Global ETD Search

1	Alternativ modell för miljöundervisning i dagens gymnasieskola - modellekosystem Åkesson, Anna January 2011 (has links) Studier visar att dagens elever känner oro inför framtiden och de klimatförändringar vår värld utsätts för. Skolverkets nationella kartläggning utav miljöundervisning i skolan visar dock att cirka hälften av de tillfrågade gymnasielärarna inte bedriver någon undervisning i ämnet. Denna studie beskriver en alternativ modell för undervisning i klimatfrågor. Elever ges genom modellering av ekosystem möjlighet att fördjupa sin förståelse kring klimatförändringar i samband med exploatering av topp-predatorer. Detta är ett realistiskt problem då en mängd studier visar att dagens ekosystem utsätts för en mängd stressfaktorer, med ursprung i klimatförändringar, och att exploatering av topp-predatorer kan leda till konsekvenser med artutdöende som följd. Modellen som används i undersökningen är en generell Lotka-Volterra-modell vilken fungerar som analytiskt verktyg. Skolverket betonar matematikens roll som ämnesöverskridande verktyg och modellekosystem ger elever möjlighet att använda matematiska kunskaper i ett verkligt scenario. I studien undersöks även hur pass stor exploatering topp-predatorer kan utsättas för i takt med ökade klimatförändringar. De undersökta områdena inbegriper tre- och fyr-artssystem i marina och terrestra miljöer. Resultaten visar att exploateringen måste minska i takt med ökade klimatorsakade förändringar i samtliga fall, undantag terrestra tre-artsystem som utsätts för förändrade interaktionsstyrkor. / Studies show that today's students are worried about the future and the increasing climate change. A survey made by the Swedish National Agency for Education about environmental education shows that approximately half of the surveyed secondary school teachers are not engaged in teaching in the field. This study describes an alternative model for teaching environmental issues. Students are by the modeling of ecosystem given an opportunity to deepen their understanding of climate change associated with the exploitation of top predators. This is a realistic problem, numerous studies show that today's ecosystems are exposed to a variety of stressors, with the origin of climate change, and the exploitation of top predators can lead to serious consequences with extinction as a result. The model used in this study is a generalized Lotka-Volterra model which works as an analytical tool. The Swedish National Agency for Education emphasizes the role of mathematics as interdisciplinary tools and model ecosystem gives students the opportunity to use math skills in a real scenario. The study also investigated how much exploitation top predators can be exposed to in line with increased climate change. The research sites include three-and four-species system of marine and terrestrial environments. The results show that the exploitation must be reduced in line with increased climate-caused changes in all cases, except terrestrial three-species system exposed to changes in interaction strengths. Exploitation climate change model ecosystems trophic control trophic mismatch species interactions environmental education exploatering klimatförändringar modellekosystem trofisk kontroll trofisk obalans artinteraktioner miljöundervisning
2	Klimatinducerade fenologiförändringar och dess effekter i näringsväven / Climate-induced phenology changes and it's effects in the food web Årevall, Jonatan January 2011 (has links) The climate affects animal populations through several processes. These processes includereproduction, phenology and the success of hunting. By influencing the phenology of species theclimate also affects the way species interact. If a climate-induced phenology change promotes abasal species to bud earlier in the spring for example, this will affect the links to other species inthe food web due to a time lag in the tropic levels above. This dependence, that a predator has tobeing synchronous to its prey, is called the match/mismatch hypothesis (MMH). Studies haveindicated that species higher up in the food web adapt slower than species lower in the food webwith shorter generation times (which creates a temporal mismatch).A climate-induced phenology change in basal species could therefore be expected to affect thedensities and extinction rates of species higher up in the food web.In this study a declining conversion efficiency for predators was used to model the effects ofclimate change on triangular food webs with three trophic levels. This was done by using ageneralized Lotka-Volterra model. The results indicate that, in a food web with three trophiclevels, the densities of herbivores and carnivores drops in response to an increased change ofclimate. The extinction rates of carnivores also increase rapidly in response to an increasedclimate change. / Klimatet påverkar djurpopulationer genom ett flertal processer. Dessa processer