No description available.

Utbildning ar nagot som ar och har varit ett hogaktuellt amne inom den svenska samhallsdebatten under en lang tid. Snabba forandringar i samhallet och i arbetslivet under de senaste decennierna har bidragit till att aven intresset for arbetsplatslarade okat kraftigt, vilket gjort att pedagogiken fatt en allt viktigare roll i arbetslivet. Syftet med denna studie ar att undersoka om det finns nagot samband mellan fyra komponenter som definierar ledarskapsstilen transformativt ledarskap: Idealized Influence, Inspirational Motivation, Intellectual Stimulation och Individualized Consideration, och se om det finns något samband mellan dessa fyra komponenter och informellt larande. Studien antar en kvantitativ ansats dar en tvarsnittsdesign har anvants. Via hypotesprovning har det, med hjalp av Pearsons r, testas om det finns ett samband mellan transformativt ledarskap och det informella larandet. 243 stycken enkater sandes ut till fyra olika organisationer inom livsmedels-, rekryterings- och telecombranchen varav 114 respondenter svarade. Studiens resultat visar pa att det finns ett signifikant samband mellan det transformativa ledarskapet och informellt larande / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p> / Arbetsplatslärande, Informellt lärande, Ledarskap, Transformativt ledarskap.

Med bakgrund mot tvetydigheter i tidigare forskning, syftade studien ta reda på om tillit till arbetsgruppen medierade relationen mellan transformativt ledarskap och grupprestation. Därtill undersöktes könsrelaterade skillnader avseende huruvida medarbetarna upplevde sin ledare som transformativ. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning där skalorna Multifactor Leadership Questionnaire 6S, Tillit till Arbetsgruppen Skala samt Grupprestation Skala användes för att mäta de olika variablerna. Data analyserades genom en mediationsanalys utifrån Baron och Kennys (1896) stegvisa metod. Stickprovet bestod av N = 96 medarbetare (60% män, 38% kvinnor samt 2% annan könstillhörighet) från 10 företag inom olika branscher. Resultatet visade inga signifikanta könsrelaterade skillnader i uppfattandet av ledarens transformativa ledarskap. Vidare visade resultatet att  transformativt ledarskap predicerade såväl tillit till arbetsgruppen som grupprestation men någon signifikant medierande effekt ej kunde identifieras avseende tillit till arbetsgruppen. Studien gav stöd för tidigare forskning som visat att tillit till arbetsgruppen ej medierar den undersökta relationen men att organisationer kan gynnas av transformativt ledarskap, då det kan ge fördelar i form av högre tillit bland medarbetarna samt förhöjd grupprestation.

Organisationer har mycket att vinna på att deras anställda mår bra, och ledarskap är den faktor som enskilt påverkar välmåendet mest. Syftet med studien var att undersöka vad medarbetare i en barnrättsorganisation anser är ett önskvärt ledarskapbeteende för att de ska uppleva psykologiskt välmående på jobbet. Studiens design var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes på ett målinriktat urval. Sammanlagt intervjuades 14 medarbetare och datamaterialet tolkades genom tematisk analys. Analysen resulterade i att fyra huvudteman med underliggande teman och undergrupper framkom, vilka samtliga kunde innefattas i det transformativa ledarskapets fyra dimensioner: idealiserat inflytande, inspirerande motivation, intellektuell stimulans och individuellt hänsynstagande. Resultatet visade också att medarbetarna inte vill ha ett auktoritärt eller frånvarande ledarskap. Litteraturen visar att det finns samband mellan transformativt ledarskap och medarbetares välmående, vilket förankrar denna studie i tidigare forskning.

