• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 87
  • 3
  • Tagged with
  • 90
  • 50
  • 44
  • 41
  • 34
  • 15
  • 13
  • 13
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • 10
  • 9
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Undernäring hos äldre : Hur förebygger och minskar sjuksköterskan lidandet hos patienten?

Johansson, Ida, Appel, Madeleine January 2016 (has links)
Bakgrund Undernäring uppstår om en individs näringsintag är mindre än dennes näringsbehov och är vanligt förekommande hos äldre patienter. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar att identifiera patienter med risk för undernäring och förebygga undernäring, då det skapar ett onödigt lidande för patienten. Syfte Syftet var att genom en litteraturstudie undersöka vilka åtgärder sjuksköterskan vidtar kliniskt och effekten av att åtgärder sätts in vid risk för undernäring, samt sjuksköterskors grundläggande kunskap om nutrition för att förhindra att lidande till följd av undernäring hos äldre uppstår. Metod Originalartiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Abstracts lästes igenom för att identifiera artiklar som svarade på denna studies syfte. Artiklarna kvalitetsbedömdes och deras resultat granskades. Resultat Sjuksköterskor förhindrar undernäring genom att tidigt göra en riskbedömning, där viktutveckling, BMI och ätsvårigheter uppmärksammas. Genom att administrera näringsberikad kost och mellanmål, kan sjuksköterskan förebygga undernäring hos äldre patienter, vilket kunde noteras på ett förbättrat BMI och MNA-poäng. Sjuksköterskor upplever sig inte ha den grundläggande kunskapen om nutrition som krävs. Slutsats Energi- och proteinberikning kan vara en effektiv åtgärd för att minska risken för undernäring. Om åtgärder sätts in redan vid risk för undernäring, kan en effekt noteras i ett ökat BMI och MNA-poäng. Sjuksköterskor upplever att de saknar kunskap om nutrition. / Background Malnutrition is developed if a person’s food intake is less than the nutritional requirements and is common among elderly patients. The nurse has an important role to identify patients with risk of malnutrition and to prevent malnutrition, since it is an unnecessary suffering for the patient. Objective A literature study was performed to investigate which nursing interventions nurses use, the effect if these interventions start at an early point and nurses’ knowledge about nutrition to prevent malnutrition and suffering. Method Original articles were searched for in the data bases PubMed and Cinahl. Abstracts were read through, to identify articles that answered this study’s objective. The qualities of the articles were valued and the results were analysed. Just the results that is relevant for this study is present. Results Nurses can prevent malnutrition by using risk assessment tools, where the patients’ weight development, BMI and eating difficulties are continuously registered. There is some evidence that energy and protein fortification can decrease a patient’s risk of getting malnourished. This could be presented with an improved BMI and MNA score. Nurses believe that they have a lack of knowledge about nutrition. Conclusion Nurses can prevent malnutrition by doing a risk assessment. Energy and protein fortification can serve as an effective intervention to prevent malnutrition in the elderly, which could be seen as an increased BMI and MNA score. Nurses believe that they have a lack of knowledge about nutrition.
32

Energiintag och servering av mellanmål på ortopediska avdelningar. : - att förebygga undernäring