inkluderarreproduktion, fenologi och jaktframgång. Genom att påverka arters fenologi påverkar klimatet ävenhur arter interagerar med varandra. Om en klimatinducerad fenologiförändring stimulerar en basalart att knoppa tidigare på våren kommer det att påverka länkar till andra arter i näringsväven pågrund av en tidsförskjutning till andra trofinivåer. Detta beroende för ett rovdjur att varasynkroniserad med sitt byte kallas för match/mismatch-hypotesen (MMH). Studier har indikerat attarter högre upp i näringsväven anpassar sig långsammare än arter lägre ned i näringsväven medkortare generationstid. En klimatinducerad fenologiförändring i basala arter kan därför förväntaspåverka densiteten och utdöendehastigheten för arter högre upp i näringsväven. Studien använderen avtagande rekryteringsförmåga för att modellera klimatförändringars effekt på trianguläranäringsvävar med tre trofinivåer. För att göra detta har en generell Lotka-Volterra modell används.Från resultaten av den här studien dras också slutsatsen att, i en näringsväv med tre trofinivåer,densiteten av herbivorer och karnivorer avtar som svar på en ökad klimatförändring.Utdöendehastigheten för rovdjur ökar också snabbt som svar på en ökande klimatförändring. Climate change trophic match/mismatch species phenology conversion efficiency resource quality Klimatförändringar trofisk match/mismatch arter fenologi rekrytering Biology Biologi Terrestrisk, limnisk och marin ekologi
3	Change in uptake and transfer of zinc in the food chain when predatory fish disappear from the system / Förändring av upptag och överföring av zink i födokedjan när rovfisk försvinner från systemet Westerström, Sara January 2023 (has links) There is a widespread distribution of possibly toxic heavy metals, such as zinc, in aquatic ecosystems. Simultaneously aquatic food webs are changing due to declining predatory fish stocks. In this study, I examine how such an alteration of the food chain, the disappearance of a top trophic level, can affect the uptake and transfer of pollutants in lower trophic levels. I investigate a tri-trophic food chain containing resources (zooplankton), consumer fish, and predatory fish and use zinc as an example pollutant. This is done by constructing and adding a pollutant module to a stage-structured biomass model. The combined model is based on a system of eight ordinary differential equations to study the zinc concentrations in the consumer fish population in two scenarios: in the presence or absence of predatory fish, i.e., the food chain consists of either three or two trophic levels. The results show that the removal of the predator affects the concentration of the pollutant in the consumer population. In the absence of predators, the uptake of zinc from food is smaller and the zinc concentration is lower in the consumer fish population. The results remain the same for different values of the pollutant-specific parameters, i.e., uptake rate from water, assimilation efficiency, and efflux rate. This could indicate that food chain dynamics have a strong influence on the uptake and transfer of pollutants. Furthermore, this means that even if the model is parametrized to zinc in this study, the modeling tool can also be used for other pollutants with similar biokinetics as zinc. The results from this study highlight the importance to include food chain structure and dynamics when studying the uptake and transfer of pollutants. The novel knowledge and the developed tool from this study could advantageously be included to a higher degree when discussing the impact of pollution on aquatic ecosystems and mitigation measures. / Det finns en utbredd spridning av potentiellt giftiga tungmetaller, som t.ex. zink, i akvatiska ekosystem. Samtidigt förändras akvatiska födovävar på grund av minskande rovfiskbestånd. I denna studie undersöker jag hur en sådan förändring av födoväven, ett försvinnande av en trofisk toppnivå, kan påverka upptaget och överföringen av föroreningari lägre trofinivåer. Jag undersöker en tritrofisk födokedja som innehåller resurser (zooplankton), konsumentfisk och rovfisk och använder zink som ett exempel på förorening. Detta görs genom att konstruera och addera en föroreningsmodul till en stegstrukturerad biomassamodell. Den kombinerade modellen bygger på ett system med åtta ordinära differentialekvationer för att studera zinkhalterna i konsumentfiskpopulationen i två scenarier: i närvaro eller frånvaro av predatorer, dvs. födokedjan innehåller antingen tre eller två trofiska nivåer. Resultaten visar att koncentrationen av föroreningen i konsumentpopulationen förändras när födokedjan ändras. När rovfiskar saknas i systemet är upptaget av zink från föda mindre och zinkkoncentrationen lägre i konsumentfiskpopulationen. Resultaten förblir detsamma för olika värden på de föroreningsspecifika parametrarna, d.v.s. upptagshastighet från vatten, assimileringseffektivitet och utflödeshastighet, vilket skulle kunna indikera att födokedjans