No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att granska hur rekryteringsansvariga talar om sina principer för urval på manliga ungdomssidan från 14 år och uppåt inom fotboll och ishockey. Frågeställningar: Selektering och urvalsprocessen inom fotboll och ishockey, hur upplevs den i praktiken av rekryteringsansvariga? Vilka egenskaper letar man efter hos unga spelare? Vad för metoder används för att bedöma spelare? Tittar man mer efter potential eller spelare som är bäst för stunden? Metod Studien har använt sig av en kvalitativ ansats vilket innebär att studien syftar på att undersökatränares tankar och åsikter om det som avses att undersökas. Intervjuer genomfördes medsammanlagt tio rekryteringsansvariga inom fotboll och ishockey med hjälp av en intervjuguide som är semistrukturerad. Alla deltagare var över 18 år och arbetar eller har arbetat inom en elitklubb eller NIU.  Resultat Resultatet visar att när det gäller metoder för att bedöma spelare så blir det ofta en subjektiv bedömning utifrån rekryteringansvarigas åsikter och tyckanden. Däremot försöker man vara många i processen och utgå ifrån mallar för att göra det så objektivt som möjligt. De egenskaper man söker är framförallt viljan att träna, speluppfattning samt spetsegenskaper. Överlag så känner inte rekryteringsansvariga någon större press i urvalsprocesser, den press som uppstår är oftast uppbyggd av klubbar själva inom ishockeyn. Det som är gemensamt för båda idrotterna och är vanligt förekommande är föräldrahetsen vad gäller selektering och urvalsprocessen. Inom fotboll så upplevs även en press från agenter i viss mån. Potential anses viktigare än de spelare som är bäst för stunden. Slutsats Slutsatsen är att rekryteringsansvariga ofta upplever att det blir en subjektiv bedömning gällande spelarna, däremot försöker de göra bedömningarna så objektiva som möjligt. Degemensamma slutsatserna visar på att de generellt inte upplever någon större press utifrån, förutom föräldrahetsen som kan uppstå vid framförallt selektering och urvalsprocesser. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

Aim The purpose of this study is to investigate whether plyometric training improves ice hockey goalies' change of direction (COD) at junior level on-ice. The study is based on the following question: Does the COD of ice hockey goalies improve after an eight-week training intervention consisting of plyometric training?Null hypothesis: Plyometric training does not improve COD for junior ice hockey goaltenders. Method The questions in the study were by conducting a training study with male ice hockey goalies (n=13) at the junior level (born 2004-2008). Based on randomization, the participants in the study were be divided into two groups, a training group (n-7) and a control group (n-6). Before and after the training intervention, an on-ice test will be carried out by all participants. After that, the intervention group will perform plyometric training, twice per week during an eight-week period. The effect of the training intervention will be evaluated by comparing the groups' results (before and after the intervention) to investigate whether there are differences between the intervention and control groups.  Result The results showed that the training group's mean value (3.82 seconds) improved more than the control group's mean value (4.03 seconds), however, the difference between the groups was not statistically significant (p=0.05), thus the null hypothesis is retained in the study. The results show that there is a tendency for improvement (p=0.082), thus a low assumption of the null hypothesis. The significance level was set at p &lt;0.05 and the tendency level values were set at 0.05&lt;p&lt;0.1. Conclusion There was a tendency towards improvement in COD for the training group, however, the differences between the training group and the control group were not significant at post-test. The results show that plyometric training tends to have a positive effect on COD, which can be used as a framework for players and coaches as well as useful as a basis for future training planning for ice hockey goalies at junior level. / Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om plyometrisk träning förbättra rishockeymålvakters change of direction (COD) på juniornivå on-ice. Studien utgår ifrånföljande frågeställning: Förbättras ishockeymålvakters COD efter en åtta veckorsträningsintervention bestående av plyometrisk träning? Nollhypotes; Plyometrisk träning förbättrar inte COD för ishockeymålvakter på juniornivå. Metod Frågeställningarna i studien besvarades genom att en träningsstudie genomfördes med manliga ishockeymålvakter (n=13) på juniornivå (födda 2004–2008). Utifrån randomiseringkommer deltagarna i studien delas in i två grupper, en träningsgrupp (n-7) och en kontrollgrupp (n-6). Innan och efter träningsinterventionen kommer ett on-ice test genomförasav samtliga deltagare. Därefter kommer träningsgruppen genomföra plyometrisk träning, två gånger per vecka under en åttaveckorsperiod. Effekten av träningsinterventionen kommer attutvärderas genom att jämföra gruppernas resultat (före och efter interventionen) för att undersöka eventuella skillnader mellan tränings-, och kontrollgruppen. Resultat Resultaten visade att träningsgruppens medelvärde (3,82 sekunder) förbättrades mer än kontrollgruppens medelvärde (4,03 sekunder), dock var skillnaden mellan grupperna inte statistisk signifikant (p=0,05). Resultaten visar att det finns tendens till förbättring (p=0,082),d ärmed ett lågt antagande om nollhypotesen. Signifikants nivån sattes till p &lt;0,05 och värdenaför tendensnivån sattes till 0,05&lt;p &lt;0,1. Slutsats Det fanns tendens till förbättring av COD för träningsgruppen, dock var skillnaderna mellanträningsgruppen och kontrollgruppen inte statistiskt signifikanta vid eftertestet. Resultatenvisar att plyometrisk träning har tendens till positiv påverkan på COD, vilket kan användassom ett ramverk för spelare och tränare samt vara användbara som grund i framtida träningsplanering för ishockeymålvakter på juniornivå.