Thieme Andersson, Malin, Hultqvist, Sandra January 2016 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund: Undernäring är ett återkommande och stort problem inom sjukvården, i genomsnitt är var tredje patient undernärd. På ett sjukhus i mellansverige finns rutiner att mellanmål ska serveras, men varje avdelning får ansvara att det serveras. I november 2015 genomfördes en intervention för att öka serveringen av mellanmål på avdelning 1. Syfte: Syftet med studien var att genom en punktprevalensmätning, Dagen nutrition, mäta i vilken grad patienter på ortopedisk avdelning 1 och 2 på ett sjukhus i mellansverige uppnår beräknat energibehov. Samt se om interventionen om servering av mellanmål har bidragit till att fler mellanmål har serverats på avdelning 1. Studien kommer även se över hur väl avdelningarna följer rutinen för att riskbedöma patienter för undernäring vid inskrivningen och uppföljningen till vårdplaner. Metod: En punktprevalensmätning utfördes på avdelning 1 och avdelning 2 under ett dygn. Under mätdygnet uppmättes även antalet serverade mellanmål och riskbedömningar på avdelningarna. Resultat: Resultatet visade att endast fyra patienter uppnådde ett energiintag på mer än 75 % på avdelningarna avdelning 1 och avdelning 2, skillnader i energiintaget mellan avdelningar förekom efter mellanmålsinterventionen. Interventionen kan ha bidragit till att fler antal mellanmål har serverats på sikt. Endast 8 % av patienterna var riskbedömda vid inskrivningen. Slutsats: Studiens huvudresultat visar att majoriteten av patienterna inte uppnår ett energiintag mer än 75 %. Anledningarna till att en låg andel patienter kommer upp i ett energiintag mer än 75 % beror förmodligen på många olika faktorer. Interventionen från november 2015, kan ha bidragit till att flera mellanmål har serverats sedan förmätningen samt att personalen fått inspiration och vägledning i arbetet med nutritionen för patienterna. För att ytterligare kunna fastställa vad som kan göras för att öka patienternas energiintag behöver forskning som redan finns implementeras i den kliniska vården. / ABSTRACT Background: Malnutrition is a frequent and serious problem in health care, on average, every third patient malnourished. At a hospital in central Sweden routines are that in-between-meal should be served, but each ward will be responsible to have it served. To increase the serving of in between meals at ward 1 a intervention was conducted in November 2015. Objective: The purpose of the study was that through a point prevalence survey, Day Nutrition, measure the degree to which patients on the orthopedic wards 1 and 2 at achieves calculated energy intake at a hospital in central Sweden. And see if the intervention of the serving of in-between-meal has helped more in-between-meal have been served on ward 1. The study will also look at how well departments are following the routine for risk assessment of patients for malnutrition at enrollment and follow-up to the care plans. Method: A point prevalence survey was conducted on wards 1 and 2 for one day. During the survey the number of served in-between-meal and risk assessments were measured. Results: The results showed that only four patients achieved an energy intake of more than 75 % of the wards 1 and 2, differences in energy intake between wards occurred after in-between-meal intervention. The intervention may have contributed to a number of more served in-between-meal. Only 8 % of patients were risk assessed at enrollment. Conclusion: The study's main results show that the majority of patients do not achieve an energy intake more than 75 %. The reasons for a low percentage of patients going into an energy intake greater than 75 % is probably due to many different factors. Intervention in November 2015 may have contributed to an increase of in-between-meal have been served since the preliminary measurement, and that staff received inspiration and guidance in the work of nutrition for there patients. To further determine what can be done to increase the patients' energy intake needs the research that already exists be implemented in clinical care.
33

