In this essay I plan to mainly write about the Christian church. However, I will shortly mention other parishes. In the first part I will in the first chapter write how the church saw earlier on HBLT (Homo-, Bisexual, Lesbians and Transgender) people. In the second chapter how the situation is today and finally in the third chapter I will try to see how the situation is in the future in both in a positive and negative aspect. In the second part I will write about Troy Perry, the founder of M.C.C. Metropolitan Community Churches). In the first chapter I will write shortly about when he was growing up, in the second about his vocation to become a minister and in the third chapter about his founding of M.C.C. In the third and last part I will in the first chapter write about the first years, in the second chapter about how it is today and in the third and last chapter what the elders in the church sees how the future will look like. My main question is to see if M.C.C. is needed even in the future. / I denna uppsats tänker jag skriva om den framför allt kristna kyrkan. Även om jag kommer att beröra andra församlingar i texten, först och främst islam. I den första delen tänker jag i första avsnittet skriva om hur kyrkan har sett på HBT (Homo-, Bisexuella och Transpersoner). I det andra avsnittet hur det ser ut i dag. I det tredje avsnittet hur det kan komma att se ut i framtiden. Både vad jag tror och vad jag hoppas. Kursivering betyder att ordet finns i ordförklaringarna. I den andra delen tänker jag skriva om Troy Perry (M.C.C.’s grundare). I första delen berättar jag lite om hans uppväxt. Andra avsnittet om hans kallelse till präst och i det tredje när han grundar M.C.C. (Metropolitan Comunity Churches) I den sista och tredje och sista delen tänker jag i första avsnittet skriva om M.C.C. och kyrkans första tid I andra avsnittet hur det ser ut i dag och slutligen i det tredje avsnittet hur kyrkans ledning ser på framtiden. Min frågeställning är om M.C.C. behövs även i framtiden.

Uppsatsen ska ge en bild av de olika förhållningssätten till gudstjänsten som finns inom Svenska kyrkan som i sitt uppdrag har att föra ut evangeliet. Det är gudstjänstens förhållande till den Augsburgska bekännelsen, här främst inriktat på den IV, V och den VII av de förnämsta trosartiklarna som ska utläggas. Vilka konsekvenser får då de skilda synsätten som råder i gudstjänstens utformning och gestaltning? Några av de modeller som finns kommer att redovisas, från den renodlade högkyrkliga till dagens aktuella former som består av en blandning av tidigare inriktningar tillsammans med nya koncept. Slutligen ställer jag också frågan om Svenska kyrkans uppgift och betydelse för dagens människa och hur hon lever upp till sin önskan och vision att nå ”alla” människor med evangeliet. Sv.kyrkan är en evangelisk-luthersk bekännelsekyrka och min frågeställning i denna uppsats är hur och om Sv.kyrkan lever upp till detta ideal eller inte. Givetvis kan jag inte ge ett rakt och konkret svar på hur Sv.kyrkan på bästa sätt lever upp till sitt uppdrag, men uppsatsen kan väcka tankar över Sv.kyrkans uppgift och betydelse i dagens samhälle. De förnämsta trosartiklarna i den Augsburgska bekännelsen utgör tillsammans med de tre versionerna av trosbekännelsen, den apostoliska, nicaenska och den athanasianska, är kärnpunkten av Sv.kyrkans bekännelseskrifter som varandes evangelisk-luthersk bekännelsekyrka. Gudstjänsten är det centrala i gestaltningen av Sv.kyrkans tro, bekännelse och lära. Den Augsburgska bekännelsen bör betraktas som den gudstjänstfirande församlingens dokument som är nyckeln till evangeliets bruk som har sin grund i gudstjänstens bekännelse som slår vakt om en rätt gudstjänst, alltså är det själva gudstjänsten som gestaltar Sv.kyrkans tro och bekännelse. Luther såg gudstjänstfirandet som det säkra kännetecknet och helgelsemedlet. Sv.kyrkan har den Augsburgska bekännelsen som riktlinje och ledning i sitt arbete och bland de främsta trosartiklarna finner vi den IV som beskriver den tro som leder till en rättfärdighet inför Gud. Därefter följer den V trosartikeln som visar att det är genom det inrättade predikoämbetet som förmedlar Ordet, evangeliet och sakramenten som skänker den heliga Anden och frambringar den rätta tron. Som en motbild beskrivs de som tror att den heliga Anden kan komma till människorna genom deras egna ansträngningar, utan det utvärtes ordets förmedling. Av detta kan man dra slutsatsen att prästämbetet i Sv.kyrkan har ett stort ansvar i sin utövning av sitt ämbete. Detta bekräftar den VII trosartikeln ytterligare där kyrkan beskrivs som de heligas samfund där evangeliet rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas.

