Syftet med studien har varit att analysera spelberoende personers process genom en kris och dess lärande. Studien har gjorts genom kvalitativa livsberättelseintervjuer, tematisk analys och Mezirows tio faser vilka utgår från fas ett: ett desorienterat dilemma. I studien undersöktes hur en spelare tar sig igenom en allvarlig kris och vad individen lär sig under en kris. De tio faserna har sökts i materialet och sedan knutits till sju teman: Kris, Lögner, Avslöjandet, Ta tag i problemen, Socialt stöd och relationer, Lärdomar och utveckling samt Efter krisen. Analysen och resultatet har visat att nästan alla Mezirows faser finns i processen hos de spelberoende. Det betyder att resultatet till stora delar bekräftar teorin och analysmetoden. De intervjuade har genomgått faserna 1-9 förutom hos en person där fas fyra inte kan bekräftas. Om fullständig transformation har uppnåtts kan studien inte med säkerhet fastställa. Det finns skäl att tro att deltagarna har närmat sig detta i olika grad. Det sociala stödet och vikten av relationer är något som tydligt framkommer i resultatet. Ambitionen har varit att studien kan komma att vara till gagn i diskussion eller utformning av framtida behandling för spelberoende.

Medarbetares engagemang för arbetet är en viktig faktor för att en organisation ska uppnå goda resultat. Trots detta visar studier att få medarbetare är engagerade på arbetsplatsen, vilket resulterar i stora kostnader för organisationer. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur medarbetare upplever att det transformativa ledarskapet främjar deras engagemang för arbetet. Studien behandlar ett teoretiskt ramverk samt tidigare forskning som beskriver JD-R-modellen, medarbetares engagemang och transformativt ledarskap. Metoden som har använts är av kvalitativ sort och semistrukturerade intervjuer har genomförts med totalt fem medarbetare. Resultatet återger vad det är medarbetarna anser ledaren kan göra för att främja deras engagemang för arbetet. Slutsatsen av studien visar att det transformativa ledarskapet främjar medarbetarnas engagemang för arbetet. Detta sker dels genom ledarens sätt att agera och dels genom att ledaren tar hänsyn till de enskilda individernas olika behov.

<p>Under de senaste decennierna har allt fler företag gått över från en hierarkisk organisationsstruktur till att vara mer decentraliserade. Denna förändring kräver en anpassning av styrmedel. Employer Branding används som verktyg för att vara en attraktiv arbetsgivare för både befintlig och potentiell personal och innebär ett slags värdestyrning. Studiens syfte var att undersöka hur Employer Brandingarbetet uppfattas av de anställda. En fallstudie genomfördes där sju anställda på ett företag intervjuades genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. En induktiv tematisk analys visade att de anställda upplevde att värdestyrning i samband med Employer Branding kan verka motiverande i det att ett företag väljer att stå för värderingar som stämmer överens med de anställdas. Även det externa Employer Brandarbetet upplevdes stärka de anställdas identifiering med företaget. Möjliga fallgropar är då ledningen inte lever som de lär. Studien ökar förståelsen för de anställdas perspektiv och kan användas för att förbättra företags Employer Branding.</p>

<p>Förändringar inom arbetslivet i riktning mot ett mer så kallat gränslöst arbete och ett kommande generationsskifte både möjliggör och ställer krav på företag att införa ett nytt ledarskap. Studiens syfte var att undersöka blivande civilingenjörers syn på ledarskap och vad ett gott chefskap innebär för dem som snart ska ut på arbetsmarknaden. Sex semistrukturerade intervjuer, som analyserades utifrån tematisk analys, visade att det önskade ledarskapet är en kombination av ett personligt, närvarande, öppet och tydligt ledarskap. Föreliggande studies resultat har diskuterats i förhållande till två aktuella teorier inom ledarskapsforskningen: transformativt/transaktionellt ledarskap samt delat ledarskap. Resultatet från föreliggande studie motsvaras till stor del av ett delat ledarskap samt en kombination av de två begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap. Resultatet bidrar med viktig kunskap för företag om det nya sorts ledarskap, och dess olika dimensioner, som inom kort kan tänkas bli aktuellt att införa. Ledarskapets praktiska tillämpning behöver dock undersökas vidare.</p>

<p><em><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p> </p><p> </p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></em></p>

