År 2014 kom en ny lag gällande arbetet med extra anpassningar. I lagen tydliggörs den undervisande pedagogens skyldighet att sätta in extra anpassningar i ett skede där eleven inte ses nå målen. Ändringen i skollagen har medfört direkta och indirekta effekter på arbetet med extra anpassningar inom skolor i Sverige. Utifrån ramfaktorteorin såsom den skrivs fram av Dahllöf och Skritics teori om byråkratiska och adhocratiska organisationer var syftet med studien att undersöka olika professioners syn på arbetet kring extra anpassningar inom skolan som organisation. Utifrån en fenomenologisk kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare fick vi några rektorers, lärares, speciallärares och specialpedagogers samt specialpedagogstudenters syn på fenomenet extra anpassningar sett utifrån den egna professionen. Resultaten tolkades mot bakgrund av Skrtics teori om att specialpedagogiska system kan uppstå inom skolan som organisation trots skollagens intention om inkluderande och tillgängliga lärmiljöer för alla elever inom skolan. Resultaten visade att medvetenheten och kännedomen om extra anpassningar som begrepp och fenomen kändes till av samtliga deltagare och att lagändringen år 2014 påverkade deltagarnas syn på sitt arbete med extra anpassningar. Deltagarnas olika syn på att organisera och leda arbetet med extra anpassningar tydde på att lagändringen tolkades olika beroende på profession och skola.

This qualitative study examines how principals support the implementation of the Three-Block Model of Universal Design for Learning (Katz, 2012a), a framework for inclusive school reform. The ways that principals can support inclusive practice may include the way they use systems and structures that fall under their control (Katz, 2012a). Instructional leadership also plays a crucial part in implementing inclusive school reform (Leithwood & Riehl, 2005). Data were collected through semi-structured interviews with five Manitoba principals involved in implementation of the Three-Block Model of UDL. Principals were asked about leadership and how they manage systems and structures under their control. Recommendations for practice are made, including the need for the school to be organized to support inclusive practice, for principals to make developing people a key task, and for principals to be highly involved in classroom instruction within the school.

abstract: According to national data, there continues to be an ongoing achievement gap between students with disabilities and their non-disabled peers (USDE, n.d.b). This data is representative of a continued disparity in academic performance for students in local Arizona school districts. To address this gap, many districts have implemented inclusion models in which students with disabilities spend increasing amounts of time in general education classrooms, in some cases for the majority of or all of their school day. However, the persistence of the achievement gap suggests that general education teachers working in inclusion models may be lacking systematic instructional methods for ensuring access to the curriculum for those with disabilities and other diverse learning needs. The purpose of this action research study was to examine the impact that a series of professional development workshops had on teacher beliefs and understanding of disability, intelligence, and accessible pedagogy. The study was conducted over the course of a school semester at a kindergarten through 8th grade school in a large, semi-rural school district in southeastern Arizona. Ten teachers from a variety of grade levels and subject areas participated in the study along with a school psychologist and two school administrators. Theoretical frameworks guiding this project included critical disability theory, growth mindset, universal design for learning, and transformative learning theory. A mixed-methods action research approach was used to collect both qualitative and quantitative data in the form of surveys, interviews, and written reflections. The workshop series included five modules that began with activities fostering critical reflection of assumptions regarding disability and intelligence and ended with pedagogical strategies in the form of universal design for learning. The results indicate that the innovation was successful in reshaping participant views of disability, intelligence, and pedagogy; however, changes in classroom instruction were small. Implications for future research and practice include more extended sessions on universal design for learning and a more diverse sample of participants. Workshop sessions utilized a variety of active learning activities that were well received by participants and will be included in future professional learning plans across the district. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Leadership and Innovation 2018

Studien syftar till att ge ett kunskapsbidrag kring specialpedagogers erfarenheter av tydliggörande pedagogik i grundskola och gymnasium. Vi använde kvalitativ intervjumetod med tematisk analys som metodansats. I vår studie genomförde vi semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger som utifrån sina roller beskrev hur de arbetar med tydliggörande pedagogik på individ-, grupp- och organisationsnivå samt vilka utmaningar, hinder och möjligheter de erfarit i det arbetet. I resultatet framkom att specialpedagogernas beskrivningar av innebörden av tydliggörande pedagogik varierar, från exempelvis hjälpmedel och arbetssätt till lektionsdesign, enhetlig struktur och förhållningssätt. Informanterna såg tydliggörande pedagogik som en självklar del av undervisningen för att möta elevernas behov, att det är bra för alla, men särskilt viktigt för elever med exempelvis neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Informanterna poängterade att arbetet med tydliggörande pedagogik handlar om ett förändringsarbete, ett arbete som ofta drivs av specialpedagoger. Detta förändringsarbete kan utgöra en utmaning då det kräver att all personal arbetar tillsammans och stöttar varandra, men även att skolledningen är positivt inställd och delaktig i arbetet. Resultaten diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp som kommunikation, medierande resurser och proximal utvecklingszon är centrala. Vi drar slutsatsen att tydliggörande pedagogik kan ses som en medierande resurs som bidrar till att lärare lättare kan utmana elevernas proxiamala utvecklingszon.

