No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka och försöka förklara svensk damishockeys tillbakagångsamt att få en inblick i hur dansk damishockey har tagit sig förbi Sverige i VM-sammanhang. Frågeställningar: - Vilka seriesystem finns i Sverige respektive Danmark? Fördelar och nackdelar? - Hur bedrivs fysträningen i respektive land? - Hur ser ledarskapet ut i Sverige och Danmark? - Hur bör ishockeyn utvecklas i Sverige vad gäller utländska spelare,utvecklingslandslag och ekonomi? Metod Undersökningen har en kvalitativ ansats, där semi-strukturerade intervjuer har utförts för attsamla in data. Tre kvinnor och två män som har olika positioner inom damishockeynintervjuades. Allt ifrån en tidigare förbundskapten, spelare, före detta spelare, fystränare tilljournalist. En deltagare var dansk, resterande var svenska. Intervjuerna spelades in på mobiloch iPad, därefter transkriberades de i sin helhet och analyserades sedan tematiskt medmeningskodning. Resultat Utifrån intervjuerna framkom det att ekonomi är en nyckelfaktor för att kunna träna påelitnivå. Man behöver träna ishockey för att bli bra på att spela ishockey. Den fysiskakapaciteten behöver förbättras för att svensk damishockey ska prestera på internationell nivå.Det taktiska spelet ska höjas och det ska fokuseras mer på spelarutveckling och utbildning avledare samt tränare. Stödet från förbundet och ett samarbete mellan ligan SDHL ochIshockeyförbundet måste förbättras. Slutsats Danmark har gått om Sverige i VM-sammanhang, men hur som helst ligger Sverige före iutvecklingen av damishockey på många punkter.

SYFTE: Syftet med studien var att ta reda på om det finns en korrelation mellan hopptester off-ice och ishockeymålvakters snabbhet on-ice. Detta genom att svara på frågeställningarna finns det en korrelation mellan hopptesterna squat jump (SJ), counter movement jump (CMJ), single leg vertical jump (SLVJ), death drop jump (DDJ), standing long jump (SLJ) och one leg lateral skater hops (OLLSH) off-ice och ishockeymålvakters snabbhet på skridskor i frontal- och sagitalplan on-ice genom rörelsen shuffle och butterfly? METOD: I denna studie deltog 11 juniorishockeymålvakter från J18 Regional öst och J20 serie och från den Nationella J20 serien. Målvakterna var 16–20 år gamla, skadefria och hade spelat tävlingsmatcher under pågående säsong. I studien genomförde alla målvakter hopptester off-ice i form av SJ, CMJ, SLVJ, DDJ, SLJ och OLLSH. Testerna utfördes i respektive lags ishallars gym och på Gymnastik- och idrottshögskolans laboratorium för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV), men med samma utrustning, testprocedur och protokoll som följdes oavsett plats eller tillfälle. I respektive lags ishallar genomförde deltagarna shuffle- och butterflytest med en testledare på isen som följde protokollen för dessa test. RESULTAT: 9 av 11 testdeltagare utförde alla off-ice och on-ice tester och användes i analysen. Resultaten för denna studie visade inte på någon signifikant korrelation mellan off-ice och on-ice testerna för ishockeymålvakter. Däremot visades de största korrelationskoefficienterna mellan testerna shuffletest (SHT) och DDJ (r=-0,444). För butterfly test (BBT) var den starkaste korrelationskoefficienten mellan BBT och OLLSH (r=-0,310). SLUTSATS: Slutsatsen för denna studie är att generella hopptester inte är en god prediktor för ishockeymålvakters snabbhet on-ice i position specifika rörelser. Vidare forskning behöver utföras på mer specifika tester kring målvakter för att kunna förutse prestationen ute på isen. / PURPOSE: The purpose of the study is to investigate whether there is a correlation between off-ice jump tests and on-ice speed of ice hockey goaltenders. This is addressed by answering the research questions, is there a correlation between off-ice jump tests squat jump (SJ), countermovement jump (CMJ), single leg vertical jump (SLVJ), death drop jump (DDJ), standing long jump (SLJ) and one leg lateral skater hops (OLLSH) and the on-ice speed of ice hockey goaltenders in frontal and sagittal planes during the shuffle- and butterfly movement?  