Den ökade globaliseringen har främjat utrikeshandeln. Vidare har de minskaderestriktionerna och handelshindren medfört att företag numera är verksamma på en global och turbulent marknad. Syftet med denna studie är att jämföra Sverige och Kina medavseende på utrikeshandel och hinder. Inom utrikeshandeln är hinder i samband medgodstransport ett vanligt förekommande problem av den anledningen kommer dessahinder analyseras och studeras. Sverige har valts att undersökas för att tillföra ett svensktperspektiv och bidra till en ökad insikt inom svensk utrikeshandel. Kina har valts attundersökas eftersom det är en ekonomisk världsledande nation inom utrikeshandeln.Vidare har forskningsfrågor formulerats och dessa har besvarats med hjälp avtillhandahållen data av Världsbankens enkätundersökning. Den erhållna datan harbearbetats och analyserats med hjälp av envariabels- och flervariabelanalys som harbehandlats av statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Iden teoretiska referensramen har data samlats in genom kurslitteratur, vetenskapligaartiklar och webbkällor. I resultatavsnittet har tabeller och diagram upprättats för att åskådliggöra skillnader mellan Sveriges och Kinas utrikeshandel och hinder med avseende på export, import, stöld, skadat gods, och transporttid. Av resultatet framgår det att andelen importeratmaterial och råvaror anges vara dubbelt så stor i Sverige i jämförelse med Kina. I slutsatsen framgår det att finns markanta skillnader mellan Sverige och Kina gällandeländernas utrikeshandel och hinder. Vidare har förbättringsåtgärder och lösningarpresenterats med teorin som utgångspunkt. Några av dessa innefattar implementering aveffektiviserade och optimerade distributionssystem och utformningen av hållbara ochsäkra godsförpackningar för att minska förekomsten av skadat gods under transport. Denna studie behandlar ett nytt forskningsområde och kommer huvudsakligen tillföra nykunskap inom Sveriges och Kinas utbyteshandel och hinder i samband med godstransportvilket är ett aktuellt fenomen med hög relevans. Med hjälp av aktuell forskning kanförekommande hinder i samband med godstransport analyseras och förebyggas.

This study aims to explore effectiveness within intermodal transportation of semi-trailers based on the variables cost and time. Intermodal transport can be explained as a transportation of a carrier, from the origin to the final destination, using two or more modes of transport (Crainic & Kim, 2007 p.467). This study focuses on the two modes of transport rail and road. The rail transportation has big advantages towards other modes of transport since it has less impact on the environment, given that the energy is produced in Sweden (Trafikverket 2017) but there are more benefits to be utilized. The rail transportation is generally more profitable on distances greater than 500 km, thus it can transport high volumes of goods over long distances for a low cost. The fixed costs that´s added in the terminals and the rail transports low degree of flexibility compared to the road transport is the primary reasons why rail transportation isn´t profitable on shorter distances. This study has made a market research to see where the final destinations for the imported semi-trailers are located in Sweden and Norway. This, to see where there are potential to develop and create new rail shuttles from Port of Gothenburg to dry ports across the Swedish and Norwegian inland for transportation of semi-trailers. Interviews have been conducted with carriers to create a more correct view of the current situation. Study results show that the greatest volumes of the transported semi-trailers ends up in the areas around Helsingborg and Stockholm, with the region around Gothenburg excluded. Dry ports positioned in this area show the best potential for development of new rail shuttles. The results from conducted interviews with carriers express that time is the most important aspect for their operation and their clients, that is also the reason why they don´t use the railway for transportation of semi-trailers. Carriers also consider the trains to be unreliable and the railway operation in Port of Gothenburg has so far not been operating well enough for them. The result show that 38 percent of the imported semi-trailers have their final destination in the area around Gothenburg and naturally it´s not possible for the railway to compete with the road transport at such a short distance. In order for the railway to compete with the road transport, rail shuttles to regions with high flows of semi-trailers must be developed to not loose in time and flexibility. Thus, the railway transportation has other opportunities than just transportation. In dry ports there are opportunities for storage of goods, which is generally cheaper than in the port and simultaneously create time gains in the final transportation, thus the goods are closer to the customer. Port of Gothenburg can compete with other ports, which are geographically closer to a certain customer, through more rail shuttles with more frequent departures and then take more market shares within Nordic transportation. / Studien syftar till att undersöka transporteffektiviteten för intermodala transporter av semitrailrar med utgångspunkt från variablerna kostnad och tid. Intermodala transporter kan förklaras som en transport av en lastbärare från dess ursprung till dess slutdestination med hjälp av två eller flera olika transportsätt (Crainic & Kim, 2007 s.467) och denna studie fokuserar på de två transportsätten järnväg och väg. Just