Syfte: Fastighetsmäklaryrket är ett provisonsbaserat yrke tidigare forskning har påvisat att ledarskapet kan påverkat hur väl en försäljare presterar. Forskning kring fastighetsmäklares prestation utifrån ledarskapsstil avsaknads. Därför valde vi att undersöka om ledarskapsstil påverkar fastighetsmäklares prestation mätt i pengar. Syftet är att undersöka till vilken utsträckning det upplevda transaktionella- och transformativa ledarskapet används i fastighetsmäklarbranschen och till vilken grad detta påverkar fastighetsmäklares arbetsprestationer. Metod: Undersökningen använder sig av ett deduktivt angreppsätt där 7 hypoteser grundande på tidigare forskning ställs mot verkligheten. Undersökningen använder sig av en kvantitativ metodansats där en enkätundersökning skickades ut via email till cirka 1000 aktiva fastighetsmäklare i Stockholms län. Den insamlad data analyseras sedan i SPSS och korrelationsanalys och regressionsanalys. Den faktiska populationen för undersökningen är verksamma och aktiva fastighetsmäklare i Stockholms län. Resultat &amp; slutsats: Resultatet av denna undersökning visar att ledare använder sig av både transaktionellt och transformativt ledarskap. Det visar även på att det är bara det transformativa ledarskapet som har en viss påverkan på fastighetsmäklarens prestationer. Samt att specifika delar av respektive ledarstil är mer representerade än andra. Examensarbetets bidrag: Det bidrag som examensarbetet gett är dels en bekräftelse av vilken ledarstil som verksamma fastighetsmäklare uppfattar hos sin ledare. Samt vilka delar av dessa stilar som är mer dominanta och som påverkar prestationerna.

The purpose of this study was to investigate the extent of which transformative leadership is perceived by the respondents in sport leadership respectively managers. Previous studies have shown that managers have a lot to learn from sports leaders and that there are also similarities and differences between the different forms of leadership.  Differences in inspiring motivations, personal considerations, intellectual stimulation, and similarities in idealized influence.  To carry out the study, a quantitative approach was used where data was collected using surveys. The study´s sample group consisted of young adults who had encountered a sport leader and a business leader and were between 19 – 30 years old. In total there were 101 people who answered the questionnaire.   The results of the study showed that the respondents experienced a more transformative leadership in their sports leaders than they did in their managers. But it is not possible to draw a more certain conclusion that the transformative leadership are more common in any sport or industry. The result of the study is in line with previous studies that have showed a similar result. Where certain parts of the transformative leadership show more differences of the respondents experienced, than the other parts. For example, motivation stands out in a positive sense with sport leadership and in a negative sense with managers.

No description available.

Utifrån ett arbetslivspedagogisk perspektiv, är syftet med den här studien att bidra med kunskap om hälsofrämjande ledarskap i arbetslivet. Detta genom att intervjua chefer med minst 10 års erfarenhet av att leda olika typer av verksamheter. Syftet preciseras genom tre frågeställningar som berör hälsofrämjande insatser, utmaningar och organisationskultur. Vi utgår från Burns (1970) teori om transformativt ledarskap. Tre av teorins fyra komponenter operationaliseras och appliceras på empirin. Dessa komponenter är intellektuell stimulans, individuellt hänsynstagande och inspiration och motivation. Den empiriska datan samlades in genom djupintervjuer med tre chefer med lång erfarenhet, tillhörande olika verksamheter. Materialet transkriberades och framställdes med hjälp av narrativ metod utifrån informanternas berättande erfarenheter. Resultatet av studien visade att cheferna arbetat aktivt med att förbättra medarbetarnas hälsa genom olika hälsofrämjande insatser. Vi har även funnit att de utmaningar cheferna står inför är specifika för de verksamheter de arbetar inom. Avslutningsvis visade resultaten att organisationskulturen och värdegrunden är specifik för de olika verksamheterna, samt att de är av stor betydelse då den fungerar som ett verktyg för cheferna i det hälsofrämjande arbetet.