Malnutrition i särskilda boenden : mat och måltidsmiljö

Mårtzén Menmark, Anja January 2008 (has links)
<p>BAKGRUND: Malnutrition hos äldre beror vanligen på en kombinerad protein- och energibrist ibland orsakad av sjukdom men lika ofta av tugg- och sväljsvårigheter, depression och aptitlöshet. Tillståndet är förenat med ökat lidande, sjuk- och dödlighet. Vårdtyngd och omvårdnadsbehov hos äldre i särskilda boenden (SÄBO) ökar, många i riskzonen att utveckla ett undernäringstillstånd upptäcks inte och mat och måltidsmiljö har beskrivits som undermåliga. SYFTE: Att belysa faktorer relaterade till mat och måltidsmiljö av betydelse för näringsintaget hos äldre i SÄBO. METOD: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys över 17 artiklar publicerade 2001-2007. RESULTAT: Analysen mynnade ut i sex kategorier som sammanfattningsvis visade att näringsintaget hos äldre i äldreboenden är relaterat till känsla av samhörighet, grad av valfrihet, att maten är näringstät och aptitretande samt kunskapsnivå hos sjuksköterska/omvårdnadspersonal och tid att hjälpa dem som behöver. Sjuksköterskans bedömning måste innefatta observationer av måltidssituationen och samtal med den boende/anhörig kring upplevelser förenade med ätande som kan påverka födointaget. DISKUSSION/SLUTSATS: Sjuksköterskan bör verka för att måltiderna serveras mera familjelikt i mindre enheter samt att personaltätheten i måltidssituationer ökas. Maten bör vara näringstät och smakrik och de boende bör ges möjlighet att välja var och med vem de vill äta. Sjuksköterskan bör få vidareutbildning i nutritionsfrågor. Det finns ett stort behov av både kvalitativa och kvantitativa studier inom området näring/ätande och äldre.</p>
34

Att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur : effekter av nutritionsinsatser

Jonasson, Emma, Lundhag, Stina January 2009 (has links)
<p>Många äldre drabbas av höftfraktur och ungefär hälften av dem är undernärda. En stor andel har ett dåligt näringstillstånd redan innan frakturen. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka effekter olika typer av nutritions-insatser har för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur. Litteratur söktes i två databaser och i utvalda referenslistor. Relevanta artiklar kvalitetsbedömdes, varefter tio kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Texterna analyserades genom att de först lästes igenom flera gånger, varefter övergripande ämnesområden identifierades. Likheter och skillnader mellan studierna söktes och materialet sorterades. Analysen resulterade i fyra övergripande ämnesområden samt i tre kategorier med åtta undergrupper. Resultatet visade att energiintaget hos äldre patienter som opererats för en höftfraktur ofta var mindre än det beräknade behovet, oavsett om de fick någon typ av nutritionsinsats eller om de fick vanlig omvårdnad. Förändringar av nutritionsstatus visades ofta både hos patienter som fick någon typ av nutritionsinsats och hos patienter som fick vanlig omvårdnad. Detta tyder på att det kan ha varit något annat än nutritionsinsatsen som påverkade patienternas nutritionsstatus. En slutsats var att det krävs en kombination av olika typer av nutritionsinsatser för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur.</p>
35

Malnutrition i särskilda boenden : mat och måltidsmiljö

Mårtzén Menmark, Anja January 2008 (has links)
BAKGRUND: Malnutrition hos äldre beror vanligen på en kombinerad protein- och energibrist ibland orsakad av sjukdom men lika ofta av tugg- och sväljsvårigheter, depression och aptitlöshet. Tillståndet är förenat med ökat lidande, sjuk- och dödlighet. Vårdtyngd och omvårdnadsbehov hos äldre i särskilda boenden (SÄBO) ökar, många i riskzonen att utveckla ett undernäringstillstånd upptäcks inte och mat och måltidsmiljö har beskrivits som undermåliga. SYFTE: Att belysa faktorer relaterade till mat och måltidsmiljö av betydelse för näringsintaget hos äldre i SÄBO. METOD: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys över 17 artiklar publicerade 2001-2007. RESULTAT: Analysen mynnade ut i sex kategorier som sammanfattningsvis visade att näringsintaget hos äldre i äldreboenden är relaterat till känsla av samhörighet, grad av valfrihet, att maten är näringstät och aptitretande samt kunskapsnivå hos sjuksköterska/omvårdnadspersonal och tid att hjälpa dem som behöver. Sjuksköterskans bedömning måste innefatta observationer av måltidssituationen och samtal med den boende/anhörig kring upplevelser förenade med ätande som kan påverka födointaget. DISKUSSION/SLUTSATS: Sjuksköterskan bör verka för att måltiderna serveras mera familjelikt i mindre enheter samt att personaltätheten i måltidssituationer ökas. Maten bör vara näringstät och smakrik och de boende bör ges möjlighet att välja var och med vem de vill äta. Sjuksköterskan bör få vidareutbildning i nutritionsfrågor. Det finns ett stort behov av både kvalitativa och kvantitativa studier inom området näring/ätande och äldre.
36

