Omvandling av hamnområden och att stärka kopplingen mellan staden och havet är en aktuell planeringssituation i dagens ökande urbanisering i våra städer samtidigt som segregering är ett växande problem på många platser. Hållbar utveckling har sedan länge varit aktuellt i planeringsdebatten men under senare tid har en förskjutning skett från de ekologiska aspekterna av stadsplaneringen till de sociala värdena som skapas av densamma. Det har därför inte skrivits och forskats i lika stor utsträckning som inom den ekologiska och ekonomiska hållbarheten då planering för integration och det sociala livet är under pågående utveckling. Arbetet syftar därmed till att behandla synen på social hållbar utveckling och undersöka hur begreppet förstås, vad det innefattar och hur det definieras samt hur det senare kan komma att praktiseras. Detta görs med utgång i en teoretisk diskussion där hållbar utveckling som huvudbegrepp utreds utifrån dess ursprung, hur det används och förstås utifrån forskning kring ämnet, varpå en liknande redogörelse görs av begreppet social hållbarhet, vilket utgör arbetets huvudfokus. För att bringa klarhet i den sociala hållbarhetens koppling till fysisk planering har samtida forskning i ämnet studerats, vilket utgör arbetets forskningsöversikt. utifrån denna forskningsöversikt, tillsammans med studier av två referensprojekt, utrönas gestaltningsprinciper för hur social hållbarhet kan främjas och praktiskt appliceras i ett gestaltningsförslag. Dessa gestaltningsprinciper tillämpas sedan genom arbetets fallstudie av Trelleborgs sjöstad, som även är föremål för den aktuella arkitekttävlingen Europan 14. I fallstudien studeras planeringsförutsättningarna för Trelleborgs sjöstad utifrån den fördjupade översiktsplanen för området samt utifrån dokument tillhörande tävlingsprogrammet för Europan 14. Arbetet mynnar slutligen ut i ett gestaltningsförslag för en centrumnära del av Trelleborgs sjöstad. Förslaget grundar sig i de principer för socialt hållbar planering som baserats på forskningsöversikten, och det visar sig att det är möjligt att planera socialt hållbart utifrån aktuell forskning och samtida planeringsexempel.

Syftet är att undersöka motiven årskortinnehavare har till att besöka Trelleborgs FF:s hemmamatcher. Med hjälp av en enkätundersökning kommer årskortsinnehavare att undersökas och kategoriseras med hjälp av modellen Motivation scale for sport consumption.Empirin har samlats in genom enkätundersökning på Trelleborgs FF:s nuvarande årskortsinnehavare och sedan bearbetats genom det teoretiska ramverket. Trails och James (2001) Motivation scale for sport consumption (MSSC) var det teoretiska ramverk som låg till grund för den enkät som utformades för att undersöka motiven för Trelleborgs FF:s årskortsinnehavare. Denna studie visade att de mest betydande motivet till att besöka Trelleborgs FF:s hemmamatcher var, för årskortsinnehavarena, att de har en emotionell koppling till laget. När laget presterar bra känner årskortsinnehavarna en känsla av prestation. En star emotionell koppling till laget och klubben. En av de minst betydande aspekterna för för årskortsinnehavarna var hur matcheventet var utformat. Det fanns få skillnader mellan då olika åldersgrupperna som undersöktes i denna studie. De skillnader som hittades visade att den äldsta (>68år) och yngsta (16–30 år) åldersgruppen, tillskillnad från övriga åldersgrupperna, ansåg att den estetiska skönheten som förknippas med Trelleborgs FF:s hemmamatcher samt att utveckla kunskap om spelet var av betydelse. Utöver detta var motiven liknande oavsett åldersgrupp. Denna studie ger en indikation på att det finns potentiella årskortsinnehavare som uteblir på grund av matcheventets utformning. Potentiella årskortsinnehavare med andra motiv än de som idag besöker eventet. Matcheventet hade med fördel kunnat ändrats för att attrahera fler årskortsinnehavare. / The purpose is to investigate the motives of season ticket holders to visit Trelleborg's FF home games. With the help of a survey, season ticket holders will be examined and categorized using the model Motivation scale for sport consumption.The data was collected through a survey of Trelleborgs FF:s current season ticket holders and then processed through the theoretical framework.Trails and James (2001) The Motivation Scale for Sport Consumption (MSSC) was the theoretical framework that formed the basis of the survey designed to examine the motives of Trelleborg's FF season ticket holders.This study showed that the most significant reason for visiting Trelleborgs FF:s home games was, for the season ticket holders, that they have an emotional connection with the team. When the team performs well, the season ticket holders feel a sense of accomplishment. A star emotional connection to the team and the club. One of the least significant aspects was, for the season ticket holders, how the match event was designed.There were few differences between the different age groups examined in this study. The differences found showed that the oldest (>68 years) and youngest (16-30 years) age groups, in contrary to the other age groups, considered that the aesthetic beauty associated with Trelleborgs FF:s home games and developing knowledge about the game of football was significant. In addition, the motives were similar regardless of age group.This study gives an indication that there are potential season ticket holders, with other motivational factors, that are absent due to the design of the match event. The match event could have been changed to attract more season ticket holders.

I takt med att klimatförändringarnas effekter ökar, ökar även behovet av klimatanpassning av den fysiska miljön. Trots behovet av klimatanpassning råder det tveksamheter kring hur proaktiva de svenska kommunerna är gällande deras klimatanpassningsarbeten, där det finns nationell information och reglering som uppmanar kommunerna att genomföra klimatanpassningsarbeten. Det råder även tveksamheter inom forskningsläget kring hur planerarna förhåller sig till klimatanpassning inom sitt yrkesutövande. Sammantaget blir det relevant att undersöka hur kommunerna resonerar kring och planerar för klimatanpassning.   Studien pekar mot att de svenska kommunala klimatanpassningsstrategierna utformas med målet att kunna skydda den befintliga byggda miljön, men att kommunerna även prioriterar skapandet av naturmiljöer som upplevs som estetiskt tilltalande och attraktiva. Det orsakar en konflikt med den statliga ledningen som prioriterar skydd av naturmiljöerna, och därmed strategier som reträtt, till en högre grad än kommunerna. Där den nationella styrningen kan ha lett till att kommunerna agerar för att motverka klimatförändringarnas effekter, men kommunerna väljer andra strategier och policys än de som i princip prioriteras från statligt håll.