METHOD: Eleven junior ice hockey goaltenders from the Region East's J18, J20 series, and the National J20 series, participated in this study. The goaltenders aged 17-20, were injury-free and played competitive matches during the ongoing season. All goaltenders performed off-ice jump tests, including SJ, CMJ, SLVJ, DDJ, SLJ, OLLSH. The tests were conducted in the respective team's ice rink gym and at the laboratorium för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV) at the Swedish School of Sport and Health Sciences, with the same equipment, test procedure, and protocol followed regardless of location or occasion. In their team's ice rinks, participants completed shuffle and butterfly tests with an experienced test leader on the ice following the prescribed protocols. RESULTS: 9 out of 11 test participants completed all off-ice and on-ice tests and were included in the analysis. The results of this study did not indicate any significant correlation between off-ice and on-ice tests for ice hockey goaltenders. However, the strongest correlation coefficients were observed between the shuffle test (SHT) and DDJ (r=-0,444). For the butterfly test (BBT), the strongest correlation coefficient was between BBT and OLLSH (r=-0,310). CONCLUSION: The conclusion of this study is that general jump tests are not reliable predictors of on-ice speed for ice hockey goalkeepers in position-specific movements. Further research is needed on more specific tests tailored to goalkeepers to better predict on-ice performance.

<p>Studiens främsta syfte har varit att undersöka två konstaterade fall av burnout bland svenska elittränare. Undersökningsområdet har valts med intentionen att öka omvärldens förståelse och kunskap om, vad det är som gör att en tränare drabbas av burnout. I studien har även förekomsten av burnout inom den svenska elittränarkåren i ishockey undersökts, samt deras reflektioner av sin arbetsplats. Maslach och Jacksons definition av Burnout från 1996, ligger till grund för undersökningen. Den beskriver burnout som ”ett syndrom av känslomässig utmattning, cynism och minskat personligt engagemang, vilket kan förekomma bland individer vars arbete innefattar att arbeta med andra människor”. Definitionen omfattar sedan några år även en persons relation med dennes arbete.</p><p>Två utbrända tränare intervjuades efter en framarbetad intervjumall. Frågorna i intervjumallen byggde på innehållet i den enkäten som användes vid insamling av data från elitishockeytränarna i studien. Enkäterna var sammansatta av demografiska frågor, öppna frågor och vetenskapliga mätinstrument. Intervjumallens och enkäternas uppbyggnad gav förutsättningar för jämförelse och analys av den insamlade informationen. Enkätundersökningen genomfördes under OS-uppehållet 2006. Det aktuella urvalet var 25 ishockeytränare, aktiva i Elitserien och Allsvenskan. De flesta av tränarna arbetade på heltid. Alla deltagare i studien var män.</p><p>De intervjuade tränarna upplevde det som svårt att begränsa sitt engagemang och ansvarsområde. Det blev lätt ensamt i arbetet och de hade svårt att säga ifrån i rätt tid, vilket skyldes av den skam och känsla av misslyckande som tränarna upplevde. Resultaten från Maslach Burnout Inventory (MBI) i enkäten, visade att tränarna upplevde perioden november-december som tyngre än januari-februari. Jämfört med normvärden för parametern ”Känslomässig Utmattning”, uppvisade tränarna ungefär samma resultat i november-december, men klart lägre resultat än normvärdena i januari-februari. För parametern ”Negativ Attityd” i MBI, var resultaten ungefär lika med normvärdena. Samtidigt var resultaten för parametern ”Personligt Engagemang” mycket högre än normvärdena, både för perioden november-december och januari-februari.</p><p>Tränarna som intervjuades uttryckte att, möjlighet till att prata av sig, få stöd, och speciellt att få stöd när det går dåligt, var något som skulle ha hjälpt dem att undvika att drabbas av burnout. Mentorskap föreslås som hjälpinstrument för tränare, med förhoppningen att det kan hjälpa tränare på samma sätt som aktiva idrottare hjälps och stöttas av mental träning. Saker som skulle kunna förbättras i tränarens arbetssituation berör tränarens beteende, arbetsmiljö, och hur personer omkring tränaren agerar. I framtida undersökningar föreslås att det inkluderas studier av reaktioner och reflektioner bland tränarens aktiva, för att öka möjligheten att upptäcka fall av burnout i tid.