Att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur : effekter av nutritionsinsatser

Jonasson, Emma, Lundhag, Stina January 2009 (has links)
Många äldre drabbas av höftfraktur och ungefär hälften av dem är undernärda. En stor andel har ett dåligt näringstillstånd redan innan frakturen. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka effekter olika typer av nutritions-insatser har för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur. Litteratur söktes i två databaser och i utvalda referenslistor. Relevanta artiklar kvalitetsbedömdes, varefter tio kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Texterna analyserades genom att de först lästes igenom flera gånger, varefter övergripande ämnesområden identifierades. Likheter och skillnader mellan studierna söktes och materialet sorterades. Analysen resulterade i fyra övergripande ämnesområden samt i tre kategorier med åtta undergrupper. Resultatet visade att energiintaget hos äldre patienter som opererats för en höftfraktur ofta var mindre än det beräknade behovet, oavsett om de fick någon typ av nutritionsinsats eller om de fick vanlig omvårdnad. Förändringar av nutritionsstatus visades ofta både hos patienter som fick någon typ av nutritionsinsats och hos patienter som fick vanlig omvårdnad. Detta tyder på att det kan ha varit något annat än nutritionsinsatsen som påverkade patienternas nutritionsstatus. En slutsats var att det krävs en kombination av olika typer av nutritionsinsatser för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur.
37

Upplevelse av självbestämmande vid mat och måltid bland äldre personer som bor i ordinärt boende

Janegren, Anna January 2018 (has links)
Specialistsjuksköterskan med inriktning vård av äldre ska arbeta med ett personcentrarat förhållningsätt där både patienten och sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter är viktiga för utformandet av vården. Delaktighet och självbestämmande kring det som rör mat och måltider kan leda till en positiv självkänsla och förhindra undernäring hos äldre personer iordinärt boende.Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av självbestämmande hos äldre personer med biståndsbeslut som rör måltiden, genom att undersöka hur de upplevde att de var delaktiga och kunde påverka kring maten, måltiden och måltidsmiljön. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Tio deltagare i åldern 69- 97 år som hade insatser som rörde mat och måltider i Örebro kommun intervjuades. De transkriberadesvaren analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Att välja från matlistan innebar en möjlighet att vara delaktig och påverka samtidigt som dessa maträtter var förutbestämda, och valet var därmed begränsat. Matlistan var svår att fylla i självständigt och det hände att fel maträtt valdes. Svårigheter att tillreda enklare maträtter på egen hand beskrevs. Att förenkla eller förbereda var strategier för att kunna vara delaktig eller självständig. Om assistans behövdes från personalen för att exempelvis värma matlådan framkom också att personalens rutiner delvis styrde när måltiden intogs. Även medicinering eller behov av assistans vid omvårdnad påverkade när måltiden kunde intas. Sjukdom, nedsatt ork och mobilitet kunde påverka delaktigheten i göromål runt måltiden och möjligheten att påverka måltidsmiljön. Måltiden intogs helst tillsammans med andra. Att ha insatser som rör mat och måltider innebar olika möjligheter att påverka och vara delaktiga i det som rör maten, måltiden och måltidsmiljön för de som deltog i studien.
38