This degree project is examined through an analysis and a research overview of how internal motivation and transformational leadership can affect generation Z on the labor market. Different backgrounds and theories are also analyzed. In addition, through qualitative interviews, how the interviewers experience the feeling of competence, autonomy and relatedness. The theories used are about self-determination theory and the four “i´s” linked to intern motivation among generation Z. The purpose of this study is to investigate the role of transformative leadership for the internal motivation of generation Z by interviewing and illustrating how the interviews experience the feeling of competence, autonomy and relatedness. The answer of the respondent is varied because the work role and retail companies are different and everyone has different views on the questions, all see the questions from different perspectives. Discourse that seems interesting here is about how competence, autonomy and relatedness interact and affect each other, and then linked it to internal motivation. The result shows that competence is the most important need to promote Generation z´s internal motivation. In addition, the results show that intellectual stimulation increases the feeling of autonomy which has a big impact on inspirational motivation in the retail industry. / Titel: Generation Z – En unik generation:  En studie om vad som stimulerar generationens interna motivation och hur transformativt ledarskap kan främja det? Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi inriktning ledarskap, 15 hp Författare: Andreja Tomic och Nazih Hazime Nyckelord: Generation Z, intern motivation, transformativt ledarskap Problemformulering: Hur stimuleras generation Z:s interna motivation av transformativt ledarskap? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva det transformativa ledarskapets roll för den interna motivationen hos generation Z. Till följd av detta ska studien bidra till forskningen beträffande generation Z, motivation och ledarskap. Detta genom att förklara rollen de tre behoven autonomi, kompetens och samhörighet har för att främja den intern motivationen genom transformativt ledarskap. Därmed ska studien skapa förståelse för detta och utveckla begrepp för organisationer kring hur generation Z anställda motiveras effektivt. Metod: Forskningsansatsen i denna studie är abduktiv. Studien genomfördes som en kvalitativ studie där 8 intervjupersoner tillhörande generation Z från 8 olika företag intervjuades. Alla företag var butiker som tillhörde handelsbranschen. Utöver den empiriska datainsamlingen utfördes en litteraturstudie genom insamling av teorier från befintliga forskningsstudier och böcker.  Slutsats: Resultatet av studien visar att behovet kompetens är det som har störst betydelse. Behoven autonomi och samhörighet uppfyller en funktion i att stimulera den interna motivationen genom att de ökar känslan av kompetens hos generation Z medarbetare. Studien visar att de de fyra dimensionerna i transformativt ledarskap spelar en viktig roll i främjandet av de tre behoven och därmed att stimulera den interna motivationen hos generation Z medarbetare inom handeln.

Grundläggande behov är idag i högre grad tillgodosedda vilket resulterat i att kraven hos konsumenter förändrats till att behöva mer för att bli nöjda, detta kopplat till översta trappsteget i Maslows behovstrappa- självförverkligande. Som en följd av det förändrade behovet har vi stött påbegreppet upplevelseekonomi, vilket först myntades i slutet av 1900-talet, och ses som ett ytterligare värdeerbjudande till konsumenten utöver produkt, tjänst och service. Genom användning av Pine och Gilmores modell av dimensioner av upplevelser i samband med Mossbergs utvecklade modell Upplevelserummet är studiens syfte att se vilka faktorer som är bidragande för att skapa en stark upplevelse, om beståndsdelarna i dessa modeller används av hotellen och om ledarskapet har en betydande del i samspel med dessa aspekter.Denna studie undersöker tidigare forskning av upplevelseekonomin och medföljande komponenter, ledarskapsstilarna transaktionellt, - och transformativt ledarskap och data från utvalda hotell. Hotellen som studien utgår från är uppdelade i två kategorier, hotell med upplevelsebaserat koncept vilket vi genomgående kallar upplevelsehotell och hotell som ingår i en större kedja och där upplevelser inte är uttalat en del av konceptet vilket vi genomgående kallar ordinära hotell. Studien är kvalitativ då forskningsfrågorna och syftet är av kvalitativ karaktär. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån datainsamlingen visar resultatet att de hotell som i hög grad kan kopplas till modellerna 4E, upplevelserummet och sinnespåverkan fokuserar på både påhotellets fysiska utformning, sociala faktorer, stimulering av sinnen i samband med aktiviteter. Dessa aktiviteter är kopplade till utbildning, underhållning, estetik och/eller eskapism och skapar upplevelsevärde för gästerna och till följd även värde för företaget. Resultatet presenterar även att de hotell som inte aktivt arbetar med aktiviteter kopplade till de framtagna teorierna inte presenterar ett upplevelsevärde utan värde för företaget genom andra aspekter. Fortsatt visar resultat även på ledarskapets samspel med dessa tillvägagångssätt är av betydelse för hur hotellen arbetar, vad deras värderingar är och hur tillvägagångssätten går till för att skapa upplevelsevärde. Detta genom medarbetarna som anses vara den viktigaste resursen i skapandet av upplevelser för hotellen. Slutsatsen visar på att ytterligare indelningar av upplevelsehotellen bör finnas beroende på vilken strategi som används.