Syftet med studien var att undersöka vilka tränarbeteenden som föredras av elever på svenska elitishockeygymnasier samt att få en inblick hur motivationen är hos dessa elever.  Frågeställningar: 1. Hur uppfattar eleverna olika tränarbeteenden? 2. Hur ser motivationen ut hos eleverna? 3. Finns det några skillnader mellan könen i dessa två variabler? 4. Finns det några skillnader mellan de olika spelpositionerna inom ishockey? 5. Finns det ett samband mellan specifika tränarbeteenden och viss motivationstyp? Metod: Deltagare i denna kvantitativa studie var elever på landets elitishockeygymnasier som fyllt 18 år. Undersökningen genomfördes i form av en webb-enkät i Google Forms. Enkäten har bestått av två redan färdiga enkäter, Leadership Scale for Sports och Sport Motivation Scale-II. Enkäten har skickats till de ansvariga för respektive elitishockeygymnasium i landet som sedan förmedlat enkäten vidare till eleverna. Resultatet från enkäten har bearbetats i statistikprogrammet SPSS version 24 där T-test, korrelationer, one-way ANOVA samt Cronbach’s alfa har genomförts.  Resultat: Autokratiskt beteende var det minst uppskattade beteenden och positiv feedback det mest uppskattade.  Den motivationstyp som förekom i högst grad hos undersökningsgruppen var inre motivation och i lägst grad förekom amotivation. En statistisk signifikant skillnad mellan könen i föredragna tränarbeteenden visades, då kvinnorna i högre grad föredrog demokratiskt beteende jämfört med männen. Mellan de olika positionerna fanns det statistisk signifikant skillnad inom amotivation, där målvakterna visade mer amotivation än backarna. Samband av medel-styrka kunde ses mellan inre motivation och träning/instruktion samt positiv feedback, men även mellan extern reglering och träning/instruktion. Fler samband med låg styrka kunde påvisas. Slutsats: De mest föredragna tränarbeteendena samt motivationstyperna har påvisats. Även skillnader och samband har framkommit. En viktig slutsats är att de undersökta variablerna hänger ihop och har en stor påverkan på varandra, då idrottarnas motivation påverkar tränarens beteende, samtidigt som tränarens beteende påverkar idrottarnas motivation.

Syfte Syftet med studien är att få en inblick i ledarnas syn på vilka faktorer som påverkar att ungdomar slutar med hockeyn i tidig ålder. Frågeställningarna har varit: - Hur ser ledare på att ungdomar slutar med ishockey i unga år? - Vad tror ledare är orsaken till att unga lämnar ishockeyn? - Hur arbetar ledare för att behålla ungdomarna? Metod Fem ledare med lång erfarenhet inom ungdomsishockeyn har intervjuats med öppna frågor. Ledarna finns inom stora ishockeyföreningar i olika delar av landet. Analysen har baserats på flera teoretiska ramverk som KASAM om människans behov att känna sammanhang för att fungera bra som person, Self-determination Theory (SDT) som försöker förklara vad som krävs för att människor skall prestera bra samt teorin hur ungdomar sätter mål (Achievement Goal Theory, AGT) som skiljer på uppgiftsorienterade mål som bedöms efter egen framgång och egoorienterade mål som bedöms efter andras framgångar. Analysen har strukturerats efter vad som är centralt för att en människa skall må bra -   kompetens, relationer och autonomi. Resultat Studien visade att ledarna vill att spelarna skall stanna kvar och för samtal med den spelare som har tankar på att sluta för att finna ut skälet till avhoppet och om något i lagets verksamhet bör ändras. Ledaren anser också att olika skäl finns för att spelare lämnar laget som till exempel att de har kommit in i ett nytt skede i livet med nya kamrater och nya intressen eller att de inte känner att de har tillräcklig kompetens. Många nämner att den årliga uttagningen till TV-pucken påverkar genom att de som inte blir uttagna känner sig mindre kompetenta. Ledarna har Ishockeyförbundets riktlinjer i Hemmaplansmodellen som vägledning och arbetar med ett transformativt ledarskap för att behålla och utveckla spelarna. Teman i ledarnas arbete är behovet av kompetens, goda relationer och autonomi hos spelarna. Slutsats Ledarna vill behålla spelarna och det är olika orsaker till att vissa spelare slutar som brist på kompetens och andra intressen. Ledarna arbetar med ett transformativt ledarskap för att behålla spelarna. Om en spelare börja fundera på att lämna laget anstränger sig ledarna för att de skall stanna kvar. Om spelaren ändå beslutar att sluta har de respekt för det. Ledarna strävar efter en lugn och trygg miljö samt främjar i sitt arbete kompetens hos spelarna, goda relationer - i laget och mellanmänskligt- samt spelarnas autonomi. / The aim of this study was to find out how leaders in youth ice hockey in Sweden feel about dropouts, what the reason for dropouts are and how the leaders act to make the players stay in the team. Five experienced leaders in youth ice hockey in different clubs in Sweden were interviewed in semi-structured interviews. The answers were analyzed based on three theoretical frameworks; KASAM, Self-determination Theory and Achievement Goal Theory. The study shows that the leaders want to keep the players in the team and have talks with those who have thoughts about leaving the team to find out reasons for this, including possible wishes for changes in the teamwork. The leaders have found that the players have different reasons for their decision to leave the team such as a new stage in life with new mates and new interests or lack of feeling competent enough. Many leaders mention that the yearly selection of players to a big competition in Sweden for 15-year-old players make those, who are not selected, feel less competent. The leaders work according to guidelines from the Swedish Ice Hockey Association with a transformative leadership style to foster competence, relatedness and autonomy. The conclusion is that the leaders want to keep the players and that there are various reasons for dropouts including other interests and lack of competence. If a player shows interest to dropout the leaders try to keep them but if the player persists in leaving this is respected by the leaders. The leaders strive towards a safe and secure environment in the team and foster competence, relatedness and autonomy. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>