</p> / <p>The aim of this study was to examine two cases of stated burnout among Swedish elite coaches. The research area was chosen, with the intention to increase the knowledge and understanding about what makes a coach burn out. In the study, there has also been examined, what existing amount of burnout and burnout symptoms there are among Swedish elite ice hockey coaches, and what their reflections are on their workplace and how it can be improved. The base definition of burnout in this study is Maslach and Jacksons from 1996. It describes burnout as “a syndrome of Emotional exhaustion, Cynism and less personal engagement, which can be the case among individuals working with other humans”. The definition also comprises a person’s relation to his or her work, from some years back </p><p>Two burned out coaches were interviewed, with a compounded template of questions. The template was constructed from the survey, which was part of the study of the elite ice hockey coaches. The questions were of demographic, “open answered”, and scientific measurement character. The way the template was established, made it possible to examine and compare the results. The template survey was done during the time of the Olympic break in 2006 and 25 ice hockey coaches in the Swedish Elite League and Second Division participated. Most of the coaches work as full time coaches. All participants in the study were men</p><p>The Interviewed coaches revealed having trouble defining their engagement and their area of responsibility. They often felt lonely in their coach occupation, and that it was difficult to say no to things in time, because of feelings of shame and failure. The MBI results showed that coaches experienced November and December as heavier months than January and February. Compared to the MBI’s standard results for the parameter Emotional Exhaustion, the coaches scored about the same results for the November-December period, but lower for the January-February period. For the parameter Cynism, the results were about the same as the standard results, but for the parameter Personal Engagement, the coaches scored much higher than standard. That counted for both the period November-December, as for the period January-February.</p><p>To be in a position where you feel you have support and people to talk to when you need it, were things pointed out by the coaches, which they thought could help them work and feel better, and to avoid to be burned out. The contact with a person, like a mentor, is suggested to be a good helping tool for coaches, as it should be compared to the way you support athletes with mental training. Things which could be better in the coaches work situation, concerns the coaches behavior, the work environment, and how people who interact with the coaches act. For future research we suggest focusing on athletes’ reflections and reactions as result of burned out coaches’ behavior, to be able to spot burned out coaches in time.</p>

Studiens främsta syfte har varit att undersöka två konstaterade fall av burnout bland svenska elittränare. Undersökningsområdet har valts med intentionen att öka omvärldens förståelse och kunskap om, vad det är som gör att en tränare drabbas av burnout. I studien har även förekomsten av burnout inom den svenska elittränarkåren i ishockey undersökts, samt deras reflektioner av sin arbetsplats. Maslach och Jacksons definition av Burnout från 1996, ligger till grund för undersökningen. Den beskriver burnout som ”ett syndrom av känslomässig utmattning, cynism och minskat personligt engagemang, vilket kan förekomma bland individer vars arbete innefattar att arbeta med andra människor”. Definitionen omfattar sedan några år även en persons relation med dennes arbete. Två utbrända tränare intervjuades efter en framarbetad intervjumall. Frågorna i intervjumallen byggde på innehållet i den enkäten som användes vid insamling av data från elitishockeytränarna i studien. Enkäterna var sammansatta av demografiska frågor, öppna frågor och vetenskapliga mätinstrument. Intervjumallens och enkäternas uppbyggnad gav förutsättningar för jämförelse och analys av den insamlade informationen. Enkätundersökningen genomfördes under OS-uppehållet 2006. Det aktuella urvalet var 25 ishockeytränare, aktiva i Elitserien och Allsvenskan. De flesta av tränarna arbetade på heltid. Alla deltagare i studien var män. De intervjuade tränarna upplevde det som svårt att begränsa sitt engagemang och ansvarsområde. Det blev lätt ensamt i arbetet