dynamik har ett starkt inflytande på upptag och överföring av föroreningar. Vidare innebär detta att även om modellen har parametriserats till zink i denna studie, så kan modelleringsverktyget även användas för andra föroreningar som har en liknande biokinetik som zink. Resultaten från denna studie understryker vikten av att inkludera födokedjans struktur och dynamik när man studerar upptag och överföring av föroreningar. Den nya kunskapen och det utvecklade verktyget från denna studie skulle med fördel i högre grad inkluderas när man diskuterar föroreningars påverkan på akvatiska ekosystem och vilka åtgärder som bör sättas in för att minska problemen. Aquatic food web Food chain structure Trophic transfer Decline of top predators Stage-structured biomass model Pollutants Heavy metals Zinc Akvatisk födoväv Födovävsstruktur Trofisk överföring Minskning av toppredatorer Stegstrukturerad biomassamodell Föroreningar Tungmetaller Zink Engineering and Technology Teknik och teknologier Ecology Ekologi
4	Förekomst av mikroplaster i tångmärlor (Gammaridae) längs södra Hallandskusten Karlsson, Joakim January 2020 (has links) Since the middle of the 20th century, scientists have observed that marine organisms ingest plastics in various shapes, directly or through food. Plastics smaller than 5 millimetres, called microplastics, have in recent years gained more attention and been found to accumulate environmental toxins. A family of organisms which have been found to ingest microplastics is Gammaridae, which are important as food sources and detritivores in many ecosystems. In this study, the occurrence of microplastics in marine gammarids was investigated in three rural and three urban areas, along the coast of Halland and northern Skåne. The aim was to find out if these organisms contain microplastics and to compare the occurrence in rural versus urban areas. Microplastics were found in 33 (approx. 14.9 %) of 221 samples, ranging from 0 to 3 microplastics per individual. A significant difference in the average amount of microplastics per individual was found between the rural and urban areas; the urban areas had a higher average, with one exception. In other studies, urban areas have been found to often contain more microplastics than rural areas, increasing the possibility that organisms in these areas ingest plastics. With more boat traffic and inhabitants in general, along with streams transferring plastics from inland areas, the amount of emissions in urban areas can be greater than in rural parts. The result shows that microplastics occur in marine gammarids in the 3 examined areas and that these organisms therefore may have an important part in the transfer of microplastics between trophic levels. / Sedan mitten av 1900-talet har forskare observerat att marina organismer tar in plaster i olika former, direkt eller via föda. Plastpartiklar mindre än 5 millimeter, så kallade mikroplaster, har på senare år fått större uppmärksamhet och har också visat sig kunna ackumulera miljögifter. En familj av organismer som man funnit mikroplaster i är tångmärlor (Gammaridae), vilka i många ekosystem är viktiga som födokällor och nedbrytare. I denna studie undersöktes förekomsten av mikroplaster i marina tångmärlor på tre lokaler i stadsområden respektive landsbygdsområden, längs Hallandskusten och Skånes norra kust. Syftet var att se ifall dessa organismer innehåller mikroplaster samt jämföra förekomsten i landsbygdsområden kontra stadsområden. Av 221 analyserade prov förekom mikroplaster i 33 (ca 14,9 %) och förekomsten per individ varierade från 0 till 3 mikroplaster. En signifikant skillnad i medelvärde av mikroplaster per individ fanns mellan landsbygdsområden och urbana områden; urbana områden innehöll i genomsnitt mer men med ett undantag. I andra studier har man funnit belägg för att stadsområden ofta innehåller mer mikroplaster än landsbygdsområden, något som ökar risken för att organismer i dessa områden tar in plaster. Med mer båttrafik och antal invånare överlag, tillsammans med vattendrag som för med sig plast från inlandet, kan det i dessa områden ge en större utsläppsmängd i jämförelse med i landsbygdsområden. Resultatet visar på att mikroplaster förekommer i marina tångmärlor i de undersökta områdena och att dessa organismer därmed kan vara en viktig del i överföringen av mikroplaster mellan trofiska nivåer. plastic plastics microplastics microplastic Amphipoda gammarid gammarids Gammaridae Gammarus Halland Skåne rural urban biology aquatic biology Falkenberg Ugglarp Halmstad Laxvik Båstad Kattvik Sweden trophic transfer plast plaster mikroplaster mikroplast tångmärlor tångmärla Gammaridae Gammarus gammarid gammarider märlkräfta märlkräftor Amphipoda Halland Skåne landsbygd stad biologi akvatisk biologi Falkenberg Ugglarp Halmstad Laxvik Båstad Kattvik Sverige trofisk överföring Biological Sciences Biologiska vetenskaper Other Biological Topics Annan biologi

1

Page generated in 0.0399 seconds