Studiens syfte är att inom ramen för livsåskådningsvetenskapen undersöka om handarbete upplevs som en meningsfull aktivitet. Detta har undersökts via kvalitativa intervjuer baserade på fenomenologisk grund. Fem personer deltog som informanter och intervjuerna var semistrukturerade. Resultatet delades upp tematiskt utifrån innehållet i deltagarnas svar och visade att handarbete upplevs som meningsfullt av samtliga deltagare, men att vad som utgjorde meningsfullhet skiljer sig åt mellan deltagarna. De teman som resultatet delats upp i fick rubrikerna ”Den skapande processen och slutprodukten”, ”Att ge till sig själv och andra” samt ”Avslappning”. Deltagarnas svar kopplades i studiens analys samman med välbefinnande som en viktig aspekt i upplevelsen av meningsfullhet vid handarbete, vilket också är  studiens slutsats.

<p>This essay aims to investigate how students in upper secondary school perceive the subject religion A. The study is both qualitative and quantitative and I will use a survey to investigate the perception of religion among students both vocationally oriented and theory oriented. I will use questions concerning religious background and perception on the subject in relation to the curriculum but also try to investigate whether there are differences on perception between the vocational and theory orientation. The theoretical approach is mainly based on the curriculum concerning religion A but former research is also used such as books written by Sven G Hartman (2000), Ulf Sjödin (1995), Ove Larsson (1991), Elsie Davidsson (1989) and Anders Törnwall (1988). The result in the study is that students for the most part perceive the subject religion A as something positive and the background has a connection to their present perception. Family, school and society play an important role when it comes to students’ perception regarding religion A, often through media which affects and contributesto a more secular attitude. Curriculum goals and objectives cohere fairly well with the students' perception on the subject and a majority of the asked students feel that education on religion contributes to a more open, tolerant and understanding society where peopleunderstand, accept and respect each other's similarities and differences in a better way.</p>

This essay aims to investigate how students in upper secondary school perceive the subject religion A. The study is both qualitative and quantitative and I will use a survey to investigate the perception of religion among students both vocationally oriented and theory oriented. I will use questions concerning religious background and perception on the subject in relation to the curriculum but also try to investigate whether there are differences on perception between the vocational and theory orientation. The theoretical approach is mainly based on the curriculum concerning religion A but former research is also used such as books written by Sven G Hartman (2000), Ulf Sjödin (1995), Ove Larsson (1991), Elsie Davidsson (1989) and Anders Törnwall (1988). The result in the study is that students for the most part perceive the subject religion A as something positive and the background has a connection to their present perception. Family, school and society play an important role when it comes to students’ perception regarding religion A, often through media which affects and contributesto a more secular attitude. Curriculum goals and objectives cohere fairly well with the students' perception on the subject and a majority of the asked students feel that education on religion contributes to a more open, tolerant and understanding society where peopleunderstand, accept and respect each other's similarities and differences in a better way.