och de hade svårt att säga ifrån i rätt tid, vilket skyldes av den skam och känsla av misslyckande som tränarna upplevde. Resultaten från Maslach Burnout Inventory (MBI) i enkäten, visade att tränarna upplevde perioden november-december som tyngre än januari-februari. Jämfört med normvärden för parametern ”Känslomässig Utmattning”, uppvisade tränarna ungefär samma resultat i november-december, men klart lägre resultat än normvärdena i januari-februari. För parametern ”Negativ Attityd” i MBI, var resultaten ungefär lika med normvärdena. Samtidigt var resultaten för parametern ”Personligt Engagemang” mycket högre än normvärdena, både för perioden november-december och januari-februari. Tränarna som intervjuades uttryckte att, möjlighet till att prata av sig, få stöd, och speciellt att få stöd när det går dåligt, var något som skulle ha hjälpt dem att undvika att drabbas av burnout. Mentorskap föreslås som hjälpinstrument för tränare, med förhoppningen att det kan hjälpa tränare på samma sätt som aktiva idrottare hjälps och stöttas av mental träning. Saker som skulle kunna förbättras i tränarens arbetssituation berör tränarens beteende, arbetsmiljö, och hur personer omkring tränaren agerar. I framtida undersökningar föreslås att det inkluderas studier av reaktioner och reflektioner bland tränarens aktiva, för att öka möjligheten att upptäcka fall av burnout i tid. / The aim of this study was to examine two cases of stated burnout among Swedish elite coaches. The research area was chosen, with the intention to increase the knowledge and understanding about what makes a coach burn out. In the study, there has also been examined, what existing amount of burnout and burnout symptoms there are among Swedish elite ice hockey coaches, and what their reflections are on their workplace and how it can be improved. The base definition of burnout in this study is Maslach and Jacksons from 1996. It describes burnout as “a syndrome of Emotional exhaustion, Cynism and less personal engagement, which can be the case among individuals working with other humans”. The definition also comprises a person’s relation to his or her work, from some years back  Two burned out coaches were interviewed, with a compounded template of questions. The template was constructed from the survey, which was part of the study of the elite ice hockey coaches. The questions were of demographic, “open answered”, and scientific measurement character. The way the template was established, made it possible to examine and compare the results. The template survey was done during the time of the Olympic break in 2006 and 25 ice hockey coaches in the Swedish Elite League and Second Division participated. Most of the coaches work as full time coaches. All participants in the study were men The Interviewed coaches revealed having trouble defining their engagement and their area of responsibility. They often felt lonely in their coach occupation, and that it was difficult to say no to things in time, because of feelings of shame and failure. The MBI results showed that coaches experienced November and December as heavier months than January and February. Compared to the MBI’s standard results for the parameter Emotional Exhaustion, the coaches scored about the same results for the November-December period, but lower for the January-February period. For the parameter Cynism, the results were about the same as the standard results, but for the parameter Personal Engagement, the coaches scored much higher than standard. That counted for both the period November-December, as for the period January-February. To be in a position where you feel you have support and people to talk to when you need it, were things pointed out by the coaches, which they thought could help them work and feel better, and to avoid to be burned out. The contact with a person, like a mentor, is suggested to be a good helping tool for coaches, as it should be compared to the way you support athletes with mental training. Things which could be better in the coaches work situation, concerns the coaches behavior, the work environment, and how people who interact with the coaches act. For future research we suggest focusing on athletes’ reflections and reactions as result of burned out coaches’ behavior, to be able to spot burned out coaches in time.

No description available.