järnvägstransporten har en stor fördel gentemot andra transportsätt då det är ett mer miljövänligt alternativ, förutsatt att det är eldrivna tåg samt att elen är producerad i Sverige (Trafikverket 2017) men det finns även fler fördelar som kan utnyttjas. Järnvägstransporten är generellt lönsammare på avstånd längre än 500 km, då det kan transportera stora volymer över långa avstånd till en låg kostnad. Varför det inte är lönsamt på kortare sträckor beror framför allt på de fasta avgifter som tillkommer vid terminalerna och järnvägens relativt låga flexibilitet gentemot vägtransporten. Studien har gjort en marknadsundersökning för att se var de importerade semitrailrarna har sin slutdestination inom Sverige och Norge. Det för att se var det finns potential för att utveckla och skapa nya järnvägspendlar från Göteborgs Hamn till torrhamnar för transport av semitrailrar via järnväg. Intervjuer har utförts med speditörer i anslutning till hamnen för att skapa en så bra bild som möjligt av nuläget. Resultatet visar att de största volymerna i flödet av semitrailrar går till Helsingborg och Stockholm med omnejd, med Göteborg exkluderat. Det är de två områdena som visar potential för att eventuellt skapa järnvägspendlar till torrhamnar. Vid intervjuerna som utförts uttrycker speditörerna att tid är den viktigaste aspekten för deras verksamhet och kunder. Det är även anledningen till att de inte använder sig av järnvägstransport för semitrailrar, då tågen är för opålitliga och verksamheten för järnvägstransport kring Göteborgs Hamn inte har fungerat för dem hitintills. Resultatet visar även att drygt 38 procent av de importerade semitrailrarna har sin slutdestination i Göteborgsområdet och där kan naturligtvis inte järnvägstransporten konkurrera med vägtransporten på grund av det korta avståndet. För att järnvägstransporten ska kunna konkurrera med vägtransporten måste det skapas pendlar till de regionerna med större flöden för att inte förlora tid och flexibilitet gentemot vägtransporten. Dock så ger järnvägstransporten andra möjligheter än bara transport av gods. I torrhamnarna finns möjligheter för lagring av gods, som generellt är billigare än lagring i hamnen och ger samtidigt tidsvinster när den slutliga transporten till kund ska utföras, då godset är närmare kunden. Göteborgs Hamn kan konkurrera med andra hamnar som geografisk ligger närmare en viss kund, genom att fler järnvägspendlar med frekventare avgångar kan skapas och på så sätt ta marknadsandelar inom nordisk transport.

Normally swallowing occurs completely without effort. Should the act of swallowing for some reason be impaired, it becomes difficult to eat and drink. Dysphagia is the medical term for eating and swallowing disorders. Dysphagia is common in people with dementia, but the prevalence is not yet fully evaluated. The most common cause of death in people with dementia is aspiration pneumonia, which can be caused by dysphagia. In Sweden investigation and treatment of dysphagia are performed by speech and language pathologists (SLPs) but few of them work with dementia care. This study aims to identify the prevalence of dysphagia in people with dementia, living in a nursing home. The screening methods SSA-S and LtL were used to test the swallowing of 38 participants between 68-96 years of age (M = 86 years). To examine the participants’ oral health the risk assessment tool ROAG was used. When tested with the water swallowing test SSA-S 71,1% of the participants showed signs of aspiration, 36,8% had an oral transit time over 5 seconds, measured with LtL and 92% of the participants had an affected oral health, showing one or more symptoms of severity grade 2 according to ROAG. When adding up the results from the two screening tests a total of 86,8% of the participants showed signs of some kind of swallowing difficulty. Correlation analysis did not show any statistically significant correlations between SSA-S, oral transit time, oral health, or age. The present study found that there is a great need for interventions from speech and language pathologists in people with dementia. / Normalt sker sväljning helt utan ansträngning. Skulle sväljningen av någon anledning inte fungera som den ska, blir det svårt att äta och dricka. Den medicinska termen för ät- och sväljsvårigheter är dysfagi. Dysfagi är vanligt hos personer med demens men det är ännu inte helt kartlagt hur vanligt det är. Hos personer med demens är den vanligaste dödsorsaken aspirationspneumoni, vilket kan orsakas av dysfagi. I Sverige är det logopeder som utreder och behandlar dysfagi men det är få som är verksamma inom demensvården. Den här studien syftar till att kartlägga förekomst av dysfagi hos personer med demenssjukdom boende på ett vård- och omsorgsboende. Med screeningmetoderna SSA-S och LtL genomfördes undersökningar av sväljförmågan hos 38 personer mellan 68-96 års ålder (M = 86 år). För att undersöka deltagarnas munhälsa användes riskbedömningsverktyget ROAG. Av deltagarna fick 71,1 % utslag på vattensväljningstestet SSA-S, 36,8 % hade en oral transporttid över 5 sekunder, mätt med LtL och 92 % av deltagarna hade en nedsatt munhälsa med ett eller flera symptom av grad 2 i munhålan, enligt ROAG. Vid sammanräkning av resultaten från de två screeningtesten uppvisade totalt 86,8 % av deltagarna tecken på någon form av sväljsvårighet. Korrelationsberäkningar visade inga statistiskt signifikanta samband mellan resultat på SSA-S, oral transporttid, munhälsa eller ålder. Studien visar på ett stort behov av logopediska insatser hos gruppen personer med demenssjukdom.