<p>I alla tider har dopet varit den viktigaste riten inom kristendomen. Motiven för dopet har dock ändrats under århundradenas gång. Man kan i viss mån säga att den kristna kyrkans historia avspeglas i dess dopteologier och dopmotiv. Ett exempel på det är hur de tidiga kristna gick från att vara förföljda till att bli accepterade och så småningom till att bli romersk statskyrka. Denna utveckling påverkade många av ceremonierna kring dopet, liksom dess innebörd. Ett annat exempel är den inverkan som kristna tänkare och kyrkofäder haft. Från ett äldsta motiv i Jesu eget omvändelsedop skedde med hjälp av Paulus tidigt en förskjutning mot att dopet i första hand manifesterade del i Jesu död och uppståndelse. Augustinus har haft stor påverkan inte minst genom sin arvsyndslära. Martin Luther hämtade inspiration från dem båda och hans tankar kring dopet är aktuella för oss ännu idag.</p><p>Även inom Svenska kyrkan har det centrala med dopet uttryckts på flera sätt sedan reformationen, vilket mångfalden av dopordningar vittnar om. Grunden har dock i snart 500 år varit luthersk teologi i framför allt Augsburgska bekännelsen och hans båda katekeser. 1982 publicerade Kyrkornas Världsråd BEM-dokumentet i syfte att uppnå ekumenisk samsyn på bland annat dopet. Denna skrift påverkade i viss utsträckning utformningen av gällande dopordning i 1986 års kyrkohandbok.</p><p>I Svenska kyrkans dopliturgi finns formuleringar som kan vara svåra att förstå för gemene man. Detta har medfört att en eventuell ändring av dopordningen har debatterats flitigt inom den svenska kristenheten. På senare tid har debatten fått ny näring i och med en nyligen publicerad doktorsavhandling av Anna Karin Hammar med titeln Skapelsens mysterium, Skapelsens sakrament. I flera stift pågår förnyelsearbete av dopritualet och i Alingsås har en alternativ dopordning godkänts av domkapitlet i Skara. Den dopteologiska diskussionen rör sig i huvudsak kring två ämnen. Det första är synen på arvsynden, det andra handlar om dopets nödvändighet över huvud taget.</p><p>Genom dopinbjudningar, dopgudstjänster, dop i andra gudstjänster, skrifter som Befrielsen – stora boken om kristen tro och Lilla boken om kristen tro, broschyrer om dopet och hemsidor kommunicerar Svenska kyrkans församlingar sina tankar kring dopet. Det är till stor del genom sådant material som allmänheten kommer i kontakt med de kyrkliga uttrycken. Vid kyrkomötet 2009 beslutades om en nationell översyn av dopet, bland annat eftersom olika publikationer om dopet visade alltför stor spridning vad gäller form och innehåll.</p><p>Sedan 1996 är dopet en förutsättning för medlemskap i Svenska kyrkan och dess betydelse för kyrkans fortlevnad kan knappast överskattas. Under ganska lång tid har dock doptalen haft en negativ utveckling och 2009 döptes 56 % av alla nyfödda in i Svenska kyrkan. År 2000 var motsvarande siffra 73 %.1 Det kristna dopet har fått konkurrens från sekulära alternativ som namngivningsceremonier. Med stor säkerhet kommer det att vara en stor utmaning för kyrkan att i nutid och framtid kunna motivera varför det är viktigt att familjer låter döpa sina barn. Detta ska dessutom göras i ett sekulariserat och pluralistiskt samhälle, där kontakten med kyrkan och den kristna tron ofta är sporadisk.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare. Kvinnor får litet utrymme i bild- och textmaterialet och ofta utelämnar man kvinnor helt eller låter bli att vidareutveckla den ofta torftiga informationen. Män och manlig praxis utgör mer än hälften av allt bild- och textmaterial som presenteras i läroböckernas kristendomsavsnitt.</p>

<p>Att leva är att befinna sig i olika världar. Samtidigt som vi lever med vår inre världsbild, är vi också en del av en hel omvärld. ”Möte mellan världar”, är ett arbete som berör dessa båda dimensioner. Då vår postmoderna tid bl.a. kännetecknas av att vi ställer oss frågor om framtiden, utgör temat livsfrågor i dag ett aktuellt ämne. För att möta framtiden är dock kunskap om vårt eget ursprung nödvändigt, då det förflutna alltid finns närvarande, liksom nuet och framtiden. Då livsfrågor inte är något avskilt från samhället i övrigt, har vi valt att studera temat religion/livsfrågor från två olika plan. Förutom individperspektivet har vi närmat oss temat religion/livsfrågor från ett samhällsplan, där bl. a. en översikt ges över hur religionens roll för människor förändrats över tid. Trots att många av de frågor vi människor ställer, inte är möjliga att vetenskapligt utforska, bidrar de till kunskap och vägledning i livet. Som blivande lärare har syftet med undersökningen varit att synliggöra elevers livsåskådning. Arbetets empiriska undersökning består av en samling individuellt skrivna texter av ungdomar i årskurs 8. Texterna ger oss inblick i vad eleverna tror eller antar om såväl världen, livet, döden, gud och människor. Sammanfattningsvis visar texterna på det intresse och behov som de facto finns att få uttrycka sig kring såväl ”de stora frågorna” som de av mer vardaglig karaktär.</p>