Sammanfattning Huvudsyfte med arbetet var att undersöka olika återhämtningsmetoders påverkan på laktatkoncentration efter en ishockey träning och dess applikation i en ishockey match. 1. Vilken metod och intensitet uppvisade snabbast laktatsänkning i blod. Metod I studien deltog 12 div.2 ishockeyspelare. Alla tränar minst 6 gånger i veckan två timmar. Spelarna genomförde under två helger, två identiska ishockeyträningar. Träningarna varade 60 minuter inriktade på spelövningar (bilaga 3,4). Efter träningarna genomfördes aktiv återhämtning (gruppvis) i form av löpning 60 % och 70 % av max hjärtfrekvensen(HF) , cykling på 60 % och 70 % av max HF och passiv vila. Blodlaktat togs en minut efter träningen och sedan 5, 10, 15, och 20 min under återhämtningsperioden. Resultat I denna studie visade den snabbaste laktatminskningen efter 20 min hos gruppen som sprang på 60 % av max HF och det med 88 % av det ursprungliga värdet. Löpning på 70 % av max HF uppvisade laktatminskning med 77 %, cykling på 60 % av max HF – laktatminskning med 79 %, cykling på 70 % av max HF- laktatminskning med 76 % och vilogruppen 76 % laktatminskning. Efter 15 min uppvisade snabbaste återhämtningsgruppen (löpning på 60 % av max HF) laktatborttransport med 85 % i jämförelse mot vilogruppen med 69 % av laktatminskning. I första fem minuter efter träningen visade det sig att skillnaden mellan aktiv vila grupper och vilo gruppen i laktatkoncetrationen var ännu större. Vilogruppen visade laktatminskning mellan 1-5 min med 37 % i motsats till löpning på 60 % av max HF laktatminskning med 70 %. Löpning på 70 % av max HF visade laktatminskning med 61 %, cykling på 60 % av max HF minskning med 56,5 % och cykling på 70 % av max HF laktatminskning med 55,5 %. Slutsats Från ishockeymatch perspektiv var det mest relevanta resultatet skillnaden mellan vilo och löpningsgruppen 60 % av max HF efter 15 min återhämtning. En periodpaus varar 18 minuter och ger uppskattningsvis 14-15 min möjlighet till återhämtning genom aktiv vila. Arbetet bekräftade andra studiernas resultat på att aktiv vila är att föredra för snabbare laktat borttransport. Åtminstone i tidigt skede efter ishockey träning uppvisar aktiv vila snabbare laktatminskning än passiv vila.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ta reda på om man kan träna annorlunda jämfört med den traditionella ishockeyträningen på is för att bibehålla eller förbättra den anaeroba kapaciteten.  Kan man med hjälp av högintensitetsträning på is under sju och en halv minut förbättra den anaeroba kapaciteten bättre jämfört med konventionella ishockeyövningar under pågående säsong?   Metod Sexton spelare från ett av lagen i J20 superelit som är den högsta serien för ishockeyspelare under 20 år. Testpersonerna delades in i en testgrupp som bestod av sju personer och en kontrollgrupp som bestod av nio personer. Studiens träningsprogram bestod av fem veckors högintensiv träning en gång i veckan för testgruppen och bestod av maximal skridskoåkning i tjugo sekunder från den förlängda mållinjen till den röda mittlinjen på ishockeyrinken och sedan fram och tillbaka så många gånger som hanns med. Detta gjordes åtta gånger med en vila på 45 sekunder mellan varje set. Kontrollgruppen tränade samtidigt som vanligt på isen. Efter fem veckor gjordes Wingate cykeltestet om för att se om några förbättringar skett.   Resultat Resultatet visar en generell peak power och peak 0-5 sekunder ökning över tid för grupperna. Båda grupperna ökade sina värden men kontrollgruppens ökning var störst. Peak 0-5 sekunder och average power visade sig ha en interaktion efter ett Post Hoc test, alltså en skillnad mellan grupperna. Kontrollgruppen ökade sina värden på average power men inte testgruppen. Träningen hade ingen effekt på P.O 25-30 sekunder som förblev oförändrad i båda grupperna. Båda grupperna uppvisade en signifikant ökning i power drop (W/kg) efter träningsperioden. Dock sågs ingen skillnad i % power drop då peak power samtidigt ökade.   Slutsats Slutsatsen i denna studie var att både den högintensiva intervallträningen på is och den traditionella isträningen ökar den anaeroba effekten hos unga elitishockeyspelare. Vanligtvis sänker den konventionella isträning den anaeroba effekten under den pågående säsongen. Detta gör det svårt att tolka resultatet i studien som troligtvis beror på skillnader i testgrupperna och suboptimala testförhållanden.