Kloka Anna was a folkloristic figure with multiple reocurring tales connected to her. But at the core of these stories were two distinct historical women, both living in the south of Småland, both from poor backgrounds, both living during the 19th century and both well- known wise women who were believed to have immense knowledge in magic, healing and the supernatural. My essay is about these women, what was said about them and what we can actually know about them. At the same time it is about the collective legendary figure Kloka Anna. I will discuss these aspects by using terms and theories from oral history theory and  from folkloristic research.

The prime focus of this dissertation is the relationship between natural philosophy, magic and religion. This is studied through an emphasis on ritual and ritualising practices centred on predicting and causing effect through ritual action. A focus therefore follows on astrological, healing and Christian practices, studied through almanacks and healing texts. The analysis is limited geographically to Denmark, and more specifically to Copenhagen and Scania. Conclusions drawn include the need to emphasise a continuity in ideas throughout the early modern period. This is demonstrated by showing a gradual shift in ritualised practices from the catholic era to and throughout the protestant era during the 1500s. Furthermore, astrologyis seen as an important ritualised practice that spans the spheres of both natural philosophy, magic and religion. Astrology as a ritualised practice is also shown to have been used foracademic, theological and agricultural purposes. The ritualised astrological practices within these spheres are confirmed to vary in execution but also show many similarities in regards to underlying ideas. Such ideas include sympathetic links between nature and the body and between the celestial spheres and earth. Christian ideas are also demonstrated to permeate ritual practices in the astrological, magical and medicinal fields. Re-ritualisation of healing and astrological practices are also concluded to have been used as a tool for implementing reformation ideals

<p>Jag har undersökt Hollywoodfilmernas bild av Voodoon kontra den egentliga religionen. Jag har tittat på religionens grunder, myterna kring till exempel zombies och Voodoodockor samt vilken utbredning Voodoon har idag. Med hjälp av litteraturstudier och Internet har jag fått fram mycket intressant material.</p><p>Voodoo är en komplicerad religion som är omgiven av mycket mystik och där anhängarna har en personlig kontakt med sina gudar. Idag har Voodoon omkring 50-60 miljoner anhängare världen över.</p> / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 1997. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Miguel".

Jag har undersökt Hollywoodfilmernas bild av Voodoon kontra den egentliga religionen. Jag har tittat på religionens grunder, myterna kring till exempel zombies och Voodoodockor samt vilken utbredning Voodoon har idag. Med hjälp av litteraturstudier och Internet har jag fått fram mycket intressant material. Voodoo är en komplicerad religion som är omgiven av mycket mystik och där anhängarna har en personlig kontakt med sina gudar. Idag har Voodoon omkring 50-60 miljoner anhängare världen över. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 1997. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Miguel".

Abstract  In 1924 an investigation into the poor relief of the Saamis in Sweden was conducted. Thus, non-reindeer herding Saamis came into the lime-light for the first time. Previous research has focused on reindeer-herding Saamis in the sense that they were “the true Saamis”. Instead, the aim of this thesis, is to disclose how the non-reindeer herding Saamis were constructed by using a discourse analysis approach. It includes those called Parish Lapps, found in thirty replies to a questionnaire of the Nordic Museum in Sweden conducted in 1945. The bias presented there included the magic abilities of the Saamis. The findings illustrate that these notions, as well as the official discourse, influenced the communal discourse. Other bias exist in Swedish society today, and previous special rights of reindeer-herding is brought to the fore onto the political agenda, leaving the non-reindeer herding Saamis, and their history, on the margins. The non-reindeer herding Saamis were depicted as “the other”, not fully included in the “true Saami” way of living, always in exclusion to the Swedish residential manner.

<p>Den här uppsatsen handlar om trolldomsprocesserna på 1670-talet. Fokus ligger på barvittnenas vittnesmål om deras färder till Blåkulla och vistelsen där.</p><p>Avsikten är att utifrån dessa berättelser skapa en bild inte bara utav barnens situation utan också familjens. Jag använder mig av fenomenologiska metoder. Hypotesen är att konflikter också kan uppstå och finna grogrund i nära förhållanden om rätt förutsättningar finnes.</p><p>I min undersökning använder jag material, i form av, protokoll, från domstolar i Dalarna, Ångermanland, Västerbotten och Gästrikland. Undersökningen är därmed begränsad till det svenska riket.</p><p>Vittnesmålen var ofta stereotypa och likartade till sin karaktär även om det finns viss diskontinuitet. Berättelserna om Blåkulla visar på en kluven, otrygg, värld där folklig tro blandas med kyrklig. Det kluvna förhållandet visar på svårigheter för barnen. Deras berättelser blev emellertid ett led i en orsakskedja som fick förödande konsekvenser för många samhällsinvånare. Detta inte bara genom det fysiska våld som följde med häxprocesserna utan förmodligen också p g a att det var traumatiska barnupplevelser där en oförstående omgivning inte kunde styra det i rätt riktning.</p>

I denna uppsats studeras en sedan tidigare obehandlad källa rörande häxprocessen i Torsåkers socken i Ångermanland under 1600-talet. Källan som innehåller två rättsliga protokoll och en berättande text kring den ovan nämnda processen påträffades av en arkivarie vid namn Göran Gullbro i arkivet på länsmuseet Murberget i Härnösand. I och med studien har en avskrift av källan gjorts samt att dess innehåll har studerats och jämförts med redan sedan tidigare kända källor rörande ämnet. Här avses häradsrättens rannsakningsprotokoll från händelsen samt en avhandling i ämnet som publicerades 1771 författad av en Jöns Hornaeus.   Studien ger ett möjligt svar på frågan kring den funna källans beskaffenhet, samt en redogörelse för dess innehåll inför kommande studier. Hypoteserna om Jöns Hornaeus som författare till källans berättande del samt att de två protokollen skulle kunna vara avskrifter av det sedan runt 300 år tillbaka förlorade kommissionsdomstolsprotokollet testas med spännande resultat.

Den här uppsatsen handlar om trolldomsprocesserna på 1670-talet. Fokus ligger på barvittnenas vittnesmål om deras färder till Blåkulla och vistelsen där. Avsikten är att utifrån dessa berättelser skapa en bild inte bara utav barnens situation utan också familjens. Jag använder mig av fenomenologiska metoder. Hypotesen är att konflikter också kan uppstå och finna grogrund i nära förhållanden om rätt förutsättningar finnes. I min undersökning använder jag material, i form av, protokoll, från domstolar i Dalarna, Ångermanland, Västerbotten och Gästrikland. Undersökningen är därmed begränsad till det svenska riket. Vittnesmålen var ofta stereotypa och likartade till sin karaktär även om det finns viss diskontinuitet. Berättelserna om Blåkulla visar på en kluven, otrygg, värld där folklig tro blandas med kyrklig. Det kluvna förhållandet visar på svårigheter för barnen. Deras berättelser blev emellertid ett led i en orsakskedja som fick förödande konsekvenser för många samhällsinvånare. Detta inte bara genom det fysiska våld som följde med häxprocesserna utan förmodligen också p g a att det var traumatiska barnupplevelser där en oförstående omgivning inte kunde styra det i rätt riktning.