<p>Denna rapport handlar om den kristna gudsbilden. Kristendomen har en monoteistisk gudsbild men sammanfogar den till den treeniga bilden Gud Fader, Jesus Kristus och den helige Anden.</p><p>Rapporten vill visa att nutidens människor brottas med samma problem som urkyrkans medlemmar. Nämligen frågan om att de tre delarna är en sammanhängande bild av en enda helhet, som är Gud.</p><p>Till att börja med innehåller rapporten en genomomgång av urkyrkans, högmedeltidens och reformationens olika problem med gudsbilden. Dagens gudsbild presenteras utifrån biskop Lennart Koskinens personliga vinkel.</p><p>Därefter följer ett kapitel om livsåskådningsundersökningar som har genomförts både i Europa och i Sverige under slutet av 1900-talet. I dessa har jag främst tagit del av det som handlar om nutidsmänniskans gudsbild i ett samhälle som blir allt mera sekulariserat.</p><p>Slutligen har jag genomfört en enkätundersökning bland vuxenstuderande vid Mjölby komvux. Där har jag studerat förståelsen av treenighetsbegreppet, samt försökt utröna om gudsbilden är stadd i förändring mot en gudsbild som mera är en kraft eller en energi och om den är mera opersonligt andlig än tidigare generationers gudsbild.</p><p>I mångt och mycket visar min undersökning på liknande resultat som de stora livsåskådningsundersökningarna från sent 1900-tal. Jag anser dock, att gudsbilden blivit än mer kosmisk och opersonlig under den tid som gått sedan dessa undersökningar gjordes. Detta medför på sikt att Kristusbilden kanske är i avtagande, eftersom dess roll som brobyggare inte behövs utan var och en av oss kan forma sin egen gudsrelation. Är det så eller inte? Ta del av min rapport om gudsbilden och bilda dig en egen uppfattning.</p>

<p>Jag har skrivit om barnen och deras situation i samhället. Min tanke är att barnen överöses av krav under hela sin uppväxt och att de sällan finner tid för att finna sig själv. Min tanke är att kyrkan skulle kunna hjälpa barnen att finna denna tid, men frågan kvarstår om ens de hinner med detta. I mitt första block tar jag upp dessa frågor i min inledning och har även en metoddel för att visa vilken litteratur jag tagit del av för att genomföra arbetet. Mitt andra block tar upp barnens situation idag, både inom den egna familjen och inom skolan samt det övriga samhället. Jag menar här att barnen överöses med information och press och frågan riktas mot hur barnen överhuvudtaget orkar överleva under dessa omständigheter.</p><p>Mitt tredje block beskriver Svenska kyrkans arbete med barn och dess brist på att nå barnen idag. Jag konstaterar här att kyrkans medlemsantal sjunker inom barnverksamheten och ifrågasätter om det är kyrkans egna fel eller om det är hela samhällets synsätt som påverkar att barnen aldrig ens kommer till kyrkliga sammankomster.</p><p>Mitt fjärde block tar upp hur kyrkan skulle kunna arbeta med barnen och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Jag menar här att om kyrkan omplanerar sin läroplan med barnens självstärkande i centrum så skulle detta kunna bidra till en hjälp för hela samhället i dag, då inte tiden för detta verkar kunna finnas i den vanliga vardagssituationen för allt för många barn.</p><p>I mitt femte block kommer mina slutsatser där jag konstaterar att barnen är i behov av en fungerande kyrka och en tro. Att barnen är i behov av stillhet för att orka med att ta itu med den för övrigt pressade vardagen. Och att en tro på Gud inte bara är en seger för det kristna samfundet utan även kan fungera för barnet som en hjälpande och närvarande vän.</p>