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att genom intervjuer empiriskt granska och analysera elittränarens uppfattningar om momentum i ishockey. För att få svar på syftet delades det in i de fyra frågeställningarna . (1) Hur ser elittränaren på momentum och vad innebär det fördem? (2) Hur ser elittränarna på sin spelidé? (3) Vilka triggers tar tränarna upp och hur förhåller sig dessa till momentum? (4) Vilka coachbeslut och strategier tillämpar elittränarna under match? Metod Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Intervjuerna har präglats av ett förhållningssätt med standardiserade teman på frågeställningar till intervjupersonerna och djupgående följdfrågor. Urvalet har varit fem tränare på elitnivå inom ishockey vilka som lägst har verkat på hockeyallsvenskan säsongen 2011/2012. Intervjuerna utfördes dels ansikte-mot-ansikte och över telefon efter ett antal initialt utförda konversationer. Analys utfördes efter Hjerm och Lindgrens (2010, s.98f) sätt att konstruera tema, kategorier och koder. Resultat Resultatet visar att även om tränarna har olika uppfattningar och erfarenheter av momentum tillämpar de strategier medvetet eller omedvetet för att verka i riktning för momentum. Vidare kan det förklaras hur triggers och olika typer av förväntningar formar reaktionen. Därtill har en modell växt fram efter utförd analys i form av en momentumspole. Modellens kärna är tränarens spelidé som tolkar triggers till momentum och att detta får en emotionell respons i form av en känsla. Individers beslutsförmåga att skapa brytpunkt i spelet gör att momentum kan bäst ses som en multidimensionell modell. Slutsats Elittränarens mål med en match bör vara att inneha momentum utifrån sin egna spelidé. Att tänka kring idén om en momentumspole kan hjälpa tränare att lokalisera vilka punkter som kan förstärkas genom positiva triggers och känslor. Denna idé är med andra ord att betrakta som ett utkast till en teoretisk arbetsmodell för hur momentum kan tolkas och användas praktiskt.

Syfte och frågeställningar Syftet var att beskriva, förklara och jämföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll använder sig av idrottspsykologiska färdigheter. (1) Hur ofta använder sig spelare av idrottspsykologiska färdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar tränarna spelarna att använda idrottspsykologiska färdigheter? (3) Finns det ett samband mellan tränarens uppmuntran av idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt hur ofta spelarna använder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt med deras självförtroende? Metod Urvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelålder på 16,9 år samt 8 ishockey- och 6 handbollstränare som hade en medelåldern på 39,2 år. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkäterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas &amp; Murphy 2010; Thomas, Murphy &amp; Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker självförtroendet hos idrottare. Resultat Resultaten visade att både spelare och tränare använde idrottspsykologiska färdigheter oftare vid match än träning. Ishockeyspelarna och tränarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och använde också färdigheter oftare än handbollsspelarna och tränarna. Det fanns en stark signifikant linjär korrelation mellan hur ofta tränarna uppmuntrade spelarna att använda idrottspsykologiska färdigheter vid träning och uppmuntrade spelarna vid match. Resultaten visade även en stark signifikant linjär korrelation mellan spelarnas användning av färdigheterna vid träning och vid match. Det fanns också en medelstark signifikant linjär korrelation mellan hur ofta spelarna använde färdigheterna och deras självförtroende samt hur ofta tränarna uppmuntrade spelarna att använda färdigheterna och spelarnas självförtroende. Slutsats Desto mer utbildning spelare och tränare får om idrottspsykologi ju oftare använder de idrottspsykologiska färdigheter. De spelare som använder och de tränare som uppmuntrar spelarna att använda färdigheterna vid träning kommer att använda färdigheterna även vid match. Det fanns ett samband mellan ett högt självförtroende hos spelarna och att tränarna uppmuntrade spelarna samt att spelarna själva använde idrottspsykologiska färdigheter. Nyckelord: Idrottspsykologiska färdigheter, ishockey, handboll, uppmuntran tränare, självförtroende