigt för att öka aktiviteten hos spelarna och därmed utveckla deras framtida deltagande på bästa sätt. Detta kan göras såväl på träning som match, där smålagsspel i någon form ersätter helplansspel.
|
9 |
Vägen till målet – En studie om hur mål görs inom ishockeynLundberg, Anders January 2009 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna spelanalys är att hitta en specifik yta i anfallszonen där de flesta målen görs och där anfallande lag har bäst procentuell utdelning i förhållande till antalet avslut. Dessutom att visa på hur dessa mål går till. De frågor som min studie skulle svara på var: Hur många skott på mål sker i anfallszon totalt? Varifrån i anfallszon sker skott på mål? Var i anfallszon görs målen? Hur många mål görs? Hur många mål görs på direktskott? Hur många mål görs på styrning? Hur många mål görs på retur? Hur många mål görs på eget avslut? Var i anfallszon är det bäst procentuell målskörd i förhållande till antalet skott? Metod Nio ishockeymatcher från DVD-skiva har analyserats i dataprogrammet Interplay sports ishockey. Jag har tittat på var skott på mål har kommit ifrån samt hur dessa skott gick till. Alla matcher är från Svenska elitserien säsongen 08/09. Med hjälp av Interplay sports kunde jag på ett enkelt sätt sortera upp all data ifrån dessa matcher och därefter analysera och sammanställa resultatet. Jag har kategoriserat avsluten i följande fyra typer av avslut: Direktskott, eget avslut, retur och styrning. Resultat Denna spelanalys fokuserade på varifrån och hur mål görs inom den Svenska elitserien i ishockey. Hela 80 % av målen gjordes från en liten yta framför mål. Det var också från denna yta som de flesta avsluten togs ifrån. Det vanligaste sättet att göra mål på var direktskott som stod för 49 % av alla mål. 20 % av målen gjordes i powerplay och enbart i denna spelform gjordes mål på styrningar. Det effektivaste sättet att göra mål var via returer som hade en effektivitet på 32 %. Diskussion Att flest mål görs från den lilla yta rakt framför mål som jag kallat zon 1 står klart. Trots det tillåts de flesta avsluten att komma från samma yta vilket får mig att ifrågasätta lagens defensiva agerande i egen zon. Att flest mål görs på direktskott vill jag göra en större studie på för att fastslå att så är fallet. Inte ens ett mål i snitt/match gjordes i powerplay och därför ställer jag mig frågan om vi inte har övervärderat betydelsen för denna spelform.
|
10 |
Fördjupad träningsplanering för ungdomselit i ishockey : Inriktad på hybridträningLystad, Daniel January 2011 (has links)
No description available.
|
Page generated in 2.2331 seconds