Förändringar inom arbetslivet i riktning mot ett mer så kallat gränslöst arbete och ett kommande generationsskifte både möjliggör och ställer krav på företag att införa ett nytt ledarskap. Studiens syfte var att undersöka blivande civilingenjörers syn på ledarskap och vad ett gott chefskap innebär för dem som snart ska ut på arbetsmarknaden. Sex semistrukturerade intervjuer, som analyserades utifrån tematisk analys, visade att det önskade ledarskapet är en kombination av ett personligt, närvarande, öppet och tydligt ledarskap. Föreliggande studies resultat har diskuterats i förhållande till två aktuella teorier inom ledarskapsforskningen: transformativt/transaktionellt ledarskap samt delat ledarskap. Resultatet från föreliggande studie motsvaras till stor del av ett delat ledarskap samt en kombination av de två begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap. Resultatet bidrar med viktig kunskap för företag om det nya sorts ledarskap, och dess olika dimensioner, som inom kort kan tänkas bli aktuellt att införa. Ledarskapets praktiska tillämpning behöver dock undersökas vidare.

Under de senaste decennierna har allt fler företag gått över från en hierarkisk organisationsstruktur till att vara mer decentraliserade. Denna förändring kräver en anpassning av styrmedel. Employer Branding används som verktyg för att vara en attraktiv arbetsgivare för både befintlig och potentiell personal och innebär ett slags värdestyrning. Studiens syfte var att undersöka hur Employer Brandingarbetet uppfattas av de anställda. En fallstudie genomfördes där sju anställda på ett företag intervjuades genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. En induktiv tematisk analys visade att de anställda upplevde att värdestyrning i samband med Employer Branding kan verka motiverande i det att ett företag väljer att stå för värderingar som stämmer överens med de anställdas. Även det externa Employer Brandarbetet upplevdes stärka de anställdas identifiering med företaget. Möjliga fallgropar är då ledningen inte lever som de lär. Studien ökar förståelsen för de anställdas perspektiv och kan användas för att förbättra företags Employer Branding.

Titel: Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyråer Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Hanna Vozila Uhlin &amp; Jessica Hermansson Handledare: Jan Svanberg Datum: Juni - 2015 Syfte: Själva funktionen hos en revisor bygger på en oberoende och objektiv granskning. Då det förekommit en del revisionsskandaler på senare år, finns det anledning att tro att så inte alltid är fallet. Teorier och forskning kring etiskt ledarskap, däribland det autentiska transformativa ledarskapet, visar på en positiv påverkan på medarbetarna när det kommer till att stärka dem moraliskt och främja etiska beslutstagande. Etiskt ledarskap har också indirekt visat sig influera medarbetarnas tankar genom den positiva påverkan ledaren har när det kommer till att bygga en etisk kultur i organisationen. Den här studien undersöker det autentiska transformativa ledarskapets direkta påverkan på revisorers etiska beslut och handlingar, samt ledarskapets påverkan i samband med en etisk kultur. Metod: Vi har för denna studie genomfört en surveyundersökning genom att skicka ut enkäter till 1000 godkända och auktoriserade revisorer ur FARs medlemsregister. Insamlad data har bearbetats och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS statistics. Resultaten från de statistiska analyserna redovisas i olika tabeller. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat ger en indikation på att det autentiska transformativa ledarskapet har en positiv effekt på den etiska kulturen, som i sin tur har en positiv effekt på objektiviteten. Resultaten visar vidare inget samband som tyder på att ett autentiskt transformativt ledarskap eller en etisk kultur skulle ha en positiv påverkan på revisorers agerande när det gäller kvalitetsreducerande handlingar, RAQ acts. Förslag till fortsatt forskning: Replikering på studien i ett större urval med kompletterande personliga intervjuer för att visa på ytterligare aspekter med personlighetsfaktorer i tillägg. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med kunskap kring hur ett autentiskt transformativt ledarskap inom revisionsbyrån kan påverka revisorers objektivitet och handlingar. Detta kan vara av nytta för revisionsbolag för att uppmärksamma förtroendebristen som samhället i nuläget har för revisorer. Av akademisk karaktär kan studien vara underlag till vidare forskning inom området. Nyckelord: Autentisk transformativt ledarskap, etisk kultur, RAQ acts, objektivitet. / Title: The authentic transformational leadership effects in accounting firms Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Hanna Vozila Uhlin &amp; Jessica Hermansson Supervisor: Jan Svanberg Date: June - 2015 Aim: The actual function of an auditor is based on an independent and objective review. Since there have been some auditing scandals in recent years; there is reason to believe that this is not always the case. Theories and research on ethical leadership, including the authentic transformative leadership, show a positive impact on employees when it comes to strengthening them morally and promote ethical decision-making. Ethical leadership has also been indirectly shown to influence employees' thoughts through the positive influence the leader has when it comes to building an ethical culture in the organization. This study investigates the authentic transformative leadership`s direct impact on the auditors’ ethical decisions and actions, as well as the leadership´s impact associated with an ethical culture. Method: For this study we have conducted a survey by sending out questionnaires to 1,000 approved and certified public accountants of FAR's membership. The collected data were processed and analyzed using SPSS Statistics. The results of the statistical analyses are reported in separate tables. Results &amp; Conclusions: The results indicate that the authentic transformative leadership has a positive effect on the ethical culture, which in turn has a positive effect on objectivity. The results further show no relationship to indicate that an authentic transformational leadership or an ethical culture would have a positive impact on the auditors' actions in terms of quality-reducing actions, RAQ acts. Suggestions for future research: Replication of the study in a larger sample with complementary personal interviews to show the additional aspects of personality factors in addition. Contribution of the thesis: The study contributes to knowledge about how an authentic transformational leadership within the audit firm can influence the auditors' objectivity and actions. This can be useful for auditing firms to pay attention to the lack of confidence that society currently has for auditors. The academic character of the study can be the basis for further research in the area. Keywords: Authentic transformational leadership, ethical culture, RAQ acts, objectivity.