Metoder för att identifiera undernäring bland äldre : En litteraturstudie

Malmersjö, Amanda, Posion Henriksson, Claire January 2018 (has links)
Bakgrund: Att vara 65 år eller äldre ökar risken för att drabbas av undernäring, vilket kan ge uppkomst till många hälsoförsämrande tillstånd. Det finns en lång rad faktorer som kan leda till undernäring om dessa inte åtgärdas, bland annat sjukdomar. Sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till att identifiera och åtgärda undernäring. Syfte: Syftet var att beskriva metoder för att som vårdpersonal kunna identifiera äldre med undernäring. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Datainsamlingen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed och resulterade i 24 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades. Dessa reducerades ner till åtta artiklar varav alla var av kvantitativ ansats. En manifest innehållsanalys användes i analysprocessen.  Resultat: Resultatet identifierade tio bedömningsinstrument, vilka är anpassade för olika åldersgrupper och miljöer. Bedömningsinstrument speciellt anpassade mest användbara för den äldre befolkningen är MNA, MNA-SF, MUST och NUFFE. Slutsats: För att kunna främja den äldres hälsa är det av stork vikt att identifiera äldre med eller som är i riskzon för undernäring. Med hjälp av bedömningsinstrument som är anpassade för rätt miljö och åldersgrupp går det att identifiera dessa äldre.
39

Nutritionsstödjande omvårdnadsåtgärder för personer med demenssjukdom : En litteraturstudie

Tranfelt, Pontus, Costell Lindberg, Annie January 2018 (has links)
Andelen äldre personer ökar i Sverige och i takt med det ökar även prevalensen av demenssjukdomar. Problematik med att inta tillräckligt med näring är särskilt förekommande hos personer med demenssjukdomar och kan innebära en ökning av en rad olika riskfaktorer och komorbiditet. Syfte: Beskriva effekter av omvårdnadsåtgärder för att stödja nutritionsintag vid demenssjukdom, samt beskriva de olika etiska aspekterna som diskuteras i de undersökta studierna. Metod: En beskrivande litteraturöversikt som utgår ifrån 14 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet analyserades och utgår ifrån tre teman av åtgärder; Anpassning av kost, Anpassning av miljö och Utbildning. Signifikanta resultat kunde påvisas i områden såsom, tillskott av näringsämnen till vanlig kost, serveringsmetod, hög kontrast på porslin, att lyssna på musik, en mer hemmalik miljö, utbildning i nutrition och träningsprogram för minnet. Slutsats: Det finns ett flertal verksamma och kostnadseffektiva åtgärder för att stödja näringsintag hos personer med demenssjukdomar. Antalet studier i området är omfattande och går in på detaljnivå, med variation i graden av reella förändringar som kan uppstå. Studier med högre evidensstyrka behövs inom forskningsområdet för att undersöka vilka multiplikativa effekter som kan uppstå när olika interventioner kombineras. / Background: The number of elderly people are increasing in Sweden and it correlates with a higher amount of people with dementia. Struggling with an intake of a sufficient amount of nutrients is especially prevalent in people with dementia and could result in an increase of several risk factors and comorbidities. Aim: The aim of this study was to describe the effects of nursing interventions with the intentions of improving the nutritional intake of people with dementia, aswell as compiling the ethical considerations that are described in the selected studies. Method: A descriptive literature study that is based on the results of 14 scientific articles with quantitative approaches. Main results: The results of this study was categorized into three main themes; changes to the food itself, changes in the external environment and education. Significant results were obtained in areas that included, adding nutrients to ordinary food together with supplements, serving methods, high contrast in crockery, listening to music, a more homelike environment, education in nutrition and memory promoting training programs. Conclusion: There are a number of valid and cost-effective methods to support the intake of nutrients in people with dementia. The number of studies on the subject is substantial and often examines on a high level of detail, with a variance in the amount of realistic change that occurs. The research subject requires studies with a higher grade of evidence to examine the possibility of multiplicative effects when different interventions are combined.
40

Sjuksköterskans förebyggande åtgärder vid undernäring hos de äldre : En litteraturstudie / The registered nurse's preventive interventions at malnutrition in older adults. : A literature study

Sörqvist, Carolina, Berggren, Linda January 2020 (has links)
No description available.

Page generated in 0.07 seconds