I Skollagen framgår det att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov, samt att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Trots det finns det inte mycket forskning om hur en sådan lärmiljö kan skapas eller utformas. Mot bakgrund av detta genomfördes denna studie med syfte att undersöka hur några lärare i mellanstadiet organiserar undervisningen samt den fysiska miljön för att skapa förutsättningar för lärande. Frågeställningar togs fram med inspiration från TEACCH- modellen som handlar om att skapa förutsägbarhet och förståelse för sammanhang genom en tydliggörande pedagogik. De tre frågeställningarna var: Hur är den fysiska miljön organiserad?, Hur är den tydliggörande arbets- och aktivitetsordningen organiserad? och Hur ser organiseringen av undervisningen ut? Sex stycken lärare observerades under ett eller två lektionstillfällen vardera utifrån ett observationsschema som utgick från de tre frågeställningarna. Utöver observationerna skickades en enkät ut som 28 lärare deltog i. Enkätens frågor utgick, liksom observationerna, från de tre frågeställningarna. Resultatet analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket och förhållningssättet Universal Design for Learning. Studien visar att en tillgänglig lärmiljö skapas i olika utsträckning, samt att lärarna inte fullt ut skapar en tillgänglig lärmiljö och därmed inte uppväger skillnader mellan elevernas olika förutsättningar. Hinder för att lärarna inte fullt ut skapar en tillgänglig lärmiljö kan relateras till olika nivåer av yttre kontroll, såsom fysiska och organisatoriska begränsningar. Utifrån resultatet kunde slutsatsen dras att tydliggörande och tillgänglig undervisning behöver utvecklas som forskningsfält då forskning ännu inte har klargjort hur och på vilket sätt enskilda faktorer inom tydliggörande pedagogik påverkar lärande. I den specialpedagogiska praktiken skulle lärarnas arbete kunna försvåras på grund av komplexiteten och oenigheten inom den vetenskapliga forskningen om vad som specifikt främjar lärande samt hur olika faktorer påverkar lärmiljön.

No description available.

No description available.

The diploma thesis deals with static analysis of the Black bridge in Hodonín city. The creation of the numerical model in ANSYS sw. is described according to the existing project documentation, followed by the application of loading and boundary conditions (including the solution of foundation soil placed on the piles). The selection of the loading is used according ČSN EN standards for analysis and verification of the main construction parts. This work also includes verification of the piles deformations calculated both in ANSYS sw. and by the direct stiffness method (MS Excel is used) and their comparison is done. Amongst other attachments, the verification of the load carrying capacity of the structure (respecting the current traffic limitation allowing only one vehicle to be on the bridge structure) is also provided.

The purpose with this study is to problematize implementation of the concept of universal design for learning (UDL), (Meyer, Rose & Gordon, 2014) in higher education. The study focuses on what university teachers express regarding their experiences of the concept of UDL two or three years after having taken part of a series of workshops to learn UDL. The analysis was done using content analysis (Cohen, Manion & Morrison, 2011) and the theoretical framework of Designs for Learning (DFL) was used in order to highlight the results (Marie Leijon & Lindstrand, 2012; Selander, 2008; Selander & Kress, 2010). The results cannot be generalized but imply that UDL, without any particular adaptation for a Swedish context, is a concept for widening participation. After participating in a workshop series on UDL the concept has had a lasting impact with the respondents. The respondents use all three of the main principles of UDL; provide multiple means for engagement provide multiple means for representation and provide multiple means for action and expression. UDL is indicated to be a concept towards student centered learning and teaching, towards improving student’s possibilities of learning to learn and as a concept for manifesting a mindset for widening participation. UDL is by the respondents in this study also seen as a concept to develop widening participation. They see UDL as a concept for management to strategically implement widening participation. which is missing and asked for by the respondents. The possible drawbacks with the concept is just that, that few use UDL, few know about it and there is no recommendation from management to use UDL. Another drawback is that it takes time implementing UDL, though some respondents point out that it saves time in the end.

This thesis examines how queer identities are represented through characters in The Adventure Zone, a popular Dungeons and Dragons, fantasy comedy podcast that features unique fan contributions and deep involvement from the creators. Drawing on queer theory and theories of stereotypes and language, audience participation, and transmediation, this thesis argues that The Adventure Zone’s portrayal of queer identities both challenges dominant norms and stereotypes while also being shaped by them, and that listening to the podcast can create opportunities to discuss queer identities, LGBTQIA+ questions and the relationships between author and fans online in the Swedish EFL classroom. The findings indicate that the podcast tries to avoid but still falls into some stereotypical ideas even though it welcomes fan inclusion and representation. The character Taako is also found to be a good subject for discussions with students in terms of negotiating ideas of queerness and identity formation in accordance with the school’s democratic mission of inclusivity and sexuality, consent and relationships outlined in the new curriculum.