<p>Det finns elever som trycker ner andra i sin omgivning. När det är dags för rast finns det de som säger ”vad äcklig du är” och skrattar åt sin jämnåriga skolkamrat. Samtidigt sprider sig nya tekniker som gör skolan ännu mer försvarslös mot mobbning än tidigare. Inte ens i det egna hemmet kan ett barn vara garanterad att få slippa sin plågoande. Vad är egentligen mobbning? Hur tänker en mobbare? Och hur ser en vanlig skolmiljö ut år 2007?</p>

Det finns elever som trycker ner andra i sin omgivning. När det är dags för rast finns det de som säger ”vad äcklig du är” och skrattar åt sin jämnåriga skolkamrat. Samtidigt sprider sig nya tekniker som gör skolan ännu mer försvarslös mot mobbning än tidigare. Inte ens i det egna hemmet kan ett barn vara garanterad att få slippa sin plågoande. Vad är egentligen mobbning? Hur tänker en mobbare? Och hur ser en vanlig skolmiljö ut år 2007?

<p>Mobbning är ett problem som framför allt finns i skolans miljö och som kan leda till allvarliga konsekvenser för alla inblandade. Då begreppet har olika definitioner, kan det dessutom vara svårt att upptäcka. Den svenska skolan är obligatorisk och det förebyggande arbetet mot mobbning som där bedrivs är därför viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur en skola definierar begreppet mobbning och om det påverkar det arbetssätt som används för att motverka mobbning. Undersökningen ägde rum på en grundskola med årskurserna F-6, där individuella intervjuer genomfördes med rektorn och två av skolans pedagoger. För att försäkra att de frågor som ställdes i undersökningen skulle bli besvarade, användes intervjumallar. Vid intervjuerna ställdes öppna frågor, då detta gav informanterna möjlighet till eftertanke. Resultatet visade att den undersökta skolan använde flera förebyggande åtgärder för att motverka mobbning och att informanterna hade samma grunddefinition av begreppet mobbning. Slutsatserna var att informanternas definition av begreppet mobbning hade viss inverkan på skolans förebyggande arbete och att personalens engagemang hade betydelse för det arbete som bedrevs.</p>

Mobbning är ett problem som framför allt finns i skolans miljö och som kan leda till allvarliga konsekvenser för alla inblandade. Då begreppet har olika definitioner, kan det dessutom vara svårt att upptäcka. Den svenska skolan är obligatorisk och det förebyggande arbetet mot mobbning som där bedrivs är därför viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur en skola definierar begreppet mobbning och om det påverkar det arbetssätt som används för att motverka mobbning. Undersökningen ägde rum på en grundskola med årskurserna F-6, där individuella intervjuer genomfördes med rektorn och två av skolans pedagoger. För att försäkra att de frågor som ställdes i undersökningen skulle bli besvarade, användes intervjumallar. Vid intervjuerna ställdes öppna frågor, då detta gav informanterna möjlighet till eftertanke. Resultatet visade att den undersökta skolan använde flera förebyggande åtgärder för att motverka mobbning och att informanterna hade samma grunddefinition av begreppet mobbning. Slutsatserna var att informanternas definition av begreppet mobbning hade viss inverkan på skolans förebyggande arbete och att personalens engagemang hade betydelse för det arbete som bedrevs.

Bakgrund och problem: Genom flera studier har det framkommit att ovälkomna handlingar är en utbredd problematik inom den svenska Försvarsmakten. Kvinnorna har fortfarande inte en självklar plats på alla befattningar trots att Försvarsmaktens könsbundna yrkesmonopol slutade år 1989. Det formella nätverket Nätverk Officer/Anställd Kvinna (NOAK) infördes av Försvarsmakten för att hantera frågor kring ovälkomna handlingar, för att fungera som stöd och forum där kvinnor kan diskutera problem samt utbyta erfarenheter. Metod och syfte: Denna studie skall beskriva och undersöka hur ett formellt nätverk kan vara gynnsamt eller missgynnsamt som verktyg i arbetet med jämställdhetsintegrering inom en myndighet. Även medarbetarnas upplevelser av nätverket som verktyg kommer att studeras. Vidare ämnar studien till att identifiera eventuella bakomliggande faktorer till medarbetarnas upplevelser av verktyget formellt nätverk genom de sociala normer som påverkar varje individ. Detta för att beskriva och undersöka om formella nätverk är ett verktyg som fungerar vid jämställdhetsintegrering och hur detta då bör vidareutveckling och förbättras. Studiens resultat och slutsatser har baserats på semistrukturerade djupintervjuer med anställda på ett regemente, litteraturöversikt av tidigare forskning och interna dokument från Försvarsmakten. Resultat och slutsats: Under intervjuerna framkom att nätverk likt NOAK kan vara bra om det utformas på ett sätt som har ett förståeligt syfte för medarbetarna inom organisationen. I dagsläget saknas förståelse och kunskap om nätverket och dess syfte. Respondenterna uppgav nätverk som något positivt trots att de inte förstod varför de skulle delta på NOAK-mötena (Nätverk Officer/Anställd Kvinna). Bakomliggande faktorerna är främst okunskap kring jämställdhet, syfte och oviljan att delta i ett ”gnällforum”. / Background and problems: Through several studies it has emerged that unwelcome actions are a widespread problem within the Swedish Armed Forces. The women still do not have a clear place on all positions even though the Swedish Defense Monopoly's was closed in 1989. The formal network Network Officer/Employee Woman (NOAK) was introduced by the Swedish Armed Forces to handle issues concerning unwelcome actions, to serve as support and forums where women can discuss problems and exchange experiences. Method and purpose: This study aims to investigate how formal network can be beneficial or disadvantageous as a tool in the work of gender mainstreaming within an authority. The employees' experiences of the network as a tool will also be studied. Furthermore, the goal is to identify any underlying factors for the employees' experiences of the tool formal network through the social norms that affect everyone. This for research on formal networks is a tool that works in gender mainstreaming and how this should be further developed and improved. The study's results and conclusions have been based on semi-structured deep interviews with employees, literature review of previous research and internal documents from the Armed Forces. Results and conclusion: During the interviews it emerged that networks like NOAK can be good if it is designed in a way that has an understandable purpose for employees within the organization. In the current situation, there is no understanding and knowledge of the network and its purpose. The respondents stated that networks were something positive, even though they did not understand why they would participate in the NOAK meetings(Network Officer/Employee Woman). The underlying factors are primarily lack of knowledge of gender equality, purpose and unwillingness to participate in a "whining forum".