Syfte: Revisorers objektivitet är ett krav samt en av de grundläggande principerna för att revisorer ska kunna upprätthålla god yrkes- och redovisningssed. I samband med de stora redovisningsskandalerna i början på 2000-talet har revisorers objektivitet ifrågasatts. Flertalet studier har gjorts för att se vad det är som påverkar revisorernas objektivitet bland annat har det forskats på hur klientidentifkation, erfarenhet och andra personlighetsfaktorer påverkar revisorernas objektivitet. Vår avsikt med denna studie är att bidra med ökad kunskap om vad som påverkar revisorers objektivitet genom att undersöka flera olika faktorer och dess påverkan på revisorernas objektivitet. Vi kommer att undersöka följande faktorer: Transformativt ledarskap Den etiska kulturen Den moraliska identiteten Metod: Data samlades in genom en enkätundersökning där vi mätte det transformativa ledarskapet, den moraliska identiteten, den etiska kulturen och revisorernas objektivitet. 121 respondenter deltog i studien där svaren ligger till grund för studiens resultat. Resultat &amp; slutsats: Resultatet av studien visar att ett transformativt ledarskap påverkar den etiska kulturen inom revisionsbolagen samt att den etiska kulturen i sin tur har en påverkan på revisorernas objektivitet. Det transformativa ledarskapet har även en påverkan på revisorernas inre moraliska identitet, men inte på den yttre moraliska identiteten. Studien visar också att varken den inre eller yttre den moraliska identiteteninte påverkar revisorernas grad av objektivitet. Förslag till fortsatt forskning: Vi finner det intressant att utveckla denna studie med att intervjua revisorer för att få en kompletterande bild till vad enkätundersökningen visar. En annan utveckling av studien är att gå djupare in i det transformativa ledarskapet för att se hur de olika delarna i ledarskapet påverkar den etiska kulturen och moraliska identiteten. Vi tycker också att det skulle vara intressant att fördjupa sig i den moraliska identiteten genom att till exmepel undersöka vad, eller vem en stark inre moralisk identitet hos revisorerna påverkar, är det den egna organisation, samhället eller kunden? Uppsatsens bidrag: Vår studie utvidgar tidigare litteratur med fler olika kontextuella faktorer som kan påverka revisorers objektivitet. Studien har bidragit med kunskap om hur objektiviteten påverkas av organisationens etiska kultur och revisorernas moraliska identitet samt hur ett transformativt ledarskap kan påverka dessa faktorer.

Studien syftar till att undersöka hur ledare arbetar för att påverka medarbetare till att vilja kompetensutvecklas samt vilka organisatoriska villkor som ledare uppfattar styr kompetensutvecklingsinsatser. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Till studien har sex ledare med personalansvar intervjuats. Resultatet visade att ledarna uppfattar att det krävs en balans mellan vad medarbetaren har för behov och vad företaget kan erbjuda gällande kompetensutveckling. Respondenterna framhöll att kompetensutveckling måste förhållas till organisatoriska villkor som ekonomi, relevans och krav. Resultatet problematiserades utifrån teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av Bass beskrivning av transformativt och transaktionellt ledarskap samt tekniskt-rationell och institutionell strategi för kompetensutveckling. Dessa två strategier är inhämtade från tidigare forskning. Utifrån respondenternas uttalanden blir slutsatsen att ledares förhållningssätt kan påverka medarbetares inställning till kompetensutveckling. Ledare kan använda kommunikation, tillåtande klimat och delegering av ansvar som åtgärder för att stimulera medarbetarna till att